Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om PFOS - Sida 1 av 1

Tack fo?r maten! : En fallstudie av systemet fo?r biogasproduktion fra?n matavfall fra?n husha?ll i Solna stad

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Pa?verkan av avloppsla?ckage fra?n Stockholms kommun pa? Brunnsviken : En litteraturstudie

Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.

Perfluoroalkyl substances in Arctic birds : a comparison between glaucous gulls and black guillemots from Svalbard

Perfluoroalkyl substances (PFASs) are ubiquitous in the environment today and they have been detected even in remote areas such as the Arctic. PFASs can be transported by the atmosphere and ocean currents but the transport mechanism is not fully understood. PFASs may be harmful to organisms due to their persistence in the environment, bio-accumulation potential and toxicity. Studies have shown that PFASs can cause adverse effects on the metabolism as well as the endocrine- and reproduction systems in organisms. In this study, PFASs were investigated in glaucous gull (Larus hyperboreus) (n=5) and black guillemot (Cepphus grylle) (n=4) from Svalbard.

Tillagningsmetodens påverkan på perfluorerade ämnen i Vätternröding

Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding. Proverna har testats för perfluoralkyl sulfonat (PFSA)/perfluorkarboxylsyror (PFCA), polyfluoroalkyl fosfater (PAPs) och perfluoroktan sulfonamid (FOSA)/ perfluoro-1-oktansulfonamid etanol (FOSE). Den substans som hittades i högst halt var perfluoroktansulfonat (PFOS). Resultatet visar att tillagad röding har lägre halter PFAS än färsk röding vilket tyder på att tillagningsmetoden påverkar PFAS, detta är intressant då tidigare forskning inte gett entydiga resultat. Resultatet tyder inte på någon risk för normalkonsumenter att överstiga tolerabelt dagligt intag (TDI) för PFAS vid konsumtion av vätternröding..

Kvantifiering av föroreningstransport till recipient: Luleå flygplats

På Luleå Flygplats används urea som halkbekämpningsmedel eftersom det löser upp isbeläggningar genom att sänka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna är vanligtvis låga i det naturliga kretsloppet. Stora mängder urea tillförs i och med halkbekämpningen (145 ton säsongen 2009/2010). Urea består av 46 % kväve som förekommer som ammonium vars utsläpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.

Kan perfluorerade ämnen i kläder bidra till förhöjda halter i reningsverk?

Perfluorinated substances (PF) are environmental pollutants that are used to coat fibres of so called ?all weather clothes? to make them water resistant. PF are effectively spread through water. Waste water treatment plants (WWTPs) are a pollutant source of these substances. PF are poisonous to different kinds of organisms, and supposedly also to human beings, if concentrations are sufficiently high.Perfluorinated substances have been investigated at three waste water treatment plants in Stockholm during the 2000?s.

Torr utan gifter?

Arbetet har utförts i samarbete med Naturskyddsföreningen för att undersöka vilka vattenavvisande behandlingar som görs på ytterplagg för barn och hur tillverkarna förhåller sig till perfluorerade ämnen. I arbetet har vattenavvisande ytterplagg för barn i förskoleåldern studerats, med syfte att se i vilken mån perfluorerade ämnen används i plaggen. Barnen som har studerats är utomhus varje dag i alla väder. Vid kraftigt regn eller när det är mycket blött ute används vattentäta regnställ, vid lättare väta bär de ytterplagg med vattenavvisande funktion. En egen oljedropptestmetod har utvecklats.