Sök:

Sökresultat:

1381 Uppsatser om Pćverkande variabler - Sida 46 av 93

LÀnsstyrelsernas bedömningar - skiljer de angÄende mÄtt i hÀststall?

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gÄng Ärligen. Det hÀr regleras i IAS 36 dÀr det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gÄ till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lÀmnas i anslutning till prövningarna inte Àr tillrÀcklig för att ge lÀsaren den anvÀndbarhet som bör finnas. DÀrför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur Ätta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur Ätta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS vÀrderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten lÄg pÄ de motiveringar som lÄg till grund för vÀrderingarna.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr Ärsredovisningar för Ätta företag har studerats.

MÀtosÀkerhet och villkorsöverskridande utslÀpp- en fallstudie kring ett rÀttsfall

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

PenningtvÀtt : Lagen & revisorn

Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.

Elitdressyrryttares visualiseringsupplevelser samt deras förstÄelse och upplevelse av instrumentet the Survey of imagery experiences in sport

Blakeslee och Goff (2007) föreslÄr att dressyrryttares visualiseringsfÀrdigheter bör skilja sig frÄn andra sporter som inte involverar ett djur. Enligt Murphy, Nordin och Cumming, (2008) finns det ett behov av ett instrument som tar hÀnsyn till visualiseringstyp, funktion och dess utgÄng. The survey of imagery experiences in sport (SIES; Weibull & Wallsbeck, 2009; Wallsbeck & Weibull, 2009) Àr ett relativt nytt instrument som mÀter dessa variabler. Syftena i denna studie var dÀrför att: (1) studera elitdressyrryttares visualiseringsupplevelser, (2) studera elitdressyrryttares förstÄelse och (3) upplevelse av instrumentet SIES. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀndes i studien.

Goodwill : En fallstudie i hur Ätta företag motiverar sina (icke) gjorda nedskrivningar av goodwillvÀrdet

Sedan 2005 ska företag pröva goodwills nedskrivningsbehov minst en gÄng Ärligen. Det hÀr regleras i IAS 36 dÀr det finns instruktioner om hur nedskrivningsprövningarna ska gÄ till. Dock har det i tidigare studier konstaterats att informationen som lÀmnas i anslutning till prövningarna inte Àr tillrÀcklig för att ge lÀsaren den anvÀndbarhet som bör finnas. DÀrför har författarna av uppsatsen genomfört en fallstudie med syfte att beskriva hur Ätta företag motiverar sina nedskrivningsprövningar.Syftet med uppsatsen var att studera hur Ätta börsnoterade företag som redovisar enligt IAS/IFRS vÀrderar sin goodwill i samband med nedskrivningsprövningar. Tyngdpunkten lÄg pÄ de motiveringar som lÄg till grund för vÀrderingarna.Uppsatsen grundar sig pÄ en kvalitativ fallstudie dÀr Ärsredovisningar för Ätta företag har studerats.

Nya medier: samma tugg? : En studie av fem svenska politikers sprÄkbruk pÄ Twitter.

Denna uppsats undersöker fem svenska politikers sprÄkbruk pÄ Twitter. Syftet Àr att fÄ fram hur abstrakt deras sprÄk Àr pÄ Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan sprÄkbruket pÄ Twitter och ett mer traditionellt politikersprÄk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys anvÀnts med variabler frÄn frÀmst den systemisk-funktionella grammatiken, men Àven vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De politiker vars inlÀgg granskats i studien Àr Göran HÀgglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sÄdant att 100 TwitterinlÀgg frÄn varje politiker dÀr de sjÀlva var ursprungsavsÀndaren (inte svar eller vidarebefordring av text) anvÀndes och analyserades. Dessa politiker valdes eftersom de omnÀmndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva politikerna pÄ mediet.Huvudresultaten för studien Àr att det gÄr att knyta tendenser av abstraktion till politikernas sprÄkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

Entreprenörers psykologiska egenskaper och företagens strategi i snabbvÀxande och krympande företag

Tidigare forskning visar pÄ att skillnader mellan snabbvÀxande och icke vÀxande företag kan bero pÄ entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie Àr dÀrför att jÀmföra ytterligheterna snabbvÀxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, kÀnsla av kontroll, riskbenÀgenhet och situationsspecifika sjÀlvförtroende. I företagets strategier ingÄr differentiering och kostnadsöverlÀgsenhet.

Frivillig revision : Vilka faktorer pÄverkar företagen till att frivilligt behÄlla revisionen?

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del prÀglats av bÄde stark ekonomisk tillvÀxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik frÄn SCB att de svenska hushÄllen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, bÄde för den finansiella branschen i sig och det framtida vÀlstÄndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivÄer som krÀvs för att underhÄlla en allt större, Àldre befolkning, som Àven lever allt lÀngre. Detta Àr ett problem som gÀller för hela EU och dÀrför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och dÀrigenom att investera rÀtt.För att hjÀlpa privatpersoner att investera rÀtt, genom att utnyttja sin nivÄ av risktolerans, samtidigt som man gör det lÀttare för kreditgivare och rÄdgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivÄer av risktolerans. Med hjÀlp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, Älder, utbildningsnivÄ, relationsstatus, sysselsÀttning och inkomstnivÄ.

Lyftverktyg : Konstruktion av 3D-modell/modeller för lyftverktyg avsett för cylinderhuvud och emballage

Reservdelspaketering av cylinderhuvuden till personbilsmotorer för eftermarknaden sker idag för hand pĂ„ ett företag i Skövde som tillverkar bilmotorer. Samtliga cylinderhuvuden lyfts för hand och placeras i wellpapplĂ„dor som levereras till Ă„terförsĂ€ljare. För att förbĂ€ttra ergonomin för de anstĂ€llda vid paketeringen samt att minska risken för skador pĂ„ bĂ„de anstĂ€llda och cylinderhuvud har företaget efterfrĂ„gat ett lyftverktyg för att lyfta cylinderhuvudena med av konsultföretaget ÅF. MĂ„let med detta arbete Ă€r sĂ„ledes att utveckla en eller flera modeller av lyftverktyg som kan lyfta sĂ„ mĂ„nga olika varianter av cylinderhuvud som möjligt samt wellpapplĂ„dan som dessa paketeras i. Som utgĂ„ngspunkt för konstruktionen av lyftverktyget utförs en litteraturstudie inom omrĂ„det lyftverktyg. Denna litteraturstudie innefattar bĂ„de generella lyftverktyg som finns pĂ„ marknaden samt en undersökning av företagets befintliga lyftverktyg.

Attityd till och anvÀndande av ny teknik : Med Near Field Communication som exempel

UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr en förstudie om den trÄdlösa tekniken Near Field Communication (NFC), som vi författare genomförde via en enkÀt. NÄgra av svaren pÄ enkÀten som berörde Àmnet riskbeteende fick oss att undra varför respondenter svarade som de gjorde pÄ vissa frÄgor, dÄ detta kunde innebÀra att de tog en risk med personlig information. Detta ledde till att vi ville ta reda pÄ varför och till vilken grÀns personer Àr villiga att ta risker med ny teknik, men Àven vilka variabler som spelar in i deras beslut att anvÀnda eller inte anvÀnda ny teknik. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt Àr en litteraturstudie för att förstÄ vad som menas med anvÀndbarhet, riskbeteende och pÄlitlighet samt hur dessa hÀnger ihop. Efter att vi bildat oss en uppfattning om dessa och fördjupat oss lite mer inom Àmnena, sÄ genomförde vi intervjuer för att se hur den information vi forskat fram förhöll sig till vÄra respondenter.

Fyradagarsvecka : Varför Scanias företagsledning vÀljer att gÄ emot strömmen

Finanskrisen Är 2008 drabbade fordonsindustrin hÄrt. Scania var ett av företagen som tvingades skÀra ner pÄ kostnader för att svara för reducerad försÀljning. NÀr mÄnga andra företag valde att sÀga upp personal valde Scania att införa en fyradagarsarbetsvecka med 10 procent löneminskning för samtliga anstÀllda. Syftet med denna uppsats Àr att utreda varför Scanias ledning valde att finna alternativa tillvÀgagÄngssÀtt för att spara kostnader istÀllet för uppsÀgning av personal. Vi har Àmnat undersöka vilka omstÀndigheter som lÄg till grund för genomförandet av fyradagarsveckan samt vilka mÄlen med valt tillvÀgagÄngssÀtt var.

VÀrdeförÀndring pÄ butiksfastigheter och makroekonomiska variabler - en ekonometrisk studie av samvariation

The purpose of this Bachelor thesis in Economics at Lund University is to try to establish the correlation between the value change of retail real estate buildings in Sweden and macro economic variables. The principal method is the multiple regression model and it is used to estimate the basic model. The basic model is enhanced by estimating some 30 models and the result is two good models. The difference between the basic model and the two better models are small but important. In the lagged basic model, the same variables are used as in the basic model but with different time lags.

Digital kompetens : Om elevers ordbehandlingsfÀrdigheter i grundskolan

Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i Ärskurs nio pÄ en skola i StockholmsomrÄdet. Utöver detta undersöktes nÄgra utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan pÄ den digitala kompetens eleven tillÀgnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande. Dessa tvÄ ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart pÄ ordbehandling, ett omrÄde inom den digitala kompetensen.Den empiriska undersökningen genomfördes med hjÀlp av en provliknande enkÀt dÀr eleverna fick besvara frÄgor rörande ordbehandling.

FörĂ€ndringar i Ålands omsĂ€ttningsindex : Val av ledande förklarande variabler och undersökning av de branschindex som ingĂ„r

Denna uppsats har gjorts pĂ„ uppdrag av Ålands statistik- och utredningsbyrĂ„ (ÅSUB) i syfte att förklara och prognostisera de Ă„lĂ€ndska företagens omsĂ€ttningsutveckling över tiden.I uppsatsen har jag undersökt om en tidigare framtagen modell för att förklara Ålands omsĂ€ttningsindex kan anvĂ€ndas för att förklara olika branschindex pĂ„ Åland.Jag har Ă€ven tagit fram tvĂ„ olika modeller pĂ„ ledande indikatorer frĂ„n Sverige och Finland med ARIMA-feltermer. De ledande indikatorerna Ă€r svenska och finska konsumenters förtroendeindex samt industrins förtroendeindex och svenska OMX 30 börsindex. Modellerna anvĂ€nder olika fördröjningar pĂ„ dessa fem indikatorer som förklaringsvariabler. Modell 1 anvĂ€nder utvalda fördröjningar och Modell 2 anvĂ€nder glidande medelvĂ€rden pĂ„ fördröjningsintervall.Jag har testat hur bra de tvĂ„ modellerna kan förklara och prognostisera Ålands omsĂ€ttningsindex och de olika branschindexen. BĂ„da modellerna förklarar Ålands omsĂ€ttningsindex bra.

Attityder till arbetslösa -en studie av bakomliggande faktorer

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förĂ€ndrats under perioden 1986-2002. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har pĂ„ attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger pĂ„ statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som anvĂ€nts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna Ă€r dock politiska sympatier.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->