Bakgrund Det finns ännu inga etablerade officiella gränsvärden för övervikt och fetma som är baserade på proportionen fettmassa (FM%) utan de gränsvärden som finns är utgår body mass index (BMI) eller midjemått.Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrån antropometriska mått hos unga och medelålders (20-49 år) svenska män. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka värden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemått.Metod Männen har rekryterats med hjälp av en mödravårdscentral, kvinnohälsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 män undersöktes med Bod Pod, en maskin som mäter kroppssammansättning med hög validitet. Vidare mättes antropometriska mått såsom vikt, längd och midjemått vid mättillfället.Resultat Regressionsmodellerna med midjemått och BMI (r=0,94) samt midjemått (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/längd), midjemått och BMI 2) M/L och 3) midjemått som oberoende variabler (r=0,86-0,88).

Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmåga vid kombinationsträning med olika intensitet och volym i den aeroba träningen. Studiens frågeställningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika då styrketräning kombineras med antingen högintensiv aerob träning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig träning? (2) Vilket av dessa två kombinationsprogram är effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmåga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ träningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketräning och aerob träning kombinerat i ett och samma träningsprogram. Fp delades in i två olika grupper om vardera nio personer där den aeroba träningen skiljde grupperna åt. Under den sex veckor långa träningsperioden fick båda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketräningsprogram med knäböj som övning tre gånger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.

Studien avser att studera effekterna av arbetsplatsförlagd fysisk träning 2 x 60 minuter/vecka i 7 veckor hos personer med stillasittande arbete påVO2max, rörlighet, uthållighetsstyrka och kroppssammansättning. Vi använder oss av en kvantitativ metod som består av datainsamling genom tester före och efter träningsperioden för både interventionsgruppen (n=25) och kontrollgruppen (n=11). Resultaten visar på signifikanta skillnader hos interventionsgruppen på variablerna VO2max (p=0), visceralt fett (p=0,001), fettmassa (p=0,001), vikt (p=0.006), Body Mass Index, BMI (p=0,005), uthållighetsstyrka enligt Sörensens isometriska uthållighetstest (SIU) (p=0) och Trunk Curl Static Endurance test (TCST) (p=0,045), rörlighet i halsrygg (p=0,010) och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test (p=0).  Inga skillnader ses i blodtryck och, skelettmuskelmassa i armar, bål och ben. Inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oavsett variabel. Slutsatser av studien är att man kan se effekter genom denna typ av intervention på flera olika variabler och förslag till framtida forskning är att försöka utesluta samverkan av andra faktorer för att ge en mer exakt bild av den fysiska träningens effekter på arbetsplatsförlagd träning..

Denna studie har som syfte att undersöka den svenska IPO-marknaden under åren 1995-2005. Studien undersöker ett fenomen som är frekvent förekommande i samband med börsintroduktioner. Fenomenet kallas underprissättning och med begreppet menas den skillnad i pris som uppstår mellan en akties introduktionspris och dess stängningskurs första dagen den handlas publikt på en aktiebörs. Underprissättningen kan ses som potentiellt kapital som ett företag går miste om. Detta på grund av att aktiens stängningskurs i viss mån representerar vad investerarna verkligen var villiga att betala för en aktie.

Skadliga nivåer av stress och därtill relaterade sjukdomar är ett väl belagt fenomen bland svenska lärare. Dock finns det ingen likartad forskning om svenska förskolepedagoger. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om arbetstillfredsställelse, stressupplevelse samt empatisk förmåga i arbetet uppvisade samband hos förskole­pedagoger. En enkätundersökning gjordes där förskole­pedagoger fick besvara frågor angående arbetstillfredsställelsen, stressupplevelsen och empatisk förmåga. För att mäta dessa tre variabler användes ett svenskt instrument Satisfaction with Work Questionnaires samt en empatiskala om vilka känslor de kände för ett barn i tre fiktiva berättelser.

Bakgrund: Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning.Slutsatser:Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter..

Denna studie undersökte om det fanns ett positivt samband mellan transformellt ledarskap och autonom motivation samt medierande effekter på, autonomi, relaterande och kompetens (Deci & Gagné, 2005). 104 personer har deltagit i studien, 54 kommer från en kyrka i Norra Sverige och 49 kommer från ett försäkringsbolag. 67 (64.4 %) av deltagarna är män och 37 (35.6 %) kvinnor. Det transformella ledarskapet mättes genom instrumentet (TLI) Transformellt Ledarskaps Inventorium (Tjärnberg, 2007). Den autonoma motivationen mättes genom en anpassad variant av (SRQ) Self Regulation Questionnare (Ryan & Connell, 1989).

Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning alkoholkonsumtion hos studenter predicerades av kön, personlighet (bestående av impulsivitet, social hämning och negativ affektivitet) samt motiv till alkoholkonsumtion (bestående av stämningshöjande, coping, konformitet och sociala motiv). Tidigare forskning indikerar att dessa prediktorer, med undantag av social hämning, negativ affektivitet och konformitetsmotiv, samvarierar med alkoholkonsumtion. 123 kvinnliga och 43 manliga lärarstudenter vid Växjö universitet ingick i vår studie. Fyra beprövade enkäter sammanställdes till en enkät som användes för insamling av all data. En multipel regressionsanalys visade att män rapporterar en högre alkoholkonsumtion än kvinnor och att impulsivitet, stämningshöjande- samt copingmotiv predicerar alkoholkonsumtion.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.

Skriptspråk har under det senaste decenniet fått en ökad spridning, både gällande användareoch gällande användningsområden. Från att huvudsakligen ha använts till enklare dagligaadministratörsuppgifter används idag skriptspråken inom många områden där tidigare enbartsystemspråk var ett alternativ. Denna uppsats undersöker och granskar fem skriptspråk: PHP,Perl, Ruby, Tcl och PostScript. Målet är att undersöka språkens egenskaper och se påskillnader språken emellan. Vi jämför också skriptspråken mot systemspråket C, som dockinte granskas för sig.

Studiens syfte var att utv?rdera om det finns l?mpliga finansiella nyckeltal som kan anv?ndas f?r att f?rutsp? framtida tillv?xt f?r hos bolag som blivit uppk?pta av svenska serief?rv?rvare. Hypotesformuleringen ledde till att EBITDA-marginal, kapitaloms?ttningshastighet och skulds?ttningsgrad identifierades som l?mpliga oberoende variabler att utv?rdera. Syftet har besvarats med en kvantitativ metod, d?r information om de uppk?pta bolagen samlats in via Capital IQ. De statistiska sambanden mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt utv?rderades med hj?lp av regressionsanalyser och F-tester. Resultatet visar att det inte finns n?got signifikant samband mellan de oberoende variablerna och oms?ttningstillv?xt i den studerade datam?ngden. Detta inneb?r att personer som arbetar med serief?rv?rvande bolag i st?llet b?r prioritera andra m?tv?rden och mjuka v?rden f?r att v?lja vilka bolag de b?r k?pa. Studien har ut?kat f?rst?elsen f?r prediktorer till oms?ttningstillv?xt.

Man ingår handelsavtal för att främja utveckling och handel enligt handelsteorin. Denna uppsats har som syfte att studera om de länder som har slutit handelsavtal med varandra och skapat den sydamerikanska tullunionen Mercosur har fått en ökad tillväxt. Uppsatsen undersöker och diskuterar även handelsalstring och handelsomfördelning, institutionella strukturer varav den finansiella sektorn är en, kunskapsöverföring och innovationer, samt balansen mellan produktionssektorer.Studien finner att Mercosurländerna tycks ha gynnats av tullunionen genom att ta del av kunskap och i främjandet av nya industrier. Mercosur hade de första åren inte en stor handelsalstrande effekt men däremot en tydlig handelsomfördelande effekt. Tio år efter tullunionens ikraftträdande kan man se en stark handelsalstrande effekt gentemot länder utanför unionen.