Sök:

Sökresultat:

966 Uppsatser om Pćverkande parametrar - Sida 65 av 65

Ur evighetens synvinkel - om estetiken i stadsbyggnadskonsten

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Brott mot barn. FrÄn förhör till rÀttegÄng

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

Sannolikhetsteoretisk dimensionering av stomkonstruktioner:
en undersökning av metodens bidrag till robusta och
kostnadseffektiva lösningar

Examensarbetet undersöker hur sannolikhetsteoretisk dimensionering gÄr att tillÀmpa vid dimensionering av en stÄlstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrÄn sannolikhetsteori. En förutsÀttning för detta Àr först och frÀmst att tillförlitliga indata finnas att tillgÄ. Att fÄ fram mÀtdata pÄ till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hÄllfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svÄrt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering pÄ 10 % Àr möjlig om sannolikhetsteoretisk dimensionering anvÀnds istÀllet för Eurocodes normer.

Upplevelser och effekter av bredare vÀgrenar, gupp och refuger för oskyddade trafikanter: PÄ landsvÀgar genom Ullatti, Bondersbyn och ErsnÀs

Årligen kommer det in mĂ„nga önskemĂ„l till Trafikverket dĂ€r bland annat invĂ„nare önskar förbĂ€ttringsĂ„tgĂ€rder lĂ€ngs strĂ„k, gator och vĂ€gar. Av de önskemĂ„l som berör byar som ligger lĂ€ngs med landsvĂ€gar handlar mĂ„nga av önskemĂ„len om att invĂ„narna önskar separata gĂ„ng- och cykelvĂ€gar genom byn. Detta pĂ„ grund av att landsvĂ€gen mĂ„nga gĂ„nger Ă€r den enda vĂ€gen som finns för oskyddade trafikanter att röra sig pĂ„ genom byn. En Ă„tgĂ€rd som Trafikverket relativt snabbt och till lĂ€gre kostnad kan utföra Ă€r bredare vĂ€grenar. Vilka ökar utrymmet för de oskyddade trafikanterna och samtidigt medför att körbanan smalnas av för fordonstrafiken vilket i sin tur fĂ„r en hastighetsdĂ€mpande effekt för förbipasserande fordonstrafik.Det saknas tydliga riktlinjer och rekommendationer för i vilka vĂ€gmiljöer som bredare vĂ€grenar lĂ€mpar sig bĂ€st.

Inflytande av sommarvÀder pÄ kornas val att vara pÄ bete eller inne dagtid i en besÀttning, samt studier av andningsfrekvens och yttemperatur hos fokaldjur :

SAMMANFATTNING NĂ€r man i tidigare undersökningar studerat betesgĂ„ng för mjölkkor har klimatet pĂ„ betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket vĂ€rme som hon mĂ„ste avge till sin omgivning för att kunna bibehĂ„lla sin kroppstemperatur. De sĂ€tt som djuret kan avge vĂ€rme pĂ„ Ă€r begrĂ€nsade och pĂ„verkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsĂ€ttningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar fĂ„, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade frĂ„n 22,4 till 34,7ÂșC. DĂ„ djurskyddslagen skall frĂ€mja djurens hĂ€lsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att vĂ€lja uppehĂ„llsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut pĂ„ betet vid niotiden pĂ„ förmiddagen och var dĂ€refter fria att gĂ„ in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvĂ€llsmjölkning omkring klockan tre pĂ„eftermiddagen.

IT organisation i förÀndring

Denna kandidatuppsats har utförts under hösten, 2007, och syftet med denna uppsats Àr tvÄdelad och har gÄtt ut pÄ att bland annat studera ett förÀndringsarbete inom en global IT-organisation samt arbeta fram en förÀndringsplan för de befintliga förÀndringsÄtgÀrder som ska implementeras pÄ IT-organisationen med start 2008. FörÀndringsplanen Àr avgrÀnsad till stora verksamheter med dedikerad IT-organisation (med extern drivkraft till förÀndring). Uppsatsen Àr Àven avgrÀnsad till den sÄ kallade designfasen i implementeringen av ett prestationssystem. Rapportens metodologi och ansats Àr en kombination av hermeneutisk och aktionsforskning.FörÀndringen pÄ IT-organisationen sker för att den externa verksamheten planerar att expandera de tre nÀrmaste Ären och verksamheten förvÀntar sig att IT-organisationen ska börja arbeta pÄ ett sÀtt som skapar ett högre affÀrsvÀrde för hela företaget samt att dubbla sin leveranskapacitet inom tre Är utan att dubbla kostnaden och antal medarbetare. I och med denna verksamhetsexpansion har IT-organisationen identifierat ett ökat leveransglapp mellan verksamhetens kommande behov och IT:s kapacitet och man inser att det inte Àr möjligt att IT ? organisationen klarar av att leva upp till den förvÀntade ökade kapacitet, med sina egna interna resurser.

<- FöregÄende sida