LivsmedelsbistÄnd har en möjlighet att ta hand om den akuta hungern hos mÀnniskor medan de kan koncentrera sig pÄ att ta sig ur fattigdomen. Trots sin lilla andel av vÀrldshandeln Àr det livsmedelsbistÄndet som kan ha en direkt inverkan pÄ folk beroende pÄ sin karaktÀr i form av mat. Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer som pÄverkat livsmedelsbistÄndet frÄn Europeiska Unionen till Afrika söder pÄ Sahara mellan Ären 1988 och 2000. UtifrÄn teori och litteratur pÄ omrÄdet har en testbar kvantitativ modell byggts upp som ett försök till att förklara ifall livsmedelsbistÄndet frÄn EU till Afrika söder pÄ Sahara pÄverkas av faktorer i mottagarlÀnderna, faktorer i givarlÀnderna eller andra faktorer. Det visar sig att givandet av livsmedelsbistÄnd under perioden har skett frÀmst utifrÄn mottagarnas behov.

Syfte:Uppsatsen har som mÄl att inventera de faktorerna som anses vara vÀsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Studien har fokus ur ett kundperspektiv. Syftet Àr att göra en inventering av olika faktorer frÄn teori och empiri för att sedan se vilka faktorer som Àr vÀsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination. Att göra pÄ det sÀttet fÄr vi ut om ett köpcentrum har de faktorer som behövs för att kunna anta begreppet turistdestination. ForskningsfrÄga:Vilka faktorer Àr vÀsentliga för att ett köpcentrum ska kunna uppfattas som en turistdestination? Metod:Vi har anvÀnt oss av en deduktiv metod, vilket gjorde att vi utgick frÄn olika teoretiska begrepp som vi sedan jÀmförde med enkÀter och observationer frÄn empirin.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka högstadieelevers inaktivitet inom skolidrotten. UtifrÄn 94 enkÀtsvar frÄn högstadieelever pÄ en skola i Mellansverige sammanstÀlldes information om elevernas tankar och uppleverser inom skolidrotten. Resultatet visade att en mÀngd olika faktorer kunde pÄverka elevernas motivation till att delta pÄ idrottslektionerna. 40 % av de elever som nÄgon gÄng varit inaktiva pÄ skolidrotten ansÄg att det var aktiviteten som pÄverkade deras motivation sÄ mycket att de inte deltog. De faktorer som pÄverkar 83 % av elevernas motivation negativt till att delta pÄ idrottslektionerna Àr aktiviteten, lÀrare, klasskamrater och hÀlsan.

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

Dagens samhÀlle förÀndras i en alltmer ökande takt. För att företag och organisationer skall hÀnga med i denna utveckling, krÀvs förÀndringar och omorganisationer Àven hÀr. För att en förÀndring skall fÄ ett önskat resultat finns dock vissa faktorer som bör beaktas. Det kan vara faktorer som ledningen i viss mÄn kan pÄverka, exempelvis information, delaktighet och trygghet, men det kan ocksÄ vara sÄ att en individs personlighet kan vara avgörande för om en förÀndring lyckas eller inte.En av de viktigaste faktorerna vid ett förÀndringsarbete Àr att de anstÀllda fÄr veta varför förÀndringen skall genomföras. Det Àr viktigt att de som berörs av en förÀndring kan se nyttan av densamma.Arbetet bygger pÄ en fallstudie, som har utförts pÄ Volvo IT, och den förÀndring som genomförts har resulterat i en ny systemutvecklingsmetod..

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna pÄ ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som pÄverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jÀmförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier. Som metod har jag anvÀnt mig av en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning bland 74 st. elever pÄ ett byggprogram. Resultatet av undersökningen ger oss inte ?svaret? pÄ vad som pÄverkar studiemotivationen. Det Àr en blandning av mÄnga faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra.

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi dÀr prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan pÄverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mÀtinstrument för att mÀta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan pÄverka livskvalitet hos mÀn med prostatacancer som genomgÄtt en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ kvantitativ inriktning.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten pÄ grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?  Vi kom fram till att det vÀldigt ofta var den inre motivationen som lÄg bakom pÄbörjandet eller upprÀtthÄllandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hÀlften inte Àr det pÄ grund av yttre faktorer och mÄnga anser att aktiviteten Àr ?trÄkig?.

Svensson, C & Svensson, M. Romer och omvÄrdnad. En litteraturstudie om specifika faktorer som kan ha betydelse för romer i samband med omvÄrdnad. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2005. OmvÄrdnad av romer i vÄrden orsakar mÄnga gÄnger konflikter och missförstÄnd.

Bakgrund: AnstÀllda i organisationer möter dagligen etiska dilemman som de mÄste ta hÀnsyn till, dÀrmed krÀvs det att individen tar stÀllning till vad som Àr etiskt och oetiskt i varierande situationer. Denna studie undersöker etiskt förhÄllningssÀtt, vilket berör mÀnniskors moraliska attityder om vad som anses vara rÀtt och fel. MÀnniskor agerar utifrÄn olika moraliska skÀl vilka kan bero pÄ individen eller situationen. Vi vill skapa förstÄelse för vilka faktorer som pÄverkar en anstÀllds etiska förhÄllningssÀtt. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar anstÀllda att domineras av ett visst etiskt förhÄllningssÀtt i den svenska arbetskraften. Metod: Vi har genom moralfilosofiska teorier, tidigare empirisk forskning samt logiskt resonemang skapat teorier om vilka faktorer som pÄverkar anstÀlldas etiska förhÄllningssÀtt. UtifrÄn dessa teorier har hypoteser hÀrletts som testats empiriskt via ett egenutformat mÀtinstrument.

StatistikfrÄn 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lÀgre livskvalitet Àn övrig befolkning. Livskvaliteten pÄverkas av fysisk hÀlsa, psykologiskt tillstÄnd, grad av sjÀlvstÀndighet och sociala relationer. TonÄringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jÀmfört med sina vÀnner och det Àr betydelsefullt att identifiera faktorer som pÄverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos tonÄringar med diabetes typ 1.

Denna studie undersöker hur skolan och förÀldrar kan hjÀlpa och förbÀttra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgÄng. Undersökningen har gjorts medhjÀlp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och dÀrefter jÀmförts medvarandra, utifrÄn de fyra huvudkraven i det etiska förhÄllningssÀttet. Resultatet visaratt det finns mÄnga olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. DettaÀr faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjÀlp, hur förÀldrarna kanhjÀlpa eleven, om elevens syn pÄ sig sjÀlv men Àven om det överhuvudtaget kan sÀttaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjÀlp till dessa elever,med utgÄngspunk frÄn de faktorer som tas upp i resultatet..

SÄr och sÄrvÄrd har existerat lika lÀnge som mÀnniskan levt. För att kunna utföra sÄrvÄrd som tÀcker patientens vÄrdbehov Àr sjuksköterskan i nulÀget dÄligt utrustad. Sjuksköterskan har liten kunskap om prevention, bedömning och behandling av sÄr. Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans sÄrvÄrd. En litteraturstudie utfördes enligt Fribergs modell.