Syftet med föreliggande studie var att få en inblick i några småbarnsföräldrars upplevelser och hantering av kraven de möts av i arbetslivet och familjelivet. Urvalet utgjordes av tre par arbetande småbarnsföräldrar, med tre män och tre kvinnor i åldrarna 25-40 år. Som arbetssätt användes semi-strukturerade intervjuer. De teman som användes i intervjuerna var: upplevd stress och stresshantering, arbetsuppdelning, konflikter mellan familj och arbete samt själsligt och kroppsligt välbefinnande. Resultatet av studien visade att samtliga par upplevde en måttlig till hög grad av stress, uppkommet från en känsla av tidsbrist i kombination med höga krav.

Syftet med denna studie är att ur ett lärarperspektiv studera matematik i förskolan och att undersöka hur lärare tänker kring matematik i förskolan. Syftet är även att undersöka hur lärare i förskolan kan stödja och stimulera barnens intresse för matematik. Denna studie grundar sig på en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med sex förskollärare för att på så sätt få en inblick i hur arbetet med matematik i förskolan kan gå till. Det framkom att väldigt mycket av det som sker i förskolan dagligen kan knytas till matematik. Det viktiga för personalen i förskolan tycks vara att sätta på sig ?matteglasögonen?, för att på så sätt se all den matematik som både de vuxna och barnen möter varje dag i verksamheten, att göra sig medveten om matematiken för att sedan synliggöra den för barnen.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som diabetes påverkar vardagen för resten av livet. Allt fler barn drabbas av diabetes och som lärare innebär det att chansen att få möta dessa barn i skolan ökar. För barn i skolåldern kan sjukdomen påverka skolarbetet. Syftet med denna rapport är att undersöka hur diabetes påverkar inlärningsförmågan, samt undersöka vad en lärare behöver förstå angående barn med diabetes. Genom att intervjua en flicka med diabetes på mellanstadiet, hennes föräldrar och klassföreståndare har jag fått en personlig bild av hur det är att leva med diabetes i praktiken.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar.

Vardagliga aktiviteter för personer med demens är ett viktigt område att beakta. Levnadsberättelsen består av information från personer med demens och deras tidigare intressen, som kan ligga till grund för att förbättra innehållet i vardagen. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med demens, arbetsterapeuter och planeringsansvarig personal upplever aktivitet för personer med demens. En kvalitativ ansats valdes med egenkonstruerade intervjufrågor. Vi intervjuade två personer med demens, två planeringsansvariga och två arbetsterapeuter som alla var kvinnor.

För personal i kriminalvården är det av central betydelse, både ur ett behandlings- och säkerhetsperspektiv, att känna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fängelser. Det finns forskning som tyder på att en förhållandevis stor grupp klienter begår negativa handlingar för att de är oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmåga att hantera det upplevda hotet på kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna på en kriminalvårdsanstalt. I uppsatsen undersöks också vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förväntningar om hur man bör handla när man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare från en kriminalvårdsanstalt deltog i undersökningen.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers förhållningssätt till läroplanen. Avsikten är att studera hur läroplanen omsätts och på vilket sätt den blir synlig i olika vardagshändelser. Forskningsstrategin är kvalitativ och där har vi använt oss av intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder.Eftersom vi hade det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt i studien var det vissa begrepp som kom att ställas i fokus. Dessa var kommunikation, reflektion och samspel.Av resultatet framkom att pedagogerna i intervjustudien ofta utgick från läroplanen ur ett sociokulturellt perspektiv när de planerade. Dock tolkade vi det som att de förmodligen inte var medvetna om perspektivets innebörd.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

SammanfattningBakgrund: När ett barn drabbas av cancer är det ett hårt slag för hela familjen där de ställs inför en helt ny verklighet. En förälder i kris kan bli oförmögen att visa känslor och stänger därför in den skuld och sorg de känner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars livssituation när ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie. Resultatet består av elva vetenskapliga artiklar som är systematiskt granskade och analyserade.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av aktiviteter hos unga kvinnor med långvarig smärta.En kvalitativ metod valdes där öppna intervjuer genomfördes med sex unga kvinnor. Smärtan skulle ha varat mer än tre månader,vara odiagnostiserad samt att de blivit utredda på smärtenhet det gångna året. Som analys metod valdes innehålls analys och det slutliga resultatet presenterades i fyra kategorier. "Förändringar är nödvändiga för att klara aktivitet", "Det är viktigt att behålla rutiner i vardagen", "Att göra saker som är värdefulla trots smärta" samt "Omgivningen har stor betydelse". I resultatet framkom det att kvinnorna upplever sig begränsade i sina aktiviteter samt att de har fått anpassa dem på grund av sin smärta.

Att en dator hänger sig, inte gör som man vill eller bara är obegriplig är inget nytt fenomen. Dock är detta en del av vardagen på diariet i Regionens Hus i Mariestad, där de tre registratorernas arbetsprocesser innehåller ett antal problem som bland annat är datorrelaterade. Rapporten beskriver arbetet på diariet, de problem som finns, vem som äger problemen, och innehåller också en diskussion runt de befintliga problemen. Rapporten tar upp allt från postöppning till sökfel i programmet Diabas och mycket annat som ingår i arbetet som registrator. De problem som finns i arbetet på diariet har hopat sig över registratorerna som känner att det inte finns någon självklar part som de kan vända sig till för att få hjälp.

Fibromyalgi har en okänd etiologi och är ingen sjukdom utan snarare ett kroniskt muskulärt smärtsyndrom och tiden innan diagnos upplevs ofta som svår hos patienten. Att bli misstrodd, ifrågasatt och inte bli bemött med respekt från sjukvårdspersonal är ett stort lidande för denna patientgrupp. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Åtta kvalitativa artiklar publicerade mellan år 1995 till 2008 granskades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att anpassa sig till vardagen, ändrade familjeförhållanden, symtomen påverkar det sociala livet, att lära sig leva med symtomen och att bli misstrodd.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex kvinnor intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna skrevs ut och analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i åtta kategorier som kunde sammanföras till fyra huvudkategorier: Att få diagnosbesked: Att lära sig leva med sjukdomen: Att leva i vardagen och Att oroa sig för framtiden. Resultatet visade att kvinnor som lever med diabetes typ 2 kunde uppleva diagnosbeskedet mycket olika, chockartat eller inte alls överraskande.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoderi form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon.