Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket. I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden. Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke är en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svårigheter att förstå och anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sjukdomen påverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i åldern 18-55 år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet får en plötslig vändning, att inte längre vara samma person som förut, att mötas av oförståelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förändras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

För att utveckla landsbygden behövs fungerande verktyg att arbeta utifrån. Lokalekonomisk analys, LEA, är ett sådant verktyg som funnits i snart femton års tid. En Lokalekonomisk analys ger statistik över exempelvis in- och utflyttning, befolkning och disponibel inkomst. Verktyget beställs och köps av Statistiska centralbyrån. Som med de flesta verksamheter behöver LEA uppdateras för att kunna bemöta de behov som finns och anpassas till den teknik som är tillgänglig i dagsläget.

Vi har skrivit detta arbete framförallt för blivande men även för yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att försöka ta reda på hur en elev med DAMP/ADHD kan uppleva sin skolsituation samt hur arbetet i ett klassrum påverkas för en lärare som har en elev med DAMP/ADHD. Vi har genom intervjuer med pedagoger och en elev fått fram hur vardagen i skolan kan se ut från både elev ?och lärarperspektivet. Vi har även besökt Karolinaskolan där vi fick insikt i hur det kan se ut på ett internat för elever med DAMP/ADHD.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) är en av de stora folksjukdomarna runt om i världen. Personer med RA har betydande svårigheter med aktiviteter i det dagliga livet (ADL). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med RA upplever att deras ADL påverkas på grund av sjukdomen. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och utgick från tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier vilka var begränsningar i vardagen, förlust av kontroll, ovisshet inför framtiden, otillräcklighet inför andra samt saknad efter ett tidigare aktivt liv.

Problem.Idag är användandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sättet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess användande är att det inte finns tillräckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller något stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen är effektiva, både då det gäller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhållande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats är att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie är en innehållsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgång och analys.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk, långsamt progredierande lungsjukdom. I Sverige beräknas 400 000 -700 000 personer ha diagnosen KOL - vars orsak bero framförallt på rökning. Syftet med föreliggande arbete var att belysa hur patienter med diagnosen KOL upplever sin vardag. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes i databaserna Medline, Cinahl och PsykInfo. Tio vetenskapliga artiklar ingick i arbetet och alla hade en kvalitativ ansats.

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dåvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom våra arbeten upplevt datorns intåg i verksamheten och har sett olikheter på användandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT är och kommer att vara en viktig del i samhällsutvecklingen och utifrån detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nått KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns något orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvändandet i förhållande till ett konstruktivistiskt synsätt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krävs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en meningsfull fritid för eleven efter skoldagens slut. Fritidshemmet skall dessutom vara ett komplement till skolan så att föräldrarna kan yrkesarbeta eller studera på heltid. Föräldrar lämnar över ansvaret för sina barn till pedagoger under större delen av vardagen, men vet föräldrarna om vad deras barns vardag på fritids består av? Denna studie syftar till att skapa en uppfattning om vad föräldrar har för syn på fritidshemsverksamheten. Anser föräldrar att eleverna lär sig något på fritids? Har föräldrar en förståelse för vad fritids har för uppdrag och vad eleverna lär sig på fritids? För att få en insyn i hur föräldrar tänker kring dess frågor har en enkätundersökning samt en intervju gjorts.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..

Bakgrund: Reumatoid artrit är en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige är drabbade av. Sjukdomen har påverkan på det dagliga livet, detta leder också till en känslomässig påverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelåldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som användes granskades utifrån Graneheim och Lundmans tolkade innehållsanalys.

Den här rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lärarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans läroplan och lokala styrdokument. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för lärarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lärarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lärare i förskolan.Rapporten visar att övervägande delen av lärarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gäller faktorer som påverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det är: (i) Kompetens, (ii) förståelse av naturvetenskapen och dess innehåll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.Utifrån gällanden styrdokument i förskolan är naturvetenskapen ett kunskapsområde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lärarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..