Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.

Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. I och med det blir det allt svårare att skilja sig från mängden vid sökande efter ett nytt jobb vil-ket har bidragit till att det blivit viktigare att tänka på sitt personliga varumärke. Genom intervjuer med nio nyckelpersoner inom coachning, rekrytering och bemanning har vi fått en överblick över hur rekryteringsprocessen ser ut idag samt en ökad förståelse för be-greppet personligt varumärke. Vi ville med denna uppsats få fram vad det personliga va-rumärket har för roll i rekryteringsprocessen idag samt begreppets betydelse.Den teoretiska referensram som vi utgick från behandlar teorier om rekryteringsprocessen och det personliga varumärket samt hur man påverkar och utvecklar sitt eget personliga varumärke. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och samlade in material som ligger till grund för vårt resultat.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Effekterna på öringens (Salmo trutta) diet till följd av en avverkning av kantzonsvegetationen har undersökts i ett fältexperiment, där två av de potentiella effekterna av en skogsavverkning simulerades. Fokus låg på de två faktorerna ökad ljusinstrålning och minskat nedfall av terrestra evertebrater. Ökad ljusinstrålning har simulerats med hjälp av montage av lysrör och nedfall av terrestra evertebrater med hjälp av plasttält. Frågeställningarna rör andelen terrester föda i olika behandlingar och årstider, dietskillnader mellan äldre och yngre öringindivider, skillnader i mängden akvatisk föda vid ökad ljusinstrålning samt en taxonomisk översikt av dietens sammansättning. Signifikanta skillnader mellan behandlingarna fanns, där individerna i kontrollbehandlingen åt signifikant mer terrester föda än individer i tältbehandlingen och den kombinerade tält- och ljusbehandlingen.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Bakgrund: Att åldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. Känslor som kan uppkomma är ensamhet, oro och nedstämdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och på så vis på många sätt ge ett ökat välbefinnande hos äldre.Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vårdhundars påverkan på äldres hälsa.Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor från två olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar två kategorier; ?Hälsofrämjande verkan? och ?motverkar ett hälsofrämjande?.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse.

Allt mer ljus, från såväl medier som väljare, flyttas enligt många från det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och väljaren orkar inte längre engagera sig i politiska partier och således går utvecklingen mot det presidentiella systemen där poltiken framställs som en tävlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. Utifrån den utgångspunkten ämnar den här uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen är uppdelad i tre delar.

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus. Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys. Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn.

Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Nitrittillsatser i charkuterivaror har under la?ng tid anva?nts fo?r sina fa?rggivande, sensoriska, antibakteriella och konserverande egenskaper. Dess fa?rggivande egenskaper beror pa? re- aktioner med muskelproteinet myoglobin, vilket leder till bildande av rosa nitrosyl- myoglobin. Dess smakgivande egenskaper beror dels pa? antioxidativa egenskaper, men a?ven andra reaktioner a?r inblandade.

Att endast mäta synskärpa i en vanlig synundersökning är oftast inte tillräckligt för att få en komplett bild på synfunktionen av en patient. Kontrastkänslighet är en viktig del i synen som ofta utelämnas ur dagens rutin undersökningar. Detta är i undersökarens ögon en viktig del av en synundersökning eftersom enbart synskärpa inte ger en helhetsbild på patientens synfunktion.Syftet i denna studie var att se om ljusets frekvens påverkar vårt kontrastseende. I studien har undersökaren jämfört kontrastseende vid hög- och lågfrekvent belysning och försökt att ta reda på om dessa två förhållanden har en påverkan på patientens kontrastseende.I studien mättes kontrastkänslighet i lågfrekvent (50 Hz) och högfrekvent belysning (25 000 ? 70 000 Hz).

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.