Sökresultat:
3388 Uppsatser om Pćtvingat beslut - Sida 44 av 226
Upplevelsen av hot och dess pÄverkan pÄ framing i riskfyllt beslutsfattande. Hur pÄverkar hotbedömningar och oro framingeffekten?
Tversky och Kahneman (1981) fann att den sprÄkliga inramningen av en problemsituation kunde pÄverka vilket beslut individen fattade. De kallade fenomenet för framing och storamÀngder forskning har sedan upptÀckten Àgnats Ät att förstÄ framing och dess effekter. PÄ senare tid har vikten av emotioner och kÀnslotillstÄnd allt mer betonats. Hur individen kÀnner sig vid tidpunkten för beslutet verkar vara intimt förknippat med hur mycket manpÄverkas av problemformuleringens framing. Ett flertal studier har till exempel visat att oro resulterar i en starkare pÄverkan av framing.
Att internt kommunicera en organisationsförÀndring : En fallstudie av Uppsala brevterminal
Uppsala brevterminal Àr i början av en organisationsförÀndring som innebÀr att verksamheten pÄ terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien Àr att beskriva organisationsförÀndringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrÄn vad som har kommunicerats, av vem, pÄ vilket sÀtt (hur) och vid vilken tidpunkt (nÀr). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förÀndringen. Studien bygger pÄ intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkÀtundersökning genomförd pÄ medarbetarna.
Delaktighet i en svensk organisation
Syftet med denna studie var att undersöka hur de utformade teorierna om delaktighet appliceras pÄ ett fallföretag, för att granska hur dessa fungerar i praktiken. Hur utformade modeller och teorier gÀllande delaktighet konkret tillÀmpas i ett opererande företag pÄ den svenska marknaden var nÄgot vi ville undersöka. Det behandlas Àven i denna kandidatsuppsats om vikten av att skÀnka de anstÀllda möjligheten att delta, samt hur detta berör dessa. LikasÄ behandlas Àven möjligheten för den enskilde anstÀllde att pÄverka beslut som rör dennes omrÄde, allt med strÀvan efter optimal kvalitet..
Outsourcing - ProjektutvÀrdering över tiden
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvÀrderar outsourcingen och om dess kriterier Àndras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med frÀmst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen Àr kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks ocksÄ detta motiv. Under projektets gÄng utvÀrderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket Àr mest mÀtbara kvalitetspunkter och fokus har dÀrmed skiftat frÄn det ursprungliga motivet..
Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs AB
Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.
Anknytning i familjehem : En intervjustudie om professionellas upplevda kunskap om anknytningsteori
SammanfattningSyftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill sÀga handlÀggare och socialsekreterare inom socialtjÀnsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillÀmpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgÄngspunkt i anknytningsteori. Metoden som har anvÀnts för studien Àr kvalitativ innehÄllsanalys och materialet har framstÀllts med hjÀlp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handlÀggare har goda grundlÀggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmÀn önskan om mer utbildning i Àmnet. Resultatet indikerar Àven att anknytningsaspekten Àr betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar..
Ju fler kockar, desto sÀmre soppa? : En jÀmförande studie mellan delat ledarskap och traditionellt ledarskap
Ledarskapet ses av mÄnga mÀnniskor som att vara ?ensam herre pÄ tÀppan?, att styra ensam och fatta alla beslut samt hantera allt ansvar. En framgÄngsrik ledare hyllas ofta till ofantliga höjder sÄ lÀnga resultaten Àr goda, mÄlen Àr uppnÄdda, personal och organisation utvecklas. Att vara ledare idag stÀller höga krav pÄ individen, ledarskapsforskningen fokuserar till stor del pÄ vilka egenskaper en ledare bör ha och blir dÀrmed mycket individbetonad. Dessa motsÀgelsefulla krav kan för ledarna leda till stress, depression och i vÀrsta fall utbrÀndhet och spruckna förhÄllanden.
redovisningens anvÀndbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgÄngar - ur ett investerar. och lÄngivarperspektiv
Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.
FÀrskvirket : Arbeta i fÀrskt trÀ med gamla och nya metoder
Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka möjligheterna att förenkla de moment inom den traditionella fÀrskvirkestekniken som Àr tidskrÀvande utan att tillföra nÄgot till uttrycket. Syftet för arbetet Àr möjliggöra snabba beslut för att underlÀtta en inspirerande arbetsprocess dÀr formen skapas samtidigt som produkten.Jag har utgÄtt ifrÄn maskinverkstaden pÄ Carl Malmsten Furiture Studies och tillverkat en stÀllbar borrmall dÀr olika vinklar pÄ ett snabbt sÀtt kan stÀllas in och dÀr Àmnet kan spÀnnas fast trots att det Àr assymetriskt. Jag har i samarbete med Ulf Bengtsson, forskningsingenjör pÄ IEI vid Linköpings universitet, utvecklat en frÀsmall till en handöverfrÀs för att tillverka tappar. För att ta fram arbetsmaterial till tester av mallarna har jag för hand kluvit fram och sedan tÀljt trÀÀmnen..
VÄrdande undervisning
Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen. Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.
Outsourcing : PÄverkande faktorer i strategiska beslut
Rapportens huvudfokus handlar om ifall det Àr möjligt att skapa mjuka kroppar med hjÀlp av mÄnga smÄ fasta kroppar. Det kollas Àven ifall det gÄr att ge ett realistiskt beteende vid kollision med dessa. Biblioteken som har anvÀnds för att testa detta Àr Microsoft XNA och fysikmotorn Farseer Physics.Spelet som byggdes Àr ett 2D plattform spel dÀr spelaren spelar en boll som kan hoppa pÄ vattendroppar och löv som bÄda Àr mjuka kroppar. Vattendroppen Àr uppbyggd av smÄ hÄrda kroppar medan lövet Àr en större hÄrd kropp som med hjÀlp av en Distance Joint kan vrida pÄ sig vid kollision.Det gÄr att göra en mjuk kropp med realistiska kollisioner men fysik motorn som anvÀnds i detta fallet ger vissa restriktioner..
Fysisk planering i SĂĄpmi
Det ligger ett stort ekonomiskt intresse i de nÀringar som finns etablerade i Såpmi och de naturresurser som Ànnu inte exploaterats. NorrlÀndska Àlvar, skogar och mineraler bringar stora inkomster till Sverige varför det finns ett samhÀlleligt intresse i att ge goda förutsÀttningar för att utnyttja landets naturresurser. Mineralbrytning och vindkraftsparker Àr intressanta etableringar i bÄde fjÀll- och skogsland och högaktualiserar frÄgan om rennÀringens fortsatta bedrivande. Det finns Àven andra ekonomiska intressen i fjÀllomrÄdena bortom energiproduktion, gruvnÀring och skogsbruk som gör ansprÄk pÄ mark och vatten som omfattas av renskötselrÀtt. Omfattande intrÄng i renbetesmarker och hinder för den praktiska renskötseln utgörs nÀmligen ocksÄ av turism och friluftsaktiviteter.
BrandsÀkerhet i radhus: inventering av radhus i Jönköpings kommun
Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings rÀddningstjÀnst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings kommun. Ett radhus har i denna studie definierats som: ?En byggnad dÀr bostÀderna pÄ nÄgot sÀtt Àr sammanbyggda.
Avskaffandet av revisionsplikten : Vilka faktorer pÄverkar vid valet av att avskaffa revision eller behÄlla revision?
Ă
r 2010 infördes en ny lag dÀr de smÄ aktiebolagen inte lÀngre behöver anvÀnda sig av revision. Aktiebolagen kan avskaffa revision dÄ verksamheten inte fÄr överstiga tvÄ av dessa tre grÀnsvÀrden;1 - 3 anstÀlldaUnder 1,5 miljoner kronor i balansomslutningUnder 3 miljoner i nettoomsÀttningSyftet med studien Àr att noga undersöka vilka faktorer som Àr avgörande nÀr smÄ aktiebolag vÀljer att avskaffa eller behÄlla revision samt att försöka se tydliga mönster och motiv av vilka faktorer samt omstÀndigheter som varit avgörande vid bolags beslut rörande fri revision. Tio bolag som valt att behÄlla revision och tio bolag som valt att avskaffa revision har intervjuats, tillsammans med tre revisionsbyrÄer. Jag har endast anvÀnt mig av primÀrdata. Mina primÀrdata Àr de kvalitativa intervjuerna med bolagsÀgarna och revisionsbyrÄerna.För att besvara mitt syfte och problemformulering har jag valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer som metod.
La?xhja?lp och likva?rdighet i det svenska skolsystemet : en studie av den massmediala debatten
Den ha?r studien behandlar den massmediala debatten om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. Den fo?rsta januari 2013 fattade Sveriges Riksdag ett beslut om skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp, ett beslut som innebar en uto?kad mo?jlighet fo?r husha?ll att fa? en skattereduktion fo?r privat la?xhja?lp i hemmet. I de stora dagstidningarna har en debatt fo?rts mellan fo?respra?kare och kritiker om positiva och negativa konsekvenser av en statligt subventione- rad la?xhja?lp.