Företagens intressenter har ökat betydligt då allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket även ökat deras behov av information. Årsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste länken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrågar information så att de kan värdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information är att konkurrensen efter investerare på kapitalmarknaden är hård. Den frivilliga informationen i årsredovisningarna innebär en kostnad för företagen.

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en naturupplevelse där skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar. Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande när naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande natur.

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med välbefinnandet i fokusFörfattare: Ester FardellKurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2013Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 897ABSTRACTDenna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det påverkar deras psykiskavälbefinnande. Forskningsfrågorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser på användningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om deanser att identitetsskapande genom sociala medier har någon koppling till deras välbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar där påverkansfaktorer isamhället, generella teorier kring socialt umgänge utanför och i sociala medier och hur det är att vara ung kvinna idag från ett feministiskt perspektiv i samband med kärnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och välbefinnande.Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition där sociala nätverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingår. En av de grundläggande teorier som har använts som utgångspunkt för identitetsbegreppet är Eriksons teori om identitet som en process där både tillhörighet och differentiering till andra människor är viktigt.

Syftet med uppsatsen är att se hur Aftonbladets rapportering om Olof Palme och Anna Lindh mordet skiljer sig åt. För att uppnå syftet är uppsatsens frågeställningar: Hur skriver Aftonbladet om mördarna 1986 respektive 2003? Hur beskrivs morden 1986 och 2003? Hur ser Aftonbladets nyhetsvärdering ut 1986 respektive 2003? Hur är dramaturgin uppbyggd 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de misstänkta personerna 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om de anhöriga 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om polisarbetet 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet att mordet kunde ske 1986 respektive 2003? Hur förklarar Aftonbladet sin rapportering 1986 respektive 2003? Hur skriver Aftonbladet om Olof Palme och Anna Lindh? Vi exemplifierade Aftonbladets journalistik genom en kvalitativ studie med textanalyser på artiklar om mordet på Olof Palme och Anna Lindh. Vi antog att det skulle vara en skillnad i rapporteringen eftersom medierna genomgått stora förändringar under de år som skiljde morden åt. Vi valde två lika händelser för att lättare kunna urskilja förändringar och likheter.

Vårt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus på den manliga sexköpares perspektiv. Utifrån vår studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns på de arenor där sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utsträckning av de diskurser som är allmänt accepterade i samhället. Vi har funnit att det finns en stor samstämmighet hos de flesta av de män vi har kommit i kontakt med när det gäller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ inställning till lagen och anser att den borde slopas. Utifrån de manliga sexköparnas resonemang är lagen orättvis eftersom den slår hårt mot vanliga män och dessutom inte gör någon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak ägnar sig åt trafficking.

I vårt arbete har vi bl.a. tittat på hur den grundläggande vuxenutbildningen, i tre kommuner, ser ut idag och vilka arbetsuppgifter studie- och yrkesvägledaren har i denna verksamhet. De studie- och yrkesvägledare vi kommit i kontakt med har jobbat olika länge inom den kommunala vuxenutbildningen och har stor erfarenhet av denna verksamhet. Deras uppdrag av regeringen ligger i läroplanerna Lpf 94 och Lpo 94 vilket vi konstaterat i bakgrunds kapitlet . Det skiljer sig lite mellan de olika orterna i vilken nämnd som den kommunala vuxenutbildningen ligger under.