Sök:

Sökresultat:

550 Uppsatser om Pćlagt skratt - Sida 11 av 37

Första chefsrollen - Det Àr vÀgen som Àr mÄlet

Information har samlats in frÄn 11 st nyblivna cheferinom bÄde den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de hÀr informanterna Àr att debefinner sig pÄ sin första chefsroll och dÀrmed ej harnÄgon tidigare erfarenhet av att leda mÀnniskor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svÄrighetersom individen stöter pÄ nÀr den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förvÀntar sigatt rollen kommer innebÀra jÀmfört med hur det blir ipraktiken. Det som frÀmst skiljer sig Àr att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del ÀnvÀntat, vilket pÄverkade vÄra informanter negativt.LikasÄ Àr man inte helt förberedd pÄ att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan pÄ de sompÄverkas. Faktorer som pÄverkar den nya chefen införsitt arbete Àr frÀmst möjligheten till att ha fÄtt följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.LikasÄ har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförstÄelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Motion och Depression

Bakgrund: Depression förutspÄs bli den nÀst största sjukdomsbördan i vÀrlden Är 2020. Idag Äterfinns psykoterapi och lÀkemedel som behandlingsmetoder mot depressioner. Utöver detta har studier visat pÄ ett samband mellan minskade depressiva symtom och fysisk aktivitet. Metod: Material för granskning har sammanstÀllts genom sökningar i artikeldatabaserna PubMed, CINAHL, PsycINFO och granskats enligt riktlinjer av Statens beredning för medicinsk utvÀrdering (SBU). Genom en manifest innehÄllsanalys har bÀrande meningar identifierats och lagt grunden för resultatet.

Fritidspedagogik och lÀrande? Vad innebÀr det?

Syftet med min studie har varit att synliggöra tolkningen av begreppet lÀrande i fritidshemmet enligt fritidspersonal och barngrupp. I min studie har det framgÄtt pÄ att det finns sÄvÀl enade som splittrade meningar om vad lÀrande innebÀr för verksamheten. Exempelvis gÀllande synen pÄ vilka aktiviteter som var av relevans för barnens inlÀrning. Det har visat sig att socialt samspel, miljö, praktisk-estetisk verksamhet och fysisk aktivitet lÄg till stor grund för lÀrandeprocessen. Vad som begrÀnsar fritidslÀrarnas arbete med sin verksamhet i fritidshemmet Àr utrymme i form av tid och rum för aktiviteter.

Granskning av kvalitets- och miljöledningssystemet hos Skanska Hus Sydost Linköping : ?VÄrt sÀtt att arbeta?

För att effektivisera och uppnÄ de krav som stÀlls pÄ företaget har Skanskas Sverige AB, i likhet med mÄnga andra företag, lagt upp ett kvalitets- och miljöledningssystem som Skanska kallar ?VÄrt sÀtt att arbeta?. Det rÄder idag osÀkerhet om i hur stor utstrÀckning systemet tillÀmpas och förenklar arbetet. Samt om det finns en gemensam bild av systemet bland de anstÀllda.I denna uppsats kommer endast produktionsförberedelsefasen och produktionsstyrningsfasen behandlas. Uppsatsen bestÄr av en kortfattad beskrivning av ?VÄrt sÀtt att arbeta?, byggprocessen och ISO.

FrÄn grekisk till islamisk filosofi : exemplet Avicenna

I min uppsats har jag sökt visa hur den grekiska filosofin har pÄverkat den islamiska genom att koncentrera mig pÄ Avicenna/Ibn Sina (cirka 980-1037), en av de frÀmsta bland islams filosofer. Jag har lagt sÀrskild vikt vid relationen mellan Avicennas och Aristoteles tÀnkande, men spÄrat inflytandet via översÀttningsverksamheten med centrum i Vishetens hus (Bayt al-Hikma) i Baghdad och tidigare tÀnkare som al-Kindi och al-Farabi. Jag har ocksÄ beaktat sjÀlvstÀndiga inslag i Avicennas filosofi och antytt dess senare inflytande, inte bara pÄ hans anhÀngare utan ocksÄ pÄ kritiker som al-Ghazali och, via Suhrawardi och andra, pÄ den fortfarande livskraftiga illuministiska traditionen. Avicennas skrifter har ocksÄ starkt pÄverkat den vÀsterlÀndska filosofin; de var under en del av medeltiden en huvudkÀlla till kunskap om Aristoteles tÀnkande..

Livskunskap - Ett formande av den ideala eleven?

I den hÀr studien studeras skolans fostrande roll av eleven i allmÀnhet och inom livskunskap i synnerhet. PÄ en del skolor runt om i Sverige finns sedan ett antal Är ett tÀmligen nytt Àmne som heter just livskunskap. Initiativet kommer frÄn skolorna sjÀlva och Àr vad man kallar en bottom-up rörelse. Plattformen för vÄr studie har varit olika lÀromedel i livskunskap och framförallt att nÀrgranska ett lÀromedel som heter Livsviktigt. Livskunskap har ingen nationell kursplan och dÀrför kan innehÄllet skifta frÄn olika skolor och likasÄ omfattningen.

Att arbete med demenssjukdomar "VÄrdpersonalens upplevelser"

Demens Àr nÄgot som blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle och detta leder till att kunskapen om sjukdomen mÄste öka. I min undersökning har jag lagt fokus pÄ vÄrdpersonal som arbetar med personer som lider av demenssjukdom. Detta beror pÄ att de Àr en grupp som besitter stor kunskap om hur mÀnniskor med demenssjukdomar fungerar i vardagen. De frÄgor jag kommer att utgÄ frÄn Àr hur vÄrdpersonalen upplever det att arbeta med individer som lider av nÄgon form av demenssjukdom samt vad VÄrdpersonalen anser viktigt att tÀnka pÄ i mötet med den som Àr demenssjuk. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor, har jag gjort sex kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal som arbetar bÄde direkt och indirekt med demenssjuka individer. Genom att studera tidigare forskning, har jag dragit slutsatsen att vÄrdpersonalen upplever bÄde glÀdje och tillfredsstÀllelse i att hjÀlpa en utsatt grupp i samhÀllet.

Jag tÀnker att det blir fint vÀder imorgon : AndrasprÄksinlÀrares anvÀndning av svenska kognitionsverben tÀnka, tro och tycka

VÀnskap Àr en viktig del för den psykiska hÀlsan och individens vÀlbefinnande, det Àr Àven ett vÀlbeforskat omrÄde inom psykologins vÀrld. Tidigare forskning inom vÀnskapsrelationer har lagt den största tyngden pÄ genus som den ensamma och bÀsta variabeln till denna typ av relationer och dÀrmed inte tagit hÀnsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie Àmnade undersöka om kÀnslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vÀnskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bÀttre Àn genus. Undersökningen utfördes med en enkÀtundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 mÀn och 30 kvinnor i Äldrarna 19 ? 26.

KONSTRUKTION AV AUTOMATISK PÅHASPLINGSPROCESS VID TILLVERKNING AV BANDSTÅL

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Punkestetik : Provokation, revolution eller D.I.Y.?

Den hÀr uppsatsen undersöker punken och nÄgra aspekter av dess visuella identitet. Genom att söka nÄgra av dess konsthistoriska rötter finner man att situationism och dadaism ofta nÀmns som konströrelser med ett uttryck som punken bygger vidare pÄ. Det kan förklaras genom bland annat att Malcom McClaren och Jamie Reid, som lÄg bakom lanseringen av Sex Pistols, hade en situationistisk bakgrund. Reids arbete med till exempel skivomslag Ät Pistols har ocksÄ lagt grunden för förestÀllningen om vad punkestetik Àr. Med analyser av God Save The Queen 1977 och Nowhere Buses 1972 har jag sökt att ge en förklaring till hur de bilderna kan tÀnkas fungera utifrÄn en mottagarkontext av frustrerade, arbetslösa ungdomar i slutet av 70-talet.

LÀrarens ledarskap i klassrummet för elevers lÀrandeprocess?
: med fokus pÄ elevernas sjÀlvförtroende

Syftet med denna studie har varit att titta pÄ hur lÀrarens ledarskap pÄverkar elevernas lÀrandeprocess i klassrumsmiljön dÀr vi lagt speciellt fokus pÄ sjÀlvförtroende. UtifrÄn detta syfte har vi tittat pÄ litteratur kring olika ledarskapsformer, ledarstilar samt sjÀlvförtroende. Vi har Àven tittat pÄ det sociokulturella lÀrandeperspektivet dÀr vi redogjort för olika infallsvinklar pÄ begreppet sociokulturellt lÀrande. Vi har undersökt detta genom att anvÀnda oss av fyra intervjuer med lÀrare, fyra observationer av de intervjuade lÀrarna och deras elever i klassrummet och fyra gruppintervjuer i Ärskurserna 4-6 i en medelstor stad i norra Sverige. Med hjÀlp av dessa undersökningsformer har vi fÄtt fram information kring hur olika former av ledarskap pÄverkar eleverna samt vilka ledarstilar som hjÀlper till att utveckla elevernas sjÀlvförtroende i positiv bemÀrkelse.

Pedagogernas kunskaper om kompensatoriska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Den hÀr studien handlar om inomhusmiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har lagt fokus pÄ hur miljön pÄverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ vad de har för tankar kring inomhusmiljön pÄ förskolan. De stora viktiga frÄgorna i det hÀr arbetet Àr: ?Hur pÄverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tÀnker pedagogerna om deras miljö pÄ förskolan?? Genom att observera barnen hur de anvÀnder miljön pÄ förskolan har vi fÄtt fram material som vi senare har analyserat.

LÀrarnas arbete för en likvÀrdig utbildning : Individualisering i samband med matematikundervisning

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

Tekniker för fotorealistisk rendering

Denna C-uppsats behandlar omrÄdet fotorealism i datorgenererade bilder. FrÄgestÀllningen och grundpelaren i min rapport har varit ? Vilka tekniker finns för att vid rendering uppnÄ fotorealism i datorgenererade bilder och hur anvÀnder man sig av dessa tekniker? Jag har undersökt och testat pÄ ett flertal olika tekniker och metoder för att rendera fotorealistiska bilder. Rapporten grundar sig i ett antal testprojekt dÀr jag uteslutit olika delar av en förenklad produktionspipeline. I varje projekt har jag flyttat fokus frÄn helheten till specifika delar av processen och genererat en kort film och/eller ett antal bilder.

Finns det behov av att införa blandat huvudmannaskap i detaljplaner?

Detta arbete gÄr ut pÄ att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetÀnkande har man tagit upp frÄgan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs pÄ det sÀtt som tanken var nÀr den inrÀttades. Genom vÄr uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frÄgan. UtifrÄn de problem som framgÄr av slutbetÀnkandet har vi sammanstÀllt ett antal frÄgor som vi har anvÀnt oss av nÀr vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanstÀllning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrÄgan uppstÄr nÀr en kommun lÀgger ut allmÀn plats med enskilt huvudmannaskap.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->