Sök:

Sökresultat:

1037 Uppsatser om Pćgćende arbeten - Sida 58 av 70

Datorstöd i undervisningen : -

Datorn Àr en stor del av ungdomars vardag, men hur stort utrymme fÄr den i skolan? Min undersökning syftar till att ta reda pÄ hur, om och varför datorn anvÀnds inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Vad ser lÀrarna för skÀl för respektive emot att ta in datorn i klassrummet, och hur fÄr lÀrarna sina kunskaper om datoranvÀndning, Àr delar jag ocksÄ Àmnar undersöka.Jag har riktat in mig pÄ lÀrarnas syn och gjort kvalitativa intervjuer med sju lÀrare, verksamma pÄ fyra skilda skolor i olika orter i Sverige. I kapitlet bakgrund tas upp hur datorn har tagit sig in i skolan, vad lÀroplanen sÀger samt vilka möjligheter och barriÀrer som datorn har mött under vÀgen in i skolan. Jag har lagt min utgÄngspunkt i framförallt forskarna Ulla Riis, Gunilla Jedeskog och Lars Bolanders undersökningar kring detta.

Faktorer som pÄverkar privata skogsÀgares val av samarbetspartner : en marknadsundersökning av VIDA:s kÀrnvÀrden

I Sverige Àr omkring hÀlften av den produktiva skogsmarken privatÀgd. VIDA, som Àr Sveriges största privatÀgda sÄgverkskoncern, anskaffar frÀmst sina rÄvaror genom köp frÄn privata skogsÀgare i södra Sverige. För att bli en attraktiv virkesköpande organisation har VIDA utvecklat kÀrnvÀrden. Eftersom det finns fÄ studier som undersöker vad privata skogsÀgare efterfrÄgar hos virkesköpande organisationer var syftet med denna studie att undersöka om VIDA:s kÀrnvÀrden Àr viktiga för skogsÀgarna nÀr de vÀljer samarbetspartner och om skogsÀgarna uppfattar VIDA sÄ som VIDA önskar uppfattas. I studiens syfte ingick Àven att utföra en SWOT-analys och att undersöka om det finns skillnader i uppfattningen av VIDA mellan nuvarande och Àldre leverantörer samt mellan VIDA:s olika regioner. Studien baserades pÄ en enkÀtundersökning dÀr 1 500 enkÀter skickades ut till VIDA:s leverantörer.

Före detta kriminella - Vilka möjligheter och hinder upplever de pÄ vÀg bort frÄn kriminalitet?

Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.

DET ?R SOM EN OFRIVILLIG BERG-OCH-DALBANA V?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid premenstruellt dysforiskt syndrom

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Musik i samband med venprovtagning för att lindra stress och smÀrta hos patienten : En interventionsstudie

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

LÀrares uppfattningar av lokala pedagogiska planer som ett medel att utveckla intresset för naturorienterande Àmnen

I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Östergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.

Ungas upplevelser kring tillfredsstÀllelse och prestation i arbetet - med fokus pÄ motivations- och hygienfaktorer

Forskare menar att unga uppvisar en arbetsattityd som skiljer sig frÄn den Àldre generationen. Tidigare forskning visar pÄ att tillfredstÀllelse i relation till olika variabler, bland annat Älder, förekommer det konkreta skillnader mellan unga och Àldre i deras sÀtt att resonera kring vilka faktorer som Àr viktiga i arbetslivet. Tidigare forskning visar Àven att samhÀllet och arbetsmarknaden prÀglas allt mer av de postmaterialistiska vÀrderingarna dÀr unga i större utstrÀckning prioriterar faktorer sÄsom sjÀlvutveckling och livskvalitet medan de Àldre lÀgger större vikt vid anstÀllningstrygghet och ekonomisk trygghet. Ungas attityd hÀnger samman med de förÀndringar som sker pÄ arbetsmarknaden, det vill sÀga att man gÄr mot en mer postmaterialistiskt marknad dÀr arbetsformerna och arbetstiderna tenderar vara allt mer flexibla och diffusa. UtifrÄn Herzbergs teori om hygienfaktorer och motivationsfaktorer, Àr vÄrt syfte med denna studie att fÄ en uppfattning och förstÄelse av hur nÄgra unga upplever sin arbetstillfredsstÀllelse och prestation i arbetet.

Den Nordiska Sydstaden - en utemiljö man lÀngtar efter

De klimatiska förutsÀttningarna har stor betydelse i val av anvÀndning av utemiljön, dÀrför Àr det viktigt att man studerar vidare de framtida klimatiska förÀndringarna för att ge bÀttre möjlighet till anvÀndning av utemiljön och förberedda nya stadsdelar med bÀttre villkor. VÀrme och sol Àr faktorer som Àr efterlÀngtade i Norden i motsÀttning till de sydliga lÀnderna dÀr skuggan Àr mer önskvÀrd speciellt under de varma mÄnaderna. Det nordiska klimatet krÀver andra instÀllningar för planering av utemiljön Àn vad man gör i ett sant sydligt klimat. Vi i Norden lÀngtar till sydliga stÀder pÄ grund av olika kvaliteter t.ex. vÀrme, havet, semesterkÀnsla, historia m.m.

NÀr alkoholen kommer nÀrmare : En kvalitativ intervjustudie

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

NÀr alkoholen kommer nÀrmare : - om förÀndrad alkoholtillgÀnglighet i en mindre svensk kommun : En kvalitativ intervjustudie

NĂ€r alkoholen kommer nĂ€rmare- om förĂ€ndrad alkoholtillgĂ€nglighet i en mindre svensk kommunEn kvalitativ intervjustudieUlrika EnglundÖrebro Universitet, HĂ€lsovetenskapliga institutionenSAMMANFATTNINGDenna studie syftar till att undersöka vad som hĂ€nder i en kommun nĂ€r alkoholtillgĂ€ngligheten förĂ€ndras, och detta med utgĂ„ngspunkt i kommunens alkoholförebyggande arbete. En specifik tonvikt har lagts vid kommunens etablering av ett Systembolag. Följande perspektiv har studerats; 1) Beskrivningar av förebyggande arbete 2) Exempel pĂ„ alkoholförebyggande arbete 3) Samverkan 4) Viktiga aktörer 5) AlkoholkĂ€llor 6) Möjligheter till tillgĂ€nglighetsbegrĂ€nsning samt 7) Systembolagets betydelse för kommunen.Datainsamling skedde genom nio halvstrukturerade intervjuer med totalt tretton intervjupersoner vilka alla kom i kontakt med alkoholfrĂ„gan i sina arbeten. Intervjupersonerna kom att representera socialtjĂ€nst, kommun, skola, landsting, polis, Systembolaget, Brottsförebyggande rĂ„det och nattvandrarverksamheten i den studerade kommunen. Insamlad intervjudata bearbetades med meningskoncentrering.Resultatet visar att ett omfattande alkoholförebyggande arbete bedrivs inom kommunen.

Dimensionering av trÀhuskonstruktioner enligt EKS och NA : En jÀmförelse mellan de svenska och norska nationella tillÀggen till eurokoderna

Syftet med införandet av eurokoder Àr att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bÀrverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen Àr att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna Àr ocksÄ att varje land ska fÄ utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom omrÄdet, varför varje land tillÄtits tillföra sina egna nationella tillÀgg till dessa eurokoder. De nationella tillÀggen skapar dÄ skillnader mellan hur olika lÀnder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberÀkningar. En bransch som pÄverkas av dessa skillnader och som stÀndigt vÀxer pÄ marknaden Àr industrin för prefabricerade trÀhus, dÀr marknaden i och med framgÄngen rör sig allt mer mot export till andra lÀnder.

Dynamisk FEM modellering av pÄlning inom schakt med spont: UtvÀrdering av deformations- och portrycksbeteende

I ett mer och mer urbant samhÀlle sÄ förtÀtas bebyggelse allt mer. I stÀderna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begrÀnsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbÀttringsmetoder behöver anvÀndas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges stÀder ligger ofta nÀra vattendrag, vilket mÄnga gÄnger innebÀr att husen Àr tvungna att grundlÀggas pÄ sediment av stor mÀktighet. GrundlÀggningen sker vanligtvis genom slagna betongpÄlar.

Utveckling av produktionslayout av monteringsavdelning pÄ GARO AB

Syftet med detta examensarbete Àr att effektivisera monteringsprocessen genom att hitta en lÀmplig produktionslayout i den gemensamma monteringsavdelningen. Rapporten bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1. Hur fungerar den befintliga produktionslayouten för de fyra olika teamen?2. Vilken/Vilka kriterier kan pÄverka effektiviteten i den gemensamma monteringsavdelningen?3.

Kreatin som ergogent kosttillskott - En undersökning av attityder och kunskaper hos anvÀndare

Kreatin Àr ett av de mest anvÀnda prestationshöjande kosttillskotten. Kreatin Àr en kvÀveinnehÄllande molekyl som Àr av stor vikt vid omvandlingen av kroppens lagrade energi till rörelseenergi. NÀr molekylen har en fosfatgrupp bunden till sig kallas den kreatinfosfat. I handeln finns olika typer av syntetiskt framstÀllt kreatin att köpa som kosttillskott, varvid den vanligaste Àr kreatinmonohydrat. Kreatintillskotten tillför extra kreatin till musklerna, vilket bidrar med snabbare energiutvinning vid kortare explosiva arbeten, sÄsom exempelvis styrketrÀning och kortdistanslöpning.Syftet med rapporten Àr att undersöka hur kunskapen om och attityderna till kosttillskottet kreatin kan se ut hos trÀnande individer som anvÀnder, eller har anvÀnt sig av detta kosttillskott.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->