Denna rapport syftar till att utreda och klargöra de allmänna lämplighetsvillkoren vid fastighetsbildning (som finns beskrivna i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen) och hur denna paragraf ska tolkas vid lämplighetsprövning.Detta har gjorts genom en rättsfallsstudie, där fokus lagts på hur paragrafen har tolkats i rättspraxis. Rättsfallsstudien har sedan kompletterats med propositionsanalyser och litteraturstudier. I uppsatsen har de 58 rättsfall som legat till grund för rättsfallsstudien redovisats för sig för att sedan analyseras och tolkas.Slutsatserna av arbetet presenteras i form av riktlinjer för vad som ska beaktas vid lämplighetsprövning. Riktlinjerna bygger på observerade tolkningar i rättspraxis och är menade att underlätta tolkningen av paragrafen.

Idag sker ett kontinuerligt arbete med att reducera energianvändningen i byggnader under desslivscykel för att minska miljöbelastningen och utnyttjandet av fossila energikällor. En reduceringav energianvändningen utgör även ett ekonomiskt incitament genom minskade energikostnader.Inom byggsektorn arbetar flertalet företag med olika former av miljöcertifieringar såsomMiljöbyggnad, LEED och BREAM. En viss del av bedömningen bygger på en energisimuleringav projekterad byggnad, ett scenario av framtida energianvändning.Energisimuleringar utgör ett beslutsunderlag och kan användas under hela byggprocessen menlämpar sig främst under projektering då flertalet beslut rörande olika faktorer såsom klimatskal,ventilationssystem, värme och kyla samt framtida drift och styrning behandlas.I detta examensarbete analyseras energianvändningen i fastighet BioCentrum i Uppsala utifråndriftår 2012 och jämförs mot projekterade värden från tidigare energisimulering. En jämförelsegörs även mellan indata och antaganden samt projekterade energiflöden för värme, komfortkyla,processkyla och el. Att arbeta med energisimuleringar under projektering är en kontinuerligprocess och på vilket sätt detta verktyg kan förbättras i projekteringsarbetet diskuteras.

Investerarens arbete inför ett nyförvärv av en fastighet är komplext då många delar ska analyseras och bedömas och då ingen fastighet är den andra lik. Fastigheter har olika egenskaper, förutsättningar och ligger på skilda platser. Inför en investering ska kalkylräntan fastställas i kalkylen utefter de risker som kan kopplas till ett nyförvärv av en fastighet, med hänsyn taget till företagets avkastningskrav. Risker som kommer att påverka investeringen och företaget som helhet ska analyseras för att kunna reduceras. För att kunna beräkna lönsamheten på ett potentiellt fastighetsförvärv används investeringskalkylering. Metoderna för investeringskalkylering skiljer sig något åt och det ligger mycket arbete bakom att ta fram de värden som används i kalkylen.

Uppsatsen behandlar fastighetsbolags olika påverkande faktorer för fastighetsförvärv. Den granskar även skillnader i olika företag baserat på dess affärsmässiga förutsättningar. Uppsatsen visar olika sätt att värdera fastigheter, både med hjälp av ekonomiska kalkyler och andra påverkande faktorer såsom geografisk placering och utvecklingsmöjligheter..

En om- eller tillbyggnad av en byggnad kräver ofta att befintliga ritningar värderas med avseende på aktualitet och geometri. Ritningarna kan förekomma i form av 2D-ritningar eller som ett digitalt underlag. När ritningarna undersöks kan resultatet bli att dessa kräver en komplettering för att få ett relevant projekteringsunderlag eller en så kallad relationshandling. Befintliga ritningar kan ibland helt saknas och det krävs att nya relationshandlingar upprättas. I de fall där en osäkerhet finns om byggnadens geometri, genomförs en inmätning för att få en måttriktig relationshandling.

Uppgift: Att rita den tilltänkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet är klar.Eftersom Nobelcentrum planeras på tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa två projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltänkta teknikbyggnad är placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppställningsytor samt vissa verkstäder. De skulle även kunna dela hörsalar och auditorium.Nationalmuseums externa verksamhet är främst koncentrerad till Nobelcentrums sydvästliga del där funktionerna spänner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark.Nobelcentrum består av en lång byggnadskropp som omsluter museiparken.

Värdering av fastigheter sker i stor utsträckning idag och används som underlag vid t.ex. ett köp eller vid en försäljning. Syftet med denna studie är att beskriva och diskutera processen vid värdering av ägarlägenheter och problem relaterat till detta. Detta görs i samverkan med två forskningsfrågor som innefattar (1) vad ligger tillgrund för dessa problem och (2) hur kan dessa problem kan lösas.I studien har två metoder används. Den första är en litteraturstudie i vilken tidigare forskning inom områdena värdering och ägarlägenheter har granskats och sammafattats.

Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.

Officialservitut är en rättighet där en fastighet får nyttja annans fastighet för ett speciellt behov. Sådana servitut bildas genom beslut av lantmäterimyndigheten eller domstolen. När ett servitut inte längre behövs eller används för en fastighet förfaller det inte automatiskt. Om servitutet inte upphävs blir det onyttigt. Idag finns det många onyttiga servitut som belastar fastighetsregistret och på så sätt även förrättningsverksamheten.Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om onyttiga officialservitut samt att bidra till att på sikt minska förekomsten av belastande officialservitut.

Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostäder började produceras mellan åren 1961-1974, de så kallade rekordåren. Under rekordåren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. År 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostäder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.

Arbetet redovisar möjligheterna att hänga upp tyngre vattenledningar i en äldre industrilokal där en äldre byggnadsstandard användes vid uppförandet.Ett flertal alternativ har tagits fram och där de mest lämpade har arbetats vidare genom att jämföra fördelar och nackdelar..

Sveriges riksdag har beslutat att energianvändningen i bebyggelsen måste minskas. Detta gäller även den befintliga bebyggelsen till vilken den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen hör. Vid energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upplever ofta förvaltare att processen att välja energieffektiviserande åtgärd tar för lång tid. Detta beror på att det saknas ett rationellt sätt att jämföra olika åtgärders konsekvenser. Antikvarier har ofta en motsatt uppfattning och upplever att förvaltare många gånger ser mer till åtgärdens besparingspotential istället för dess påverkan på de kulturhistoriska värdena. Syftet med examensarbetet är att göra jämförelsen av energieffektiviserande åtgärder i kulturhistoriskt värdefull bebyggelse mer överskådlig för förvaltare.

Nybyggnadskartan är en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet är bebyggd, får bebyggas och visar detaljplanens bestämmelser för den berörda fastigheten. I Gävle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid då många har varit missnöjda med processen. Cheferna på lantmäteri- och bygglovsavdelningarna ville då förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos Gävle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare på berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och Västerås kommuner besöktes för att få se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

Mitt kandidatprojekt är ett förslag till en Cirkushall i Alby där Cirkus Cirkör verkar. Projektet handlar om att skapa och forma en identitet till en stadsdel, exponera en verksamhet och att forma en byggnad efter de behov en cirkusverksamhet efterfrågar. .

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.