TanumsFönster ABs fabrik utanför Tanumshede i Bohuslän är byggd i många etapper. Spånsugssystemet och delar av allmänventilationen har inte anpassats tillräckligt till nuvarande byggnad och verksamhet. Det saknas också ritningar och kunskap om aktuella luftflöden. De luftflöden som krävs för att spån-utsugen ska fungera bra ersätts inte av kontrollerad tilluft, istället läcker uteluft in genom otätheter och runt portar på grund av det stora undertryck som finns i byggnaden. Detta skapar, främst vintertid, problem i form av drag och höga uppvärmningskostnader.I detta examensarbete dokumenteras huvuddelarna av spånsugssystemet i maskinhallen med ritningar och flödesmätningar.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket konstaterade vattenskador och mögelproblem vid en inspektion 2008 på Arbetslivskontoret och Introduktionsenheten i Södertälje kommun.Personalen hyste oro för sin hälsa. Undersökningen försökte klarlägga om personalens upplevda besvär med inomhusklimatet i en kontorsfastighet kunde ha samband med de vatten- och mögelskador som konstaterats. Personalen stod i begrepp att flytta till en annan kontorsfastighet.Syfte: Syftet var att genom en enkätundersökningar se om personalens upplevda problem med inomhusklimatet var avvikande från det normalt förekommande i kontor, samt om personalen upplevde en förbättring av inomhusklimatet efter flytten.Undersökt grupp: 53 personer som arbetat i de vattenskadade lokalerna. Samma personer tillfrågades efter flytten, och 43 personer svarade denna gång.Metod: Örebroenkäten MM 040 NA kontorResultat: Den första enkäten i februari 2009 visade en hög frekvens av klagomål på temperaturförhållanden,?dålig? luft, lukter samt allmänsymtomen.

Elementbyggnad medför ofta problem, dels på grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstå fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstår då kollaps av en enskild bärverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillräcklig förmåga att motstå detta förlopp benämns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslära vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att många byggnader uppförda med prefabricerade betongelement från miljonprogrammet inte uppnår tillräcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras på Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet är utformad på ett sådant sätt att tillräcklig robusthet uppnås.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Detta examensarbete syftar till att utreda klimatsimuleringsprogrammen IDA-ICE och WUFI, hur dessa program kan komplettera varandra och användas till simulering av kyrktorn som blivit byggda i sten. IDA-ICE har av tidigare utredningar klargjort att detta program inte redovisa fuktlagring i konstruktioner vilket WUFI gör, därav valet till dessa program. Klimatsimuleringarna utförs i Nässjö gamla kyrkas torn som är byggt av stenblock som sammanfogats med kalkbruk.Utredningen görs med hjälp av klimatloggar som mäter temperatur och relativ fuktighet. Dessa mätinstrument placeras ut i Nässjö gamla kyrkas torn för mätning. Värdena för klimatloggarna jämförs med simuleringarnas värden från IDA-ICE och WUFI.Klimatsimuleringarna visar sig inte ge samma värden av temperatur eller relativ fuktighet gentemot klimatloggarnas uppmätta värden.

I detta projekt har jag arbetat uteifrån en frågeställning om små ytor. Hur mycket yta behöver en ensamstående människa för att kunna leva bekvämt? Hur behåller man bekvämligheter trots en ytminimering? Vad händer med flexibiliteten i ett sådant hem?Kvarteret Tjället har historieskt sett haft en tradition av trångboddhet, i synnerhet runt sekelskiftet då platsbristen var mycket kännbar. Mitt mål har varit att göra denna trångboddhet till en positiv upplevelse. I detta hus finns enbart enrumslägenheter anpassade för ensamstående, troligtvis unga och barnlösa.

Detta examensarbete syftar till att utforska hur man kan använda glas som ett lastbärande konstruktionsmaterial i en husbyggnad. Användandet att glas har ökat kraftigt de senaste 50 åren då nya produktionsmetoder gjorde att det blev enklare och billigare att tillverka.För att säkerställa säkerheten kan man använda säkerhetsglas, glaset kan vara härdat eller laminerat. Säkerhetsglas innebär att vid brott kommer det inte att uppkomma skärvor. Glas klarar av tryckkrafter bra, när prövning av glas skett har man inte klarat av att säkerhetsställa hur mycket glaset tål på grund av att glaset alltid har gått sönder på grund av dragspänningar. Draghållfastheten för glas är mellan 45 och 120 MPa.Anslutningsdetaljer är väldigt viktigt att ta hänsyn till när byggnader görs i glas.

?Lyxrenovering? har uppmärksammats som ett fenomen i massmedia under flera tillfällen de senaste åren. Bilden som har förmedlats är att hyresgäster med låg inkomst har tvingats flytta på grund av kraftiga hyreshöjningar som skett efter renoveringar av deras lägenheter. Somliga menade att skötseln av fastigheterna har försummats under en längre tid och att fastighetsägarna, med stöd av domstolens godkännande, motiverade hyreshöjningarna med att det fanns ett stort behov av renovering. Kritik har framförts mot bruksvärdessystemet som används som ett verktyg för att bestämma hyresnivån.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

Detta projekt resulterade i ett säljstöd integrerat med MECADs Ettnoll FV till användning för säljare hos fjärrvärmedistributörer. Arbetet resulterade i en applikation där man manuellt kan rita in en kund i form av en polygon som täcker fastigheten i fråga och därtill ange attribut. Attributen består av information om kunden, dess intresse för fjärrvärme, avtal, bestämda datum för installation samt uträckningar av den effekt kunden är i behov att få till sin fastighet via fjärrvärmen. Behovet av ett integrerat säljstöd finns hos alla företag som säljer och distribuerar fjärrvärme. Dock är det lite olika efterfrågat beroende på hur intresserade företagen är i att effektivisera sina system och på vilket system företaget använder för att hantera sina fjärrvärmenät.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.

Ett passivhus är byggt av stomentreprenör företaget Strängbetong i Vara med ventilation och uppvärmning i samma system som kallas för Termodeck. Uppvärmningen sker genom att tilluft från ett FTX-aggregat förs igenom håldäcksbjälklag som värmer upp bjälklaget. Med det erhålls ett ?värmegolv och värmetak?. För ett sådant system behövs en byggnad med tung betongstomme.Energibalans beräkning har gjorts med IDA program och schablon värden från olika kravspecifikationer som visar simulerade värden.

A property is owned with ownership which in turn may be granted limited rights to acquire the use of land or space in another's property. Tenancies and easements are the most common limited rights. Trafikverket has a range of different rights that are linked to its properties. There are rights that work in favour of Trafikverket?s property as well as against them.

Rapporten ingår i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, där målet är att ta fram en konstruktion utan ångspärr som ska klara dagens mått på lufttäthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport är att utreda hur fukt påverkar en byggnad medmassivträstomme och olika isoleringsmaterial utan ångspärr. Mineralull och träfiberisolering jämförs mot varandra för att se hur dessa påverkarfuktbelastningen i en väggkonstruktion. Testobjektet är lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder används. Ensimulering, verkliga uppmätta värden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjälp av programmet WUFI, uppmätta värden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under två års tid från väggkonstruktionen via mätsensorer.