Sökresultat:
4218 Uppsatser om Pć-plats-användning - Sida 55 av 282
Matematik i konstruktivistisk anda
Vi har undersökt hur konstruktivistiska tankar synliggörs i styrdokumenten och i arbetssÀttet Matematik pÄ talets grund (MTG) samt i nÄgra matematiklÀrares klassrum.
De metoder vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar Àr komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. VÄrt resultat visar att i styrdokumenten syns konstruktivistiska tankar om kunskap och lÀrande tydligt. Vi kan ocksÄ konstatera att MTG Àr ett konstruktivistiskt arbetssÀtt. NÀr det gÀller konstruktivismen i klassrummet, sÄ visade vÄr undersökning att bl.a. tidsbrist och kollegors instÀllning försvÄrar den nyexaminerade matematiklÀrarens ambitioner att arbeta konstruktivistiskt.
"Utan lÀngtan skulle vi sitta och glo"
Min uppsats handlar om lÀngtan och syftet Àr att visa att och hur lÀngtan spelar en roll i vÄra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra lÀngtan konkret genom att visa hur lÀngtan finns och deltar i vÄr vardag. Detta gör jag med hjÀlp av litteratur, tvÄ djupintervjuer och texter skrivna av 13 Ättondeklassare.Jag försöker inte ge nÄgra svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge lÀsaren nÄgot att tÀnka vidare pÄ. Kanske lÀngtans olika former och betydelse och hur nÄgot sÄ naturligt men svÄrt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vÄr lÀngtan bland annat beroende pÄ vÄr Älder och livssituation, men ocksÄ vad lÀngtan gör med oss och vilka influenser vi fÄr frÄn vÄr omgivning..
"Ett herrans liv" : en diskursanalytisk studie om skolavslutning i kyrkan
Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt nĂ€r anhĂ€ngare och motstĂ„ndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan Ă€r, bör vara och/eller kan innebĂ€ra. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media. Bakgrunden, eller det sĂ„ kallade forskningsproblemet uppstĂ„r just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Ă
siktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framtrÀder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frÄgan dÀr stÀllningstagandet producerar förestÀllningar och kategoriseringar av motstÄndarna.
SHARED SPACE - Att fÄ rum i staden
En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och
övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om
stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor.
Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och
val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till
examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara
vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ
prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr,
tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör
kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.
NyttotrÀdgÄrdar pÄ 1800-talet : ett utformningsförslag
Restaurering av trÀdgÄrdar blir alltmer vanligt. Dilemmat Àr vilken tidsperiod som Àr den rÀtta att utgÄ frÄn och hur stor plats dagens trÀdgÄrdskultur ska fÄ ta. GÄrden som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor Ànda tillbaka till vikingatiden men jag har valt att inrikta mig pÄ 1800-talet. Detta pÄ grund av att den nuvarande gÄrdsbilden uppkom pÄ 1800-talet. Tanken med arbetet Àr inte att skapa en helt genuin 1800-tals trÀdgÄrd utan tanken Àr mer att man i trÀdgÄrden ska uppnÄ en viss kÀnsla av 1800-tal.
Planera för fem sinnen - Om att ta tillvara alla delar av upplevelsen
MÀnniskan upplever sin omgivning genom intryck frÄn sina
fem sinnen. Med hjÀlp av sinnesintryck frÄn syn, hörsel, kÀnsel,lukt och smak,
tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats
dÀr hon befinner sig. UtifrÄn den informationen dras slutsatser som utgör
grunden för bÄde handlande och kÀnslan för platsen. Den fysiska miljöns
utformning pÄverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem Àr att det vid fysisk
planering ofta lÀggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra
sinnesintryck inte uppmÀrksammas i samma utstrÀckning.
SamhÀllsekonomisk utvÀrdering av sex- och samlevnadsundervisning.
Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.
Förskola- en plats för rörelse : En intervjuundersökning om pedagogers planering för rörelseaktiviteter
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur friluftslivet ser ut pÄ lektionerna i grundskolans Ärskurs 7-9. Det undersöks Àven eventuella skillnader i undervisning av friluftsliv i storstads- och glesbygdsskolor. Studien undersöker vad lÀraren har för syfte med valda aktiviteter samt vad de upplever Àr de största skillnaderna frÄn den aktuella lÀroplanen Lgr 11 och den förra lÀroplanen Lpo 94.Hur upplever lÀrare skillnaden mellan den tidigare lÀroplanen (Lpo94) och den nuvarande (Lgr11)?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut i skolan i praktiken jÀmfört med i lÀroplanen/ kursplanen?Vad kan lÀrare ha för syfte med det valda innehÄllet i friluftsundervisningen?Hur ser undervisningen i friluftsliv ut pÄ en skola i glesbygden jÀmfört med en skola i storstaden?Metod: Intervju Àr den metod som Àr vald för arbetet. Urvalet Àr fyra idrottslÀrare vid grundskolans Ärskurs 7-9.
PrÀster, psykiatriker och demoner : ? En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och anvÀndning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod
Uppsatsen PrÀster, psykiatriker och demoner ? En religionspsykologisk studie kring besatthet och exorcism, och anvÀndning av exorcism som en möjlig behandlingsmetod skildrar och analyserar frÄgan kring och om exorcism kan ha en anvÀndbar funktion inom modern psykologi och psykiatri. Problem och möjliga fördelar med exorcism som en möjlig behandlingsmetod för psykisk störning studeras. Kan en sÄdan vÀrdeladdad företeelse ha en plats i det moderna samhÀllet ochinom vÄrden? Inledande i uppsatsen ges en inblick i frÀmst de katolska förestÀllningarna som rör besatthet och exorcism.
Revisionsvalet i byggbranschen : Vad upplever företagsledare, för smÄföretag inom byggbranschen, pÄverkar dem kring valet av revision?
Det hÀr Àr en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar pÄ barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för varför barnboken Àr ett sÄ populÀrt pedagogiskt hjÀlpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrÄgorna var antaganden kring barnböcker och deras anvÀndning samt antaganden kring andra sagoberÀttarformer. Resultatet visade att barnboksanvÀndandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, dÄ frÀmst tekniska sÄ som film, dator och iPad..
Barn av vÄr tid : En retrospektiv studie om före detta besökares erfarenhet av fritidsgÄrdar samt dess pÄverkan pÄ individen i dess nuvarande liv.
Uppsatsen handlar om hur fritidsgÄrden har pÄverkat sina före detta besökare. För att genomföra detta anvÀnder vi oss av bÄde enkÀter och kvalitativa intervjuer. Studien Àr gjord i samarbete med Karlskrona kommun och kommer vara en del i ett större forskningsprojekt som ungdomsstyrelsen driver. Ungdomsstyrelsen arbetar med ett pilot projekt som Karlskrona kommun Àr en del av. MÄlsÀttningen för Karlskona kommun Àr att effektstudera förebyggande och frÀmjande arbete inom kultur och fritidsomrÄdet.
NÀr mÀnniskor ser pÄ TV Àr de nÄgon annanstans : En konstnÀrlig undersökning av TV:s representationsformer i bilderböcker
Mitt kandidatarbete Àr ett undersökande och utmanande av unga kvinnors sjÀlvbild i förhÄllande till upplevda krav och förvÀntningar, samt normativa förestÀllningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnÀrlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillÄtna som ?inte fÄr finnas? och lÄta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rÀtta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att vÄga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.
Rapport baserad pÄ artikelserie om ukrainska journalisters arbetsförhÄllande: Examensarbete MKV C
Vi har undersökt de ukrainska journalisternas arbetsförhÄllande med fokus pÄ staden Zaporizhzhya i vÀstra Ukraina. Rapporten och artikelserien Àr baserad pÄ research i Sverige och intervjuer pÄ plats i Zaporizhzhya. Vi hade följande hypoteser: De ukrainska journalisterna har en stark hotbild mot sig. Journalisternas löner betalas ut med en del svart och en vit. Det rÄder ekonomisk censur i Ukraina.
Vad minns elever och varför? : Upplevelsens betydelse för minnet - analys av ett besök pÄ Sörmlands museum ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna nÄgra mÄnader efter sitt besök pÄ Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? HÀr studeras de tvÄ aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna sjÀlva att de har dessa minnen? Vad sÀger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lÀrandet? (3) Hur vÀl stÀmmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 205 elever i Ärskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök pÄ Sörmlands museum under vÄren 2004. Efter fyra till Ätta mÄnader ombeds eleverna utveckla tvÄ frÄgestÀllningar / pÄstÄenden: (1) Detta minns jag? (2) Jag minns det för att?Resultatet visar att eleverna har rika minnen frÄn besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt.
Att tala om sexualitet i stödsamtal efter vÄldtÀkt
En kvalitativ studie har genomförts med syfte att undersöka hur man talar om sexualitet med kvinnor i stödsamtal efter vÄldtÀkt. TvÄ typer av empiriskt material har anvÀnts för analys; journalhandlingar skrivna i samband med stödsamtal och intervjuutskrifter frÄn intervjuer med kuratorer som genomför stödsamtal. I journalerna finns sexualitet inte omnÀmnt. GenomgÄngen av tidigare forskning och empiri visar att det finns en bild av att en vÄldtagen kvinnas sexualitet Àr skadad. Det finns en osÀkerhet kring att ta upp Àmnet i stödsamtal.