En alltmer utbredd uppfattning är att platsers betydelse minskar i takt med ökande digital kommunikation. Människans beteendeförändringar till följd av den digitala kommunikationen ihop med möjligheten att befästa geografiska platser med information innebär att vår syn på den offentliga miljön står inför en radikal förändring. Det konkreta platsbegreppet är starkt kopplat med rumsbegreppet som är mer abstrakt i sin natur och vars gränser i och med den digitala revolutionen blir alltmer otydliga. Därmed skiftar också uppfattningen av plats och hur vi kan stärka vår anknytning till platser. Ett led i den pågående förbättringen av kommunikationen är det utbredda användandet av sociala medier och platsknutna bilder som förmedlas genom dessa. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur geografiskt bunden fotouppladdning via sociala medier påverkar platsers identitet.

SammanfattningTitel: Kuriosa design - produktionsunderlagFörfattare: Sara Dahlqvist & Hanna ÅgrenHandledare: Mats Nordqvist, TextilhögskolanArbetets typ: B-uppsats i Textil Produktutveckling med Affärs- ochEntrepenörsinriktning, 15pInstitution: TextilhögskolanHuvudämne: Produktutveckling av damasker, strumpebandshållare ocharmvärmare samt marknadsanalysBakgrund: Planerad start av företag inriktat mot att skapa textila accessoareroch kuriosa. Möjlighet att samla udda produktgrupper med unikdesign på en plats.Syfte: Produktutveckla och presentera ett underlag för produkter som ärattraktiva för den specifika målgruppen samt undersökamarknadsmöjligheter och produktionsländer.Metod: Intervjuer med återförsäljare, studiebesök på fabriker egnaefterforskningar på Internet samt målgruppsundersökning.Huvudresultat: Plaggskisser på tre modeller ur varje produktgrupp, färgställning,specifikationer samt kostnadsberäkning för grundmodeller.Målgrupps- och marknadsanalyser..

Platser med höga globala respektive lokala integrationsvärden har, enligt Space syntax-teorin, visats bli välbesökta. Handelshamnen i Karlskrona är en plats som innehar dessa egenskaper. Ett nytt promenadstråk längs med kajen har därför potential att bli välbesökt samtidigt som det finns potential att skapa ett attraktivt bostadsområde på platsen. Examensarbetet ger förslag på en utformning av bostäder längs med Handelshamnen samt även hur de lokala- och globala korrrelationsvärdena på platsen kan höjas för att bidra till ett välbesökt promenadstråk. Detta utan att de bostadsmiljöerna drabbas av den förväntade ökade andelen gångtrafikanten längs med kajkanten..

Befolkningsmängden i Malmö kommer år 2030 att vara uppe i cirka 400 000 invånare, vilket innebär en ökning med cirka 100 000 personer. När befolkningsmängden ökar innebär det att fler människor kommer att röra sig i staden och en utmaning är ökade trafikvolymer och trängsel. En ökad biltrafik leder med största sannolikhet till att gator som redan utgör befintliga barriärer förstärks samt skapande av nya barriärer på andra gator. Bilismens framfart har lett till att de fysiska avstånden mellan aktiviteter och funktioner har ökat och bilresandet blivit en nödvändig del av människors liv. Malmö stads vision är att förändra infartsleder och trafikleder i staden till stadshuvudgator då det finns en förhoppning att förändra bilismens roll i staden, ge plats åt cyklister och fotgängare samt binda samman staden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.  Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man?s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002).

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga världen. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring ämnet som handlar om stadens funktion och om människors tillgång till staden utifrån sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering när det gäller utformning och val av plats för shared space, vilket är en av anledningarna till examensarbetet. Syftet är att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vägledande i arbetet med etablering av shared space, där fokus ligger på prioriteringar mellan användare och begreppen: stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.

Denna text analyserar hur positiv utveckling på landsbygden kan skapas genom projektgrupper. Jag ville fördjupa mig i lokalbefolkningens funktion för att nå landsbygdsprogrammets mål att skapa ekonomisk, ekologisk och social utveckling på landsbygden. Texten kartlägger förutsättningar bland invånare på landsbygden för att se vilka styrkor som finns bland de människor som håller vårt landskap levande. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre faktorer påverkat projektgruppers utvecklingsarbete på den svenska landsbygden. Syftet ska svara på frågorna: vilken betydelse har platsen under genomförandet av ett projekt, vilken betydelse har tillit i ett projektarbete samt vilken betydelse har jämställdhet haft i projektgrupperna? Teorier kring känsla för platsen, socialt kapital och jämställdhet används till empirin.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostäder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. Målet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och få in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsväggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brännvinstillverkning och ett bageri för knäckebrödstillverkning. På kvarterets innergård och tak finns åkermark där det odlas råg som förädlas på plats till brännvin och knäckebröd..

Genom att analysera domstolsmaterialet från rättegången mot fildelningssiten The Pirat Bay, i relation till en idéhistorisk diskussion om äganderätt, har uppsatsen funnit att den liberala tanketraditionen och dess juridiska institutioner står inför en betydelseglidning vad gället begreppsparet ?Egendom? och ?Stöld?. Det har visat sig att Lockes naturtillstånd, varseblivningen av ?det oändliga? på jorden, har skiftat plats; från ?naturen? ut till ?cyberspace?, vilket har resulterat i att fildelningstekniken skapat en ny matematik som omöjliggör tidigare egendomsdefinition..

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Denna uppsats utforskar balansen mellan under- och ovanifrånperspektiv inom stadsplanering. Fokus riktas mot kommunala planeringsverktyg och attityder som kan möjliggöra en dynamisk stadsutveckling där subkulturella grupper får plats i det offentliga rummet. Arbetet beskriver en studie från Malmö som exemplifierar underifrånperspektiv inom stadsplanering. Denna exempelstudie innehåller intervjuer med representanter från tre relativt etablerade subkulturella grupper, intervjuer med tre tjänstemän inom Malmö Stad samt en studie av kommunens översiktsplan. Identifierade behov ställs mot kommunens beredskap, bemötande och förändringsbenägenhet. Utifrån en litteraturstudie jämförs dessa lokala arbetssätt med generella framgångsfaktorer när det gäller tillåtande attityder inom stadsplanering. Resultatet från litteraturstudien visar att en stad tjänar på en dynamisk utveckling där en mångfald uttryck och rörelser får ta plats.

Detta examensarbete bygger på en undersökning gjord i en år sju samt  en år nio i grundskolans senare del. Syftet för arbetet har varit att utifrån ett elevperspektiv undersöka vilka sociala medier ungdomar använder idag. Främst Facebook som ligger i tiden just nu med över 4 miljoner medlemmar bara i Sverige. Om lärare i sin undervisning kan utnyttja och använda  Facebook som ett pedagogiskt redskap eftersom det är något som eleverna naturligt ändå använder. Detta är en intressant fråga eftersom sociala medier tycks få en allt större plats i vårt allt mer digitaliserade samhälle där mycket information finns att tillgå på internet..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera ungdomarnas erfarenheter av och föreställningar om delaktighet i gemenskapsgrupper i skolan. I denna studie har elever i årskurs nio intervjuats och materialet har analyserats utifrån Bourdieus teoretiska modell om det sociala rummet. I min analys av materialet fann jag fyra kategorier. Dessa var gemenskap, vänskap, delaktighet i gemenskapen och ledande positioner i skolan och i kompisgruppen. Med hjälp av dessa kategorier har jag kommit fram till att ungdomarna upplever två varianter av gemenskap, klassgemenskap och vänskapsgemenskap.