Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad.

Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv.

Frihandelsåren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgångspunkten att havre var det mest inkomstbringande sädesslaget på den internationella marknaden, används det här som en måttstock på kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skånska socknar med självägande bönder jämförs med varandra och med de tre gods som även ingår i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssätt och geografiska områden..

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats.Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen.

Concept Development and Experimentation (CD & E) är en utvecklingsmetod som idag inryms inom FM. Idén är att den skall bidra med ett metodiskt arbetssätt för framtida utveckling av organisationen. Ambitionen är att tillämpa metoden inom olika delar av hela FM utvecklingsprocess. När CD & E lanseras som det nya sättet att bedriva utvecklingsarbete infinner sig frågan: - Hur har vi historiskt utvecklat förmågor och i vilken mån tar CD & E hand om tidigare erfarenheter från genomförda organisations- och metodförsök (OMF)? Finns det en spänning mellan CD & E och tidigare arbeten med OMF, eller stödjer de olika delar av utvecklingen? Denna uppsats beskriver hur OMF och CD & E kan komplettera varandra och bidra till FM förmågeutveckling..

Förståelse för hur vätska penetrerar in i kartong är mycket viktig vid bestrykning och tryckning. Det finns flera olika tekniker att mäta vattenabsorptionen i kartong, men vilken information som varje instrument ger eller hur de olika resultaten korrelerar med varandra är inte helt utrett. Syftet med detta examensarbete har varit att besvara följande frågor: - Vilken information erhålls med de olika teknikerna? - Hur korrelerar de olika instrumenten med varandra? - Hur förändras de olika kartongerna med olika ytlim? - Hur påverkar omrullning kartongen? Ytråhetsmätningar visar att kartongen får lägre topografi efter omrullning. Omrullningen förändrar motsidan mera i ojämnheter som ligger tätt medan trycksidan förändras mera i ojämnheter med längre avstånd.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Denna uppsats undersöker svårigheterna i att skapa orkestermusik med hjälp av MIDI och kommer fokusera på stråkarna i orkestern. För att komma fram till eventuella lösningar på problemen kommer två guider på området användas och jämföras mot varandra. Guidernas innehåll appliceras sedan på ett musikstycke som skrivits och vilken guide som är mest effektiv bedöms av en testgrupp. Testgruppen består av åtta personer med varierande musikbakgrund och slutsatsen blev att guide två var mest effektiv då den tar upp punkter som inte guide ett gör..

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot målet för projektet. Inom området för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom området skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna.

Jag studerade grupparbete i högre utbildning med en kvalitativ metod och sökte med hjälp av teori, tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer, svar på hur ett välfungerande grupparbete är möjligt. Som främsta teoretiker använde jag mig av Vygotskij, Freire, Scheff och Asplund. För att svara på denna fråga studerade jag hur grupparbete går till, hur det påverkar studerandes lärande samt vilka kommunikationsmönster som uppstår under grupparbete som får konsekvenser för lärandet. Jag intervjuade fem högskolestudenter. Min undersökning visade att man i grupparbete framför allt lär sig att arbeta i grupp.

När man skapar grafik till spel och speciellt återanvändningsbar grafik finns det en hel del tekniker man bör behärska. I denna rapport beskriver jag dessa och hur de påverkar objektet man jobbar med. Fokus ligger på texturering och allt relaterat till området men jag tar även upp modellering, UV-mappning samt interaktionen mellan dessa tre delar. Jag tar även upp saker man bör tänka på när man skapar objekt som kommer att återanvändas i spelet och kanske till och med kommer synas flera av bredvid varandra..

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett begränsat antal kassaanställda påverkas av och hantera det emotionella arbete som de ställs inför. Jag ville se vad informanterna kunde berätta om kollegor hjälper varandra eller om emotionell hantering är något som den anställde ställs inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas på Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag även grundat min undersökning på forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanställda. Min studie visar att de emotionella kraven på kassaanställd servicepersonal är höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anställdas känslouppvisning.

En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en människa befinner sig i. Normer säger inte bara åt oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingår även i en kontext av maktutövning där människor ofrivilligt och omedvetet kan begränsas och kategoriseras utifrån olika typer av sociala hierarkier. Det är normen i sig som skapar kategorier och har förmånen att definiera vad som anses normalt i förhållande till det avvikande. Denna förmån kräver samtidigt ett självhävdelsebehov där normen ständigt är utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket även kan innebära en möjlighet för den att misslyckas. Normen är således även föremål för föränderlighet och det är i denna anda av föränderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tänkas handla om att utmana och granska i en lärares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, är föremål för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lärares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.

Arbetet har utförts som ett produktutvecklingsprojekt åt AB Gense i Eskilstuna som tillverkar bland annat bestick. Mellan olika operationer i tillverkningen behöver ämnena som ska bli bestick rengöras med alkalisk ultraljudstvätt. Eftersom ämnena ligger mot varandra i bestickstället blir vissa ämnen inte helt rena vid tvätten. Det medför problem vid efterkommande operation och därför måste de rengöras manuellt. Syftet med projektet var att konstruera ett nytt bestickställ som skulle ge större andel rena ämnen efter tvätten och kunna tillverkas i ett trettiotal exemplar. Huvudfrågeställningen för projektet var hur ett bestickställ bör konstrueras för användning i en ultraljudstvätt.

Detta är en etnografisk undersökning med socialkonstruktionistisk ram med syftet att synliggöra hur barn använder det material som utomhusrummet erbjuder till sitt eget subjektsskapande. Detta medför att undersökningen utgår från synen på förskolebarn som en kompetent och kulturskapande människa. För att undersöka detta används frågeställningarna; Hur använder förskolebarn det material som utomhusrummet erbjuder? Vad använder de materialet till? Vad berättar barnen med hjälp av materialet? Studien handlar om förskolebarnens användande, utforskande och experimenterande i utomhusrummet utan direkt medverkan av pedagogerna, i den fria utomhusleken. Med hjälp av fotodokumentation, mikrointervjuer, loggbok och bildelicitering synliggörs det som händer utanför den pedagoginitierade verksamheten i förskolans utomhusmiljö.