Sökresultat:
6159 Uppsatser om Pć varandra följande - Sida 31 av 411
Hur fungerar Lean construction? : En fallstudie av NCC
Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen mÄste börja tÀnka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tÀnkande har lÀnge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har pÄ senare Är börjat snegla pÄ dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet Àr att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och dÀrmed inte kan anvÀnda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. DÀrför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger pÄ ett antal principer frÄn traditionella produktionssynsÀtt (Koskela, 2000). Konceptet Àr relativt nytt och forskningen inom omrÄdet har frÀmst fokuserat pÄ lösningar pÄ specifika problem istÀllet för att skapa förstÄelse för konceptets helhet.
Problemlösning i grupp - ett sÀtt att lÀra
Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..
Ungdomsprojektet i Kalix: varför upplevde deltagarna projektet sÄ positivt?
Den hÀr uppsatsen handlar om hur ungdomar mellan 18 och 24 Är upplever att ha deltagit i ett arbetsmarknadsprojekt. Syftet Àr att fÄ ungdomarna att bli mer konkurrenskraftiga i samhÀllet och göra deltagarna mer attraktiva för arbetsgivare. Projektet Àr byggt pÄ grupprocessen, att dra nytta av varandra och att bygga nÀtverk med hjÀlp av varandra. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilka metoder som ungdomsprojekt Kalix anvÀnder sig av och hur ungdomarna upplever projektet. För att fÄ svar pÄ frÄgorna sÄ har jag anvÀnt kvantitativa och kvalitativa metoder.
Hur styrs ett interorganisatoriskt samarbete: en fallstudie om ett samarbetsprojekt inom processindustrin
Tidigare forskning har pÄvisat vilken positiv verkan olika sorters samarbeten har pÄ innovationer. Interorganisatoriska samarbeten Àr ett samlingsnamn för olika typer av samarbeten mellan organisationer och dessa kan exempelvis vara nÀtverk, allianser och forsknings- och utvecklingssamarbeten dÀr det sistnÀmnda behandlas i vÄr studie. Organisationer som Àr involverade kompletterar varandra istÀllet för att konkurrera med varandra. Interorganisatoriska samarbeten uppstÄr nÀr organisationer söker effektivitet och konkurrensfördelar. Genom att ingÄ i ett interorganisatoriskt samarbete uppstÄr en samarbetsfördel som uppnÄs genom att organisationerna kan tillverka och bistÄ med olika faktorer som andra organisationer inte kan eller har möjlighet till.
Gesters pÄverkan pÄ talflytet
Oflyt i tal Àr nÄgot som förekommer hos alla talande mÀnniskor och likadant Àr det med gester. Det Àr dock inte sjÀlvklart hur de Àr relaterar till varandra. Det finns fÄ studier inom omrÄdet och Ànnu fÀrre med svensktalande försökspersoner. Denna studies syfte Àr att se hur gester pÄverkar talflytet hos personer med svenska som modersmÄl och om det finns nÄgon skillnad rörande detta mellan olika kontexter.Studien genomfördes med Ätta försökspersoner i Äldrarna 20?30 Är som har svenska som modersmÄl.
Analys av tangentbordsutformningen
Utformningen av tangentbordet har sett annorlunda ut genom tiderna,men de senaste drygt hundra Ă„ren har den inte Ă€ndrat sig mycket.Alternativa tangentbordsutformningar existerar, men har inte fĂ„tt detgenomslag man kunnat tro de skulle fĂ„. Ăr de verkligen sĂ„ bra som desĂ€ger? Denna rapport utreder hur nĂ„gra vanligt förekommande layouterförhĂ„ller sig till varandra ur anstrĂ€ngningssynpunkt, för nĂ„gra vĂ€l valdamjukvaruprojekt skrivna i programmeringsprĂ„ket Java..
Kommunikationen mellan vÄrdpersonal och anhöriga till personer med demens : En litteraturstudie
MÄlet med studien var att beskriva kommunikationen mellan anhöriga och vÄrdpersonal till personer med demens, samt att beskriva metoder för att förbÀttra kommunikationen. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie, denna involverade 15 artiklar. Studiens resultat visade att det existerade missnöje i hur kommunikation fungerade mellan vÄrdpersonal och anhöriga. Det rÄdde misstÀnksamhet och brist pÄ tillit frÄn bÀgge parter mot varandra. Anhöriga önskade mer inblandning i och information om vÄrden.
MÄl i samverkan och konflikt -En fallstudie hur prioritering och avvÀgning pÄverkar Regionsservices organisationsnivÄer
Bakgrund och problem: Regionservice Àr en del av VÀstra Götalandsregionen vars uppgift Àr att tillhandahÄlla regionen med olika tjÀnster. En av tjÀnsterna som erbjuds Àr Restaurang och Café, vilken Ärligen gÄr med förlust. OrganisationsmÄl tenderar att alltmera konfliktera med varandra, sÀrskilt i en offentlig organisation dÀr fler intresseomrÄden ska beaktas. Miljö- och sociala frÄgor fÄr allt mer fokus i samhÀllet och dÀrför kan organisationer inte enbart ta hÀnsyn till sina ekonomiska mÄl lÀngre. DÀrav blir det svÄrare för organisationer att uppnÄ alla sina mÄl.
Mötet i den palliativa vÄrden
Det övergripande mÄlet med palliativ vÄrd Àr att uppnÄ bÀsta möjliga livskvalité för patienten och dennes familj. VÄrdpersonalen mÄste vara förberedd bÄde praktiskt och mentalt. Mötet mellan vÄrdpersonal och patienter beskrivs som en process respektive nÄgot som sker spontant. Författarna anknyter föreliggande studie till Benner och Wrubels omvÄrdnadsteori. Studiens syfte var att belysa det vÄrdande mötet mellan vÄrdpersonal och patienter i den palliativa vÄrden.
Intellektuella redskap för lÀrande i nÀtbaserade distanskurser ur ett sociokulturellt perspektiv
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella
redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen
för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i
ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar
som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera
intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig
utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot
bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i
undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade
studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen
att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar
dialog bÄde med varandra och med lÀraren.
Lojalitetsplikten i samarbetsavtal
Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.
En förstudie för ett effektivare lager i en kampanjorienterad organisation
Denna rapport tar upp underso?kningen av effektivisering av materialpa?fyllnad som utfo?rts pa? fo?retaget Alfa Laval Lund AB i Ronneby. Underso?kningen har involverat fo?rba?ttringsa?tga?rder fo?r emballagematerialets flo?de. Hur detta material kan hanteras med ra?tt material, i ra?tt tid och ra?tt kvantitet pa? ett tidseffektivt sa?tt utgo?r fra?gesta?llningen fo?r denna underso?kning.
Det kÀnsliga samtalet : -utvecklingssamtal i förskola och förskoleklass
Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lÀrde sig om hÄllbar utveckling genom att arbeta med projektet "HÄllbar stad". Jag anvÀnde mig av sociokulturell teori dÄ jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssÀtten var. Genom sjÀlvreflektion och samtal med min lokala lÀrarutbildare, LLU, kunde jag Àven analysera min egen insats och skapa en förstÄelse som kan hjÀlpa mig som lÀrare. Metoden jag anvÀnde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfÀllen som genomfördes i en gymnasieklass i Àmnet geografi.
En sociologisk undersökning av polisers psykosociala arbetsmiljö
Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende pÄ hot och vÄld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att fÄ en djupare förstÄelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna som Àr konstruerade för denna studie. Det finns tre frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som pÄverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser pÄ sin psykosociala arbetsmiljö var varandra vÀldigt lika.
Vilka faktorer Àr viktiga för att ekobutiker ska överleva lÄngsiktigt?
Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhĂ„ller sig till subjektiv relevans, det vill sĂ€ga till individens personliga nytta av respektive Ă€mne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstĂ„r Ă€mnena nĂ€rmast som understĂ€llda det bruk eleven kan göra av dem. Ămnena ska anvĂ€ndas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmĂ„ga att orientera sig och ta stĂ€llning. Ăven tongivande pedagogisk forskning poĂ€ngterar betydelsen av att undervisning utgĂ„r frĂ„n elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del bestĂ„r av en litteraturstudie som diskuterar och jĂ€mför centrala begrepp inom respektive Ă€mnesdidaktiskt omrĂ„de. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lĂ€rares och lĂ€rarstuderandes uppfattningar om Ă€mnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar pĂ„ flera omrĂ„den dĂ€r historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.