Sökresultat:
6164 Uppsatser om Pć varandra följande - Sida 20 av 411
Vad Àr hÄllbarhetsredovisning? : En kartlÀggande litteraturstudie
Företag som upprÀttar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock rÄder det inom forskningen pÄ omrÄdet en oenighet om vad hÄllbarhetsredovisning egentligen Àr. En mÀngd olika begrepp anvÀnds om vartannat och nÄgra klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie Àr dÀrför att göra en kartlÀggning av de olika begrepp som anvÀnds inom den globala, akademiska hÄllbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhÄller sig till varandra. Studien genomförs med hjÀlp av en litteraturstudie dÀr 12 artiklar vÀljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jÀmförs med varandra.
Vad styr innehÄllet i modersmÄlsundervisningen
Malmö högskola
LĂ€rarutbildningen
SĂL, svenska, svenska som andrasprĂ„k
och engelska.
Höstterminen 2005
Denna undersökning visar pÄ vikten av kontinuerlig modersmÄlsundervisning för elever med minoritetssprÄk. Arbetet ger ocksÄ en översikt över forskning som gjorts med tanke pÄ dessa barns skolframgÄngar och belyser modersmÄlsundervisningens innehÄll i Lund. Resultaten frÄn bÄde enkÀt och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbÀttringar presenteras inför kommande Är pÄ de skolor dÀr jag sjÀlv arbetar.
Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lÀrare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen pÄverkar denna undervisning?
Slutsatsen blev att vi skall vÀrna om den hÀr undervisningen för att den Àr en sÄdan viktig lÀnk bÄde i barnens sprÄkutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har ocksÄ mycket lÀttare att lÀra sig sitt andrasprÄk om de kan sitt modersmÄl bra.
Likhetsprincipen - en allm?n associationsr?ttslig princip? Om vilka kriterier som st?lls upp f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip samt likhetsprincipens uppfyllande av dem
Syftet med uppsatsen var att utreda vilka kriterier som g?ller f?r att en princip ska kunna klassificeras som en allm?n associationsr?ttslig princip, samt besvara fr?gan om likhetsprincipen uppfyller kriterierna.
Vad g?ller fastst?llandet av vilka kriterier som g?ller togs avstamp i r?ttsfallet NJA 2019 s. 23, d?r HD gjorde vissa principiella uttalanden avseende distinktionen mellan en sj?lvst?ndig r?ttsregel och en princip. Med hj?lp av denna distinktion, samt uttalanden i doktrin, utformades kriterierna f?r en allm?n associationsr?ttslig princip enligt f?ljande:
- 1.
Explosiva barn - hur gör man dÄ?
Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.
Introduktionen av addition och subtraktion i Ärskurs ett. : Med fokus pÄ lÀroböcker och lÀrares förhÄllningssÀtt till dessa.
Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur addition och subtraktion introduceras i Ärskurs ett. Fokuset kommer att ligga pÄ lÀroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur lÀroböcker vÀljer att introducera addition och subtraktion samt hur lÀrare vÀljer att förhÄlla sig till dessa lÀroböcker och hur de anvÀnder sig av dem i undervisningen av addition och subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte Àr samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ textanalys. Fyra stycken lÀrare har blivit intervjuade och utifrÄn dem har tre lÀroböcker valts ut till analys.
Skapa rabatter med perenner
Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att fÄ ett estetiskt vÀrde och vara lÄnglivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende pÄ hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanstÀlldes olika faktorer som Àr bra att tÀnka pÄ och ta hÀnsyn till för att fÄ en lyckad vÀxtkomposition och egenskaper hos perenner som Àr bra att ha kÀnnedom om nÀr man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gÀller att begrÀnsa antalet vÀxter för att fÄ en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det Àr först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rÀtt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som hÄller formen under lÄng tid och gör den tilltalande Àven om det inte Àr sÄ mycket blommor.
FörÀldrautbildning : En metod för att uppfostra eller en möjlighet till förbÀttrat samspel?
Syftet med denna studie Àr att undersöka om förÀldrarna uppfattar att deras samspelsförmÄga med barnen och varandra förÀndrats efter genomförd förÀldrautbildning, sett utifrÄn ett förÀldraperspektiv. FrÄgestÀllningarna Àr följande: (i) anser förÀldrarna att de fÄtt verktyg att hantera sina barn pÄ ett annorlunda sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (ii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med barnen pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning, (iii) uppfattar förÀldrarna att de samspelar med varandra pÄ ett annat sÀtt efter genomförd förÀldrautbildning. Metodvalet Àr kvalitativt och datainsamlingen har skett med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Undersökningspopulationen var sex förÀldrar, tre kvinnor och tre mÀn. Urvalskriterierna var att förÀldrarna skulle ha genomfört förÀldrautbildningen COPE riktade till förÀldrar med barn i Äldersgruppen 3-12 Är.
Vikten av att arbeta och verka tillsammans : En studie om hur grupper skapas inom Försvarsmakten
Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att social sammanhÄllning Àr mycket viktigt för militÀra förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de Àr tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten anvÀnder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhÄllningen. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem Àr de symboler som grupper av mÀnniskor anvÀnder för att visualisera det de anser Àr heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bÀr dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för mÀnniskor nÀrmare varandra och sÀtter oss i rörelse.
Musik med de smÄ : Om musikens roll i förskolan
I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.
HjÀlpfröknar i förskolan : En undersökning om sÄ kallade hjÀlpfröknar i förskolan ur pedagogernas perspektiv
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka rollen som hjÀlpfröken i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta Àr en roll som flickor i förskolan ofta fÄr pÄ medveten eller omedveten uppmaning frÄn pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv Àr det viktigt att se till det sociala livet pÄ förskolan för alla barn. Det vill sÀga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna pÄ förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra.
Att utva?rdera tja?nsteleveranto?rer med hja?lp av kriterier
Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.
En studie om förskollÀrares och grundskollÀrares upplevelser
av samverkan för att frÀmja elevers lÀrande
I vÄr kommande lÀrarprofession kommer vi att samverka med andra lÀrare och dÀrför tycker vi att det Àr viktigt att fÄ en djupare förstÄelse av samverkan och hur det frÀmjar elevens lÀrande. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur förskollÀrare och grundskollÀrare upplever samverkan mellan varandra sÄ att elevernas lÀrande frÀmjas. VÄrt arbete utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: varför samverkar lÀrarna med varandra och vad Àr det i deras samverkan som gör att elevers lÀrande frÀmjas? Vi har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lÀrare, för att fÄ fram deras upplevelse kring detta begrepp. I LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet för förskoleklassen och fritidshemmet, ingÄr begreppen samarbete och samverkan för att frÀmja elevers lÀrande.
Hur fungerar relationen mellan arbetsliv och privatliv? : En studie pÄ flygpersonal och butiksbitrÀden
Detta Ă€r en empirisk studie som handlar om relationen mellan arbetsliv och privatliv. Det som beskrivs i studien Ă€r innebörden av att ha ett serviceyrke samt att arbeta pĂ„ obekvĂ€ma tider. Ăr de tvĂ„ sfĂ€rerna, arbetssfĂ€ren och familjesfĂ€ren, relaterade till varandra eller Ă€r de tvĂ„ helt skilda sfĂ€rer? Kan det uppstĂ„ konflikter mellan arbetsrollen och familjerollen?Syftet Ă€r att undersöka hur relationen mellan arbetsliv och privatliv fungerar för flygpersonal och butiksbitrĂ€den. Olika teoretiska perspektiv presenteras pĂ„ aspekterna av samspelet av arbete och familj.
Ideologi, representation och likformighet : En studie av sju svenska riksdagspartier 1994 kontra 2014
Flera politiska teorier har under 1900-talet talat om hur moderna demokratiska partier riskerar bli mer lika varandra. Denna undersöknings syfte Àr att undersöka om detta förefaller vara fallet i Sverige mellan Ären 1994 och 2014. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av tvÄ sÀtt att betrakta demokratisk politisk representation, samt de tre ideologierna liberalism, konservatism och socialism som anvÀnds för att kategorisera partierna. Program, valmanifest och hemsidor frÄn partierna har studerats med metoden etnografisk innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att partierna var relativt ideologiskt utspridda Är 1994 men har 2014 kommit att bli övervÀgande liberala.
Feministisk teori och religiös praktik - Diametrala vÀrldsbilder?
Denna uppsats Àr en intervjustudie med religiöst praktiserande kristna och muslimska kvinnor dÀr jag har Àmnat undersöka relationen mellan en feministisk ansats och religiös övertygelse. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om en feministisk strÀvan kan vara förenligt med en religiös praktik och i vilken utstrÀckning dessa olika förhÄllningssÀtt ocksÄ har gemensamma nÀmnare. Jag diskuterar vidare om och hur en hegemonisk, feministisk vetenskapssyn har kommit att exkludera andra typer av kamp för kvinnors rÀttigheter och emancipation.Jag menar att denna uppsats framförallt Àr intressant i samhÀllen dÀr olika grupper pÄverkar och samspelar med varandra i vardagen sÄ vÀl som i politiska diskussioner. För en ökad förstÄelse av varandras utgÄngspunkter och övertygelser mÄste vi ocksÄ kunna diskutera och respektera varandra övertygelser, trots att vi inte alltid delar dessa uppfattningar. För en feministisk teori ser jag det som högst relevant att förmedla andra bilder av kvinnor Àn de stereotypa representationer som annars kan vara resultatet av alltför stort fokus pÄ en ensidig mÄlgrupp..