Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur en förskola och en skola arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos andrasprÄkselever. FrÄgor som vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ detta Àr ? Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av för att frÀmja andrasprÄkselevernas sprÄkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstÄr en verbal dialog mellan lÀrare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta Àr ett relevant Àmne att undersöka dÄ det alltid Àr viktigt och ett mÄste för lÀrare att arbeta med sprÄkutveckling. Det svenska samhÀllet idag gÄr Ät en Ànnu mer mÄngkulturell framtid och dÀrför ser vi att det Àr av intresse att undersöka hur man arbetar med andrasprÄkselever idag, bÄde för att se det positiva men Àven för att se vad som kan utvecklas. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsomrÄde av barn. Resultatet av vÄr undersökning visar bÄde positiva resultat men Àven att det behövs en del förbÀttringar och utveckling av det sprÄkutvecklande arbetet i skolan.

Bakgrund: Psykiatri betyder vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras botande. Enligt socialstyrelsen vÄrdades nÀstan 50 000 individer under 2008 inom psykiatrisk slutenvÄrd i Sverige. Stort intresse finns om hur dessa patienter upplever psykiatrisk vÄrd och behandling. För vÄrdpersonal som jobbar inom psykiatri Àr det av stor vikt att förstÄ patienternas upplevelse och tillfredstÀllelse av vÄrden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av den psykiatriska slutenvÄrden.

I denna studie har vi studerat den fysiska inomhusmiljön med fokus pÄ lekhall och hemvrÄ i tvÄ förskolor. Vi har undersökt hur den fysiska miljön kan ha betydelse för barns fria lek och samspel. Denna studie genomsyras av tvÄ olika teoretiska utgÄngspunkter, det miljöpsykologiska samt det sociokulturella perspektivet. Studien utgick ifrÄn fyra frÄgestÀllningar dÀr samspel och kommunikation, kulturella redskap, den fysiska miljöns pÄverkningar i barns fria lek samt det komplexa rummets betydelse var av intresse. I denna kvalitativa studie anvÀnde vi oss av observation med videostöd som metod dÀr vi studerade de yngre barnens fria lek och samspel med den fysiska inomhusmiljön.

Lojalitetsplikten Àr vanligt förekommande i samarbetsavtal som t.ex. licensavtal, outsourcingavtal, avtal om företagsförvÀrv etc. Plikten finns för att se till att parter förhÄller sig lojala gentemot varandra, genom att iaktta motpartens intressen. Eftersom det inte finns nÄgon tydlig reglering av lojalitetsplikten i svensk lag uppstÄr vanligtvis tvister mellan avtalsparter vad gÀller de olika parternas förpliktelser och krav pÄ att förhÄlla sig lojala gentemot varandra.Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilken betydelse lojalitetsplikten har i ett samarbetsavtal oavsett om det har reglerats i avtalet eller inte. Eftersom parterna inte alltid Àr medvetna om att de ingÄtt ett enkelt bolag kommer lojalitetsplikten att belysas ur ett associationsrÀttsligt och avtalsrÀttsligt perspektiv.Vi har funnit att det inte har nÄgon betydelse om plikten regleras i en sÀrskild klausul i ett samarbetsavtal eftersom plikten Àr allmÀnt accepterad inom svensk rÀtt.

Idag Àr integration ett aktuellt Àmne och berör mÄnga mÀnniskor i samhÀllet, inte minst pÄ grund av globaliseringen som pÄgÄr. Med integration menas att alla ska ha samma rÀttigheter och skyldigheter i samhÀllet och dÀrmed behandlas lika, oavsett vilken hÀrkomst man tillhör, vilken socioekonomisk status man har eller vilket kön man tillhör etcetera. Motsatsen till och vad som motverkar integration Àr segregation. Man kan sÀga att de bÄda benÀmningarna Àr beroende av varandra. Utan segregation sÄ kan man inte tala om nÄgon integration, och framför allt inte arbeta mot en sÄdan eftersom det i sÄ fall inte finns identifierbara grupper att integrera med varandra. Integration Àr ett komplext Àmne och bör preciseras i sitt sammanhang för att ordet skall ha nÄgon betydelse. I politiken anvÀnds ordet flitigt, ofta utan att preciseras och dÀrmed blir politikernas ord ganska diffusa. Detta skapar problem i till exempel kommunernas arbete för integration.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka yoga och dess förhÄllande till hÀlsa ur ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskrivs vÀgen mot tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- PÄ vilket sÀtt förhÄller sig yoga enligt YogaSutras till hÀlsa utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?MetodMetoden bestÄr av en textanalys ur en innehÄllsaspekt. Boken som anvÀnds heter YogaSutras Àr skriven pÄ sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt, som en del utav det övergripande begreppet hÀlsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hÀlsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra pÄ vÀgen mot det slutgiltiga tillstÄndet yoga.

Allt fler föresprÄkar ett mer kreativt tÀnkande i företagsvÀrlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fÄtt kritik för bristen pÄ kreativitet inom disciplinen. MÄnga menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesÀtt som frÀmjar kreativitet och innovation anvÀndbara i företagsvÀrlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i mÄnga av de större företagsekonomiska skolorna vÀrlden över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra frÄn industridesigninriktingen pÄ Konstfack och tvÄ frÄn Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinÀrt affÀrsutvecklingsprojekt.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Allt fler företag lovar upplevelser av det ena eller andra slaget för att attrahera besökare men frÄgan Àr om de Àr medvetna om att upplevelser Àr individuella och inte kan garanteras. De teoretiska utgÄngspunkterna jag har valt Àr baserade pÄ de faktorer som enligt Mossberg (2003) pÄverkar gÀstens upplevelse och ger riktlinjer hur förutsÀttningar för upplevelser kan skapas. I studien har jag valt att titta nÀrmare pÄ hotellbranschen, eftersom det Àven dÀr utlovas upplevelser av olika slag. Hotellet jag valt som studieobjekt Àr Radisson SAS Royal Viking, ett förstaklasshotell i Stockholm som erbjuder sina gÀster en serviceupplevelse. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida upplevelserummet pÄ Radisson SAS Royal Viking medvetet utformats, ses och anvÀnds som en del i serviceupplevelsen eller om dessa tvÄ delar ses som oberoende av varandra.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Vi har under vÄr utbildning fÄtt ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men dÀremot inte sÄ mycket om samspelet i andra situationer pÄ förskolan. DÀrför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande pÄ i samspelssituationen. Det Àr i gemensamma samspelssituationer som barn lÀr sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna pÄ förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan anvÀnds för att bygga upp en god vÀrdegrund. Det Àr viktigt att barn fÄr vara med och pÄverka och ha inflytande över sin situation i samspelet sÄ att de kÀnner sig som en viktig del av det.

Syftet med denna uppsats Àr att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa pÄ hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tÀnkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frÄgan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjÀlp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var Àven att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjÀlp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en nÀrmre observation och intervju angÄende motivation och engagemang.

Det Àr svÄrt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och dÀrför Àr det svÄrt att skapa ett destinationsvarumÀrke. Destinationens image, alltsÄ hur folk ser pÄ destinationen och uppfattar den, kan pÄverka varumÀrkets framgÄng, och Àven tvÀrtom. Hur pÄverkar en destinations varumÀrke destinationens image, och vice versa? Det Àr vÄr forskningsfrÄga i den hÀr uppsatsen. Syftet Àr att öka förstÄelsen för hur en destinations image och varumÀrke hÀnger ihop och pÄverkar varandra.