Sök:

Sökresultat:

34973 Uppsatser om Oxidisk rćvara - Sida 65 av 2332

Att synas i bruset - en studie om branding, samarbete och destinationslivscykeln vid destinationsmarknadsföring.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för smÄ destinationers destinationsmarknadsföring. FrÄgestÀllning: Hur kan en liten destination anvÀnda sig av samarbete och branding för att marknadsföra sig vid olika tidsskeden? Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för den empiriska undersökningen. Det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn tre intervjuer. Vid intervjuerna har vi anvÀnt oss av en semi-strukturerad intervjuguide.

Delat ledarskap ? En studie om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap

I en vÀrld dÀr organisationerna blir större och komplexare och det blir mer och mer att ta stÀllning till, sÄ vÀcks intresset för att dela pÄ ledarskapet. BÄde pÄ arbetsplatsen och i privatlivet vill vi fÄ mer gjort. För att klara dessa nya krav som stÀlls pÄ oss sÄ kan ett delat ledarskap vara en av lösningarna.Det delade ledarskapet kan ge oss den avlastning som behövs och hjÀlpa oss att skilja arbete frÄn privatliv i och med att vi vet att vi har andra att förlita oss till. Vi behöver inte ensamma ta ansvar för hela arbetet.Sedan kan det delade ledarskapet göra att vi breddar synfÀltet för vÄrt ledarskap och klarar av att hantera större och komplexare organisationer. Det finns en del som skrivit om detta och nÄgra som anvÀnt det delade ledarskapet beskrivit hur det har hjÀlpt dem och Àven vilka problem de kan stÀllas inför i denna form av ledarskap.Detta förde mig in pÄ tanken om ett delat manligt och kvinnligt ledarskap, som jag Àven har egen erfarenhet av, och om detta skulle vara en form som ytterligare stÀrker vÄrt ledarskap och breddar synfÀltet i den allt mer komplexa organisationsvÀrlden.Min studie bygger pÄ intervjuer med tre ledarpar som alla anvÀnder sig av ett delat ledarskap och dÀr tvÄ av dessa paren Àr en man och en kvinna.

Traditionell industri : ny teknik

Detta arbete behandlar Àmnet elektronisk affÀrskommunikation och i vilken omfattning detta anvÀnds i stÄl- och plÄtbranschen. Elektronisk affÀrskommunikation Àr ett sÀtt att sköta ett företags affÀrer via nÄgot sorts datamedia.Rapportens syfte Àr att undersöka hur lÄngt stÄl- och plÄtbranschen har kommit med att införa elektronisk affÀrskommunikation och Àven ta fram för- och nackdelar med detta. Det kanske viktigaste mediet för sÄdan affÀrskommunikation Àr antagligen Internet, Àven om EDI fortfarande Àr mycket stort. Till grund för arbetet ligger intervjuer med personliga besök hos Ätta företag inom stÄl- och plÄtbranschen. Dessa strÀcker sig frÄn plÄtslagare med ett fÄtal anstÀllda till multinationella jÀrnverk med tusentals anstÀllda.Elektronisk affÀrskommunikation strÀcker sig frÄn att vara e-post och/eller hemsida till att vara hela affÀrssystem som införs för att hjÀlpa till i företagets dagliga skötsel.

En undersökning av rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende 3 § LVU ur rÀttighets- och rÀttssÀkerhetsperspektiv

BarnavÄrdslagstiftningen har utvecklats under hela 1900-talet. Den 1 juni 1991 trÀdde den nu gÀllande tvÄngsvÄrdslagen, lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU), i kraft. Gunnar BramstÄng har funnit tvÄ riktlinjer som prÀglat barnavÄrdslagstiftningen under 1900-talet, dels rÀttsstatstanken, dels tanken om individens rÀtt att fÄ skydd och vÄrd av staten. Dessa tvÄ grundtankar ligger Àven till grund för denna uppsats dÀr syftet Àr att undersöka 3 § LVU och rekvisitet annat socialt nedbrytande beteenden ur ett rÀttssÀkerhets- och rÀttighetsperspektiv. I uppsatsen undersöks vad som kan anses vara ett annat socialt nedbrytande beteende utifrÄn en rÀttsdogmatiskt metod.

Trygghetens betydelse i förskolan : Innebörden av begreppet trygghet

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Strauss test, vara eller icke vara?

Att genomföra ett test som alltid ger samma resultat kan i lÀngden kÀnnas omotiverat. Strauss test Àr ett test som funnits lÀnge för att testa stÄlets kÀnslighet mot interkristallin korrosion. I detta arbete har Strauss test utvÀrderats i syftet att fÄ fram ett underlag som kan anvÀndas för att starta diskussioner om en förÀndring i provningsmetodiken. Anledningen till att en förÀndring behövs Àr att alla dessa, ej informativa, tester kostar pengar. För att fÄ fram underlaget har en litteraturstudie och experiment genomförts.

Engagemang pÄ sikt? : En kvantitativ studie betrÀffande mÄluthÄllighet, arbetsengagemang och krav, kontroll samt stöd hos chefer och andra anstÀllda inom offentlig sektor

Arbetsmarknaden Àr stÀndigt under utveckling vilket stÀller krav pÄ anstÀllda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och vÀlmÄende. Syftet med studien var att undersöka om anstÀllda kan inneha arbetsengagemang under en lÀngre tid genom mÄluthÄllighet, alltsÄ om det finns ett samband emellan dem. AnstÀllda som besitter mÄluthÄllighet kan bli framgÄngsrika dÄ mÄluthÄllighet innebÀr att anstÀllda uthÄlligt arbetar mot mÄl. FramgÄngsrika kan Àven anstÀllda som innehar arbetsengagemang bli dÄ de besitter entusiasm, begeistring och kÀnslan av att vara fÀngslad i arbetet. UtbrÀndhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare pÄ Svenska arbetsplatser.

Intelligenser i matematiken : en studie om grunder till variation av undervisningen

Syftet med detta arbete var att studera hur matematiklÀrare stÀllde sig till Gardners intelligenskategorier som inlÀrningsstrategi och hur de sedan varierade sin undervisning utifrÄn elevernas behov. Jag valde intervjumetoden som den frÀmsta informationskÀllan för att besvara mina tre frÄgestÀllningar. Slutsatsen blev att elever Àr olika och mÄste fÄ vara det och tanken att undervisningen ska vara varierad finns i bakhuvudet mer eller mindre hos de samtliga av de tillfrÄgade lÀrarna. Intelligensteorier Àr inget som majoriteten intresserar sig för i nÄgon större utstrÀckning, utan de litar till sin erfarenhet och anvÀnder snarare sina egna beprövade teorier nÀr de undervisar och bemöter elever. Arbetet belyser den sociala förmÄgans plats i matematikundervisningen, nÄgot som vÀcker tankar kring den egentliga kunskapen om Àmnet. .

Fotboll, kompisar och familj - en studie av barns fritid och deras sprÄkanvÀndning ur ett andrasprÄksperspektiv

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Att i tidig vuxen Älder plötsligt drabbas av allvarlig sjukdom

Att drabbas av allvarlig sjukdom leder till stor pÄverkan pÄ vardagslivet. Denna hÀndelse leder till olika sÀtt för personer att hantera och förstÄ det intrÀffade utifrÄn bÄde personliga egenskaper och livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att drabbas av plötslig allvarlig sjukdom i tidig vuxen Älder. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats har anvÀnts för att analysera litteratur i form av en sjÀlvbiografi. Analysen resulterade i sex kategorier; Att kÀnna förnekelse och stÀllas inför nya villkor, att uppleva kroppen som förÀndrad med en önskan om att den egna identiteten kvarstÄr, att vara patient och vilja vara delaktig, att vara positiv i en svÄr situation, att beskriva motstridiga kÀnslor gentemot nÀra och kÀra och att uppleva tiden pÄ nya sÀtt.

Apologi för akademin

Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebÀr författarens död, hans frÄnvaro, för möjligheten att förstÄ text? Hur skall kontextens betydelse förstÄs i förhÄllande till Grices höga krav pÄ intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates strÀnga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förstÄelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara sÄ, det Àr inte nödvÀndigt att det Àr sÄ och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara sÄ. Det mÄste finnas ett hÀgn..

Nackdelen med att vara död - en stilanalys av Bodil Malmstens Det Àr fortfarande ingen ordning pÄ mina papper

Mitt syfte med föreliggande uppsats Àr att peka pÄ vilka stildrag som kan sÀgas vara typiska för Bodil Malmsten utifrÄn Det Àr fortfarande ingen ordning pÄ mina papper frÄn 2003. Bodil Malmstens genreövergripande författarskap kommer vÀl till uttryck i denna bok. Den innehÄller drag av bÄde prosa och lyrik, vilket medför att det Àr svÄrt att placera boken i en enda genre. Malmsten tar sig an stora som smÄ livsfrÄgor och Àmnet skiftar mellan det privata och det allmÀngiltiga. Jag Àmnar dÀrför Àven se om, och i sÄ fall hur, hennes stil skiljer sig Ät beroende pÄ vilket Àmne som tematiseras.

Att vara först pÄ plats vid ett hjÀrtstopp: En studie av brandmÀns upplevelser

För att öka överlevanden vid hjÀrtstopp har rÀddningstjÀnsten fÄtt i uppgift att pÄbörja livsviktig första hjÀlpen i vÀntan pÄ ambulans. Dessa uppgifter stÀller krav pÄ att brandmÀnnen skall behÀrska och utföra livrÀddande ÄtgÀrder till personer med hjÀrtstopp, i varierande miljöer, och ofta med de anhöriga pÄ plats. Ofta pÄ eller nÀra den ort som de sjÀlva arbetar och bor pÄ. Detta sammantaget innebÀr sannolikt en utmaning för brandmÀnnen. Den begrÀnsade mÀngden forskning som finns, gör gÀllande att det kan upplevas som en utsatthet för den som skall vÄrda en livshotande sjuk person.

Offentlig konst och ungdomar

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ vad ungdomar uppmÀrksammar som offentlig konst och vad Àr det som gör att vissa konstverk fÄr mer uppmÀrksamhet.Jag har genomfört intervjuer med personer som befinner sig pÄ campus i VÀxjö eller runt VÀxjösjön som sedan analyseras. Den hÀr uppsatsen har frÀmst fokuserat pÄ ungdomar.För att ungdomar i min studie ska uppfatta nÄgot som offentlig sÄ mÄste den stÄ utomhus. Den ska finnas i en miljö dÀr man lÀtt kan se den, Àven pÄ lÄngt hÄll ska man kunna urskilja att dÀr stÄr ett konstverk. Verket mÄste vara stort. FÀrgen pÄ verket bör bryta mot miljön för att den ska vara mer utstickande.

Patientens nutritionsproblem och upplevelser av matsituationen efter stroke

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->