Andelen tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt.

Sjuksköterskor möter dagligen genom sitt arbete människor som är i behov av vård. Uppgifterna kan variera från att lägga om ett sår till att sätta in en KAD. Uppgifterna genomförs enligt en fastslagen mall som är lika för alla. Endast ca 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige är män. Är patientens syn på en manlig respektive kvinnlig sjuksköterska olika? Syftet med denna studie var således att undersöka uppfattningar och erfarenheter i mötet mellan den manliga sjuksköterskan och patienten i intima omvårdnadssituationer.

Målet med detta arbete har varit att besvara frågan; ?Varför uppstår det så mycket problem med trådlösa nätverk??. Detta har gjorts genom att studera relevant litteratur för att sedan kunna utföra två egna studier: en enkätundersökning och tre experiment. Teorin har framförallt hämtats ur kurser och material från Cisco. Undersökningen har hjälpt till att fastställa den generella datoranvändarens kunskaper om trådlösa nätverk.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarstudenters val till lärarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns någon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte är att läraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhållanden som råder i skolor och på lärarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkätundersökning som genomförts bland lärarstudenter som gått en termin på lärarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkäten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lärarstudenternas motiv.

I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka tankar elever i år 6 har om sin framtid men också att ta reda på vad dessa elever anser är viktigt att lära sig i skolan inför framtiden samt att se vilken användning de finner för det de lär i skolan. Jag vill också se om det finns några skillnader mellan barnens tankar i två olika bostadsområden. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör främst tidigare undersökningar som har gjorts inom ämnesområdet. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med 21 barn från två skolor i olika bostadsområden. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv.

Forskning visar att övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en viktig brytpunkt i många ungdomars liv, dock är denna inte helt oproblematisk. Grundskoleelever upplever valet som viktigt men också svårt. En konsekvens av detta kan bli att eleverna senare väljer att genomföra ett programbyte. Även om omvalen i sig inte bör och ska betraktas som ett misslyckande tenderar ändå känslan av ett misslyckande finnas kvar hos dessa ungdomar. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för unga människors studie- och yrkesval. Genom att ta del av elevers reflektioner kring både gymnasieval och programbyten, belyses vad som påverkat och varit av betydelse för dem i deras valsituationer.

Denna studie har undersökt hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på begreppen genus, klass och etnicitet i sin arbetsroll, främst vid vägledningssamtal. Frågeställningarna för denna studie handlar om att få reda på hur yrkesvägledare arbetar kring begrepp som genus, klass och etnicitet i deras arbete och vad de fått erfara under deras år som yrkesvägledare i samband med just dessa begrepp. Genom en kvantitativ metod med kvalitativt strukturerade frågor har empirin insamlats och analyseras utifrån vägledningsteorier grundade av Peavy (1998) och Egan (2010) som belyser vägledares förhållningssätt vid arbete med begreppen. Resultatet i studien visar att utbildningen till studie- och yrkesvägledare ger en teoretisk grund för att arbeta motverkande för val utifrån traditionella mönster, men flera informanter uttryckte att det inte känns som tillräckligt. De menar att utbildningen ger hjälpmedel för att arbeta med begreppen hos sig själva, men inte utifrån skolans arbete med dem, utifrån gällande styrdokument.

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever ämnet matematik, vilket återspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar även att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lär och tänker när de löser matematiska problem och attlärare inte alltidtar hänsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans årskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tänka högt och blev videofilmade.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Övergången till arbetslivet kan vara komplex och besvärlig för individer med intellektuell funktionsnedsättning som lämnar gymnasiesärskolan. För att underlätta övergången har gymnasiesärskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen på arbetsmarknaden, vilket främst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete är att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrån ett elevperspektiv. Studien bygger på intervjuer med nio elever från olika gymnasiesärskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrån teorin Känsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vägledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra välgrundade studie- och yrkesval.

Titel: Tevevärlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.

Sjuksko?terskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och a?n idag finns det kvar en fo?resta?llning om att ma?n inte la?mpar sig fo?r yrket. Manliga sjuksko?terskor utmanar da?rfo?r samha?llets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksko?terskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv.