En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling.

Background:Patients with mental disabilities are more prone to somatic illnesses than the general public. Unhealthier lifestyles and side effects of medication might be causes of conditions that lead to diabetes, cardiovascular diseases and premature death. According to the Social Board patients with mental disabilities receive poorer treatment than patients with only somatic diagnosis.Aim:The aim of the study was to describe nurses' experiences to identify, assess and manage somatic symptoms and problems within the psychiatric care.Method:The study is based on interviews with 12 nurses working in psychiatric Outpatient and inpatient care. A qualitative content analysis was chosen.Result:The nurses performed nursing through talking, blood sampling and measuring for example blood pressure. They followed up side effects of medication.

Syfte: Syftet med denna studie är att bland patienter med långvarig smärta, som är remitterade till en smärtmottagning, undersöka förväntningar avseende det första besöket, i vilken utsträckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förväntningar patienterna har på den fortsatta vården och kontakten med Smärtmottagningen. Metod: En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades på Smärtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehållsanalys. Resultat: Patienter vid Smärtmottagningen hade i olika stor utsträckning förväntningar inför det första besöket och den fortsatta vården.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva effektiva undervisningsformer samt sjuksköterskornas funktion i patientundervisningen för att främja egenvården för patienter med diabetes. Metoden var att söka artiklar systematiskt i databaserna Elin D@larna, PubMed och Cinahl. Totalt användes sjutton artiklar till resultatdelen. Resultatet visar att empowermentutbild¬ning främjar patienternas egenvård på ett positivt sätt eftersom patienterna får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Andra effektiva undervisningsformer är strukturerad gruppundervisning, individanpassad undervisning via sms, individuell undervisning med ett intensivt utbildningsprogram i öppenvården, diabetes Outpatient intensive mana¬gement programme, där även telefonundervisning används.

The aim of this bachelor-thesis is to study how the City Library in Norrköping, in collaboration with the Outpatient centre, Gränden, has assisted people with substance abuse problems through a bibliotherapeutic reading circle known as, Människor mellan raderna (People between the lines). My theoretical framework is based upon Ruth M. Tews and Berth Danermark?s theories. Tew states that in order to create a well-functioning team consisting of various professional competences, each individual needs to possess certain character traits including the ability to contribute with their unique competence and an openness to receive and absorb the other participants? contributions.

Tidigare forskning har visat att systematisk självrapportering är en fördelaktig metod för att följa enpersons psykiska mående över tid, och att en digital mätmetod i sin tur skulle innebära många praktiskafördelar jämfört med en analog. Detta är en experimentell randomiserad, kontrollerad studie som medutgångspunkt i personcentrerad vård och spelifiering undersöker 35 personers användarfrekvens ochattityder efter en tvåveckorsperiod där hälften har fått prova att självskatta sitt psykiska mående via enmobilapplikation, och hälften fått göra detsamma via ett analogt stämningsformulär. Resultatet visar enhögre användarfrekvens bland deltagarna i mobilapplikationsgruppen, samt ett uttalat intresse hosbägge grupper för digitala metoder för självskattning av psykiskt mående. Bägge metoderna ansesstärka personcentrerad omvårdnad. The aim of this study is to explore user frequency and attitudes for persons using a mobile applicationfor assessing mental health compared to persons using an analogue assessment method.

Det inträffar omkring 17 000 självmordsförsök i Sverige per år och hälften av dessa leder till psykiatrisk vård. Suicidriskbedömningar görs i psykiatrisk öppenvård av bland annat psykologer. Genom fem intervjuer undersökte vi ett i stort sett outforskat område: hur psykologer inom psykiatrisk öppenvård upplevde sitt arbete med suicidnära patienter. Vi använde tematisk analys för att analysera materialet vilket resulterade i två huvudteman: Att jobba på gränsen ? med undertemana Mellan liv och död, Mellan arbete och fritid och Mellan att vara psykolog och människa ? respektive Att balansera mellan acceptans och intervention ? med undertemana Förr eller senare så händer det samt Resurser och coping.

The objective of this study is to understand how people with psychiatric diseases who are enrolled at a psychiatric clinic experience the recovery process and which internal motivations and external factors influence the process. The study is based on interviews with five people who have been enrolled at a psychiatric clinic. Another aim of the study is to understand how the importance of the Outpatient care for the personal recovery and the improvement opportunities of the support from the rehabilitation unit that the interviewees see. The study is qualitative and abductive approach was chosen. This means that the study is based on empirical data supported by established theories.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvården vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en väl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett välutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

The objective of this study is to understand how people with psychiatric diseases who are enrolled at a psychiatric clinic experience the recovery process and which internal motivations and external factors influence the process. The study is based on interviews with five people who have been enrolled at a psychiatric clinic. Another aim of the study is to understand how the importance of the Outpatient care for the personal recovery and the improvement opportunities of the support from the rehabilitation unit that the interviewees see. The study is qualitative and abductive approach was chosen. This means that the study is based on empirical data supported by established theories.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an Outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.

Introduktion: Att någon gång drabbas av psykisk ohälsa blir allt vanligare, därför är betydelsen av forskning inom området stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvårdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvård men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvård är begränsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvård samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

Introduction: The conversation is one of the main components of the nursing process in psychiatric care. The preunderstanding on this research field is described based on theoretical concepts that together form the basis for understanding the study; nurse's role in psychiatric care, communication and caring relationship, as well as theories of the caring conversation and person-centered care. Research on the caring conversation as a theory and how it is experienced by patients existed, however, no research from the nurse's perspective was found.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of the caring conversation with patients in psychiatric open care units.Method: Qualitative research interviews were conducted with six nurses working in Outpatient psychiatric care in the west region in Sweden. The interviews were recorded, transcribed and then analyzed according to the qualitative content analysis as described by Graneheim and Lundman (2004).Results: Four categories with related subcategories were distinguished throughout the analysis: The caring conversation, The importance of the care plan, Limitations and Caring based on the patients narrative.Discussion: An uncertainty about what caring conversation is and what it should contain creates uncertainty in the nurse's work. This results in a need for training for the individual nurse and the further research to obtain evidence for the importance of conversation in caring work.

The study is based on a new approach on how Swedish healthcare is supposed to be controlled and organized. There is a renowned administration problem within Swedish healthcare, which seems to be an obstacle to exploit the resources to the fullest. The latest venture within the healthcare system is patient involvement, where the patients become co-producers of their own care, which aims to both improve and make healthcare more efficient. A few wards in Sweden have implemented this new approach whereupon the study intends to discuss the effectiveness and efficiency in some of these.The study is restricted to three wards, whereof two of these are inpatient wards and the other one is an Outpatient ward, within the medical clinic in Jönköping County Council, which has implemented the patient involvement approach in their daily work. The methodology for this study is qualitative in its nature where a time study of personnel time allocation and supplementary interviews with managing nurses on the wards have been conducted.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.