Planerade fysiska aktiviteter i förskolanFörutsättningar, möjligheter och olikheter i förhållande till förskolans profileringPlanned physical activities in preschool.Prerequisites, opportunities and differences in conditions for a pre-profiling..

The aim of this study was to identify what kind of masculinity is shown in 54 articles of the Swedish lifestyle magazine Magazine Café of 1993 and 2008, and in which way this masculinity may be different from eachother.The study included four magazine issues of each year with analysis focus on main articles and abolishment of reviews and press items.  The method was semiotic analysis with focus on manly characteristics and stereotypes. The result showed that the normative man pictured in Magazine Café in 1993 was a man?s-man interested in manly characteristic business as sports, outdoor adventures and women. Fifteen years later not much has changed. The manly characteristics are the same but they have been complemented with a man-by-man accepted and homosexually inspired vain..

This master thesis is made in co-operation with the Department of Forest Management and Products at the Swedish University of Agriculture in Uppsala and the Forestry Association in Stockholm. The purpose of the Master thesis was to describe how pre-schools in Sweden use forests and green areas, and to understand how different factors can affect the use of the nature. The purpose of the interviews was to create a picture of attitudes and routines of the pre-schools, in the matter of visiting the nature. The thesis is built on interviews where fifteen pre-schools in five large cities around Sweden participated. Among these pre-schools, five of them worked with special focus on nature, while the other ten did not have any particular focus connected to their activity.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig.

Syftet med denna studie är kunna uppmärksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrån en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om när samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill säga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt själv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och när barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av själv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstå sig själv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraåringars lek på en förskola för att uppmärksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lär sig förstå sin omvärld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som går att veta. Kommunikationen är en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstår redan i tidig ålder då barn uttrycker sig genom kroppsspråket det vill säga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lärande.

Why is the hare afraid? And what is the proud peacock so proud of?What does the sly fox do in the daytime and is the fast weasel fasterthan his friends? Who is that strong bear?!ese are the type of questions that inspired and pushed my creativeprocess forward in the work with my collection of illustrationsbased on swedish metaphors that relate to animals. !e collection isaimed at children between two and six years..

Problemet i den här uppsatsen handlar om det börsnoterade bolaget Fenix Outdoors finansiella kommunikation på internet. Genom att på en övergripande nivå utgå ifrån redovisningsteoretiska resonemang, Stockholmsbörsens regelverk och rekommendationer samt genom att utföra en kvalitativ studie, borde det vara möjligt att på ett rationellt sätt konstruera en normativ modell för utformning av finansiell kommunikation på internet. Denna modell ska alltså fungera som ett vägledande instrument till hur Fenix Outdoor bör utforma sin hemsida. Modellen i sig ska vara av generaliserande karaktär, vilket innebär att börsnoterade bolag generellt ska kunna använda sig av modellen för att utforma sin finansiella kommunikation på internet. Den här uppsatsen bygger på en form av kvalitativ fallstudie av företaget Fenix Outdoor.

For several years has there been a leading line from the government and the municipalities in Sweden to invest in schools and school grounds. The outdoor environment of schools has been rediscovered and given a greater importance. Investments have been made both practically with reconstruction and in a research context. Although, my work started with an assumption that these investments were mainly made at primary schools, and that secondary schools were set aside. The thesis This is my schoolyard.

There is a lot written about being hearing impaired. There are guidelines on how to adjust the indoor environment for the hearing impaired. There is even more written about gardening and garden design from different aspects. However, I found out that there is nothing written about garden design or adjusting the outdoor environment for the hearing impaired. At the background of myself being hearing impaired and garden designer I realised that I actually had adjusted my own garden out of the fact that I am hearing impaired.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan.

Kränkande behandling och mobbning är ett samhällsfenomen; där det finns människor finns det även kränkande behandling och mobbning. Vad som är kränkande behandling är upp till personen som blir utsatt att avgöra och upprepade kränkningar inom samma sociala forum benämns som mobbning. Forskning har visat att det råder en viss osäkerhet och delade meningar huruvida både kränkande behandling och mobbning kan förekomma inom förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vad biträdande förskolechefer har för erfarenhet av mobbning och kränkande behandling relaterat till förskolan samt om de arbetar med att förebygga mobbning och kränkande behandling på förskolan. Ett delsyfte är att undersöka hur kränkande behandling och mobbning kan yttra sig på förskolan samt kartlägga hur den lagstadgade handlingsplanen ser ut och hur de använder sig av den i sitt förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children?s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children?s competencies and their need for care.

This project is a contribution in the debate of sustainable city planning. The conceptual ideas in this project can be used on many places and are here applyed on the center of Nacka, outside of Stockholm. The essay is based on an entry in the competition Europan 9, advertised by Europan in collaboration with the municipality of Nacka. The theme of the competition is ?sustainable city and public space?. The discussion of the sustainable city is a very wide subject which needs to be narrowed to suite the context of Nacka.

When we, in the turn of the year 07/08 moved to Holma, Malmö,I and my cohabiter immediately joined the self-managementon our tenement yard, partly because we both missed havinga garden since we moved to an apartment, partly becauseof the rent reduction. The aim with this thesis is to examinehow the common outdoor environment in tenement yards isaffected when the tenets themselves are responsible for themaintenance. But also to see what social affects self-managementbrings. The purpose is to increase the understanding of howself-management works in practice and how we as landscapearchitects need to adjust ourselves and our design to create alasting design that works when the tenets are in charge of theirown outdoor environment.I have been studying a number of tenement yards with selfmanagement,both municipal and private tenement houses. I havestudied both their design and their self-management, how it isworking and how it is organized partly trough deep interviewsand also by questionnaires to the tenets of the yards in question.I found three tenement yards with some differences.