Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes.

Syfte: Syftet med studien är att belysa hur förskollärare på föräldrakooperativ förskola uppfattar barn i behov av stöd och samarbete med specialpedagog. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är ett sociokulturellt perspektiv kombinerat med fenomenografi. Metod: Undersökningsmetoden är fenomenografi. I studien har halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare genomförts. Förskolorna ligger i en stadsdel där det finns många föräldrakooperativ.

Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka huruvida fäder som befinner sig i hemlöshet har upplevt ett behov av stöd i sitt föräldraskap. Vi ville även utröna ifall det eventuella behovet blivit tillgodosett samt hur männen, under den period de befunnit sig i hemlöshet, upplevt sitt föräldraskap. Vi har utgått ifrån socialkonstruktivistisk genusteori och även tillämpat begreppen intersektionalitet, diskurs samt makt. Det har i tidigare forskning bland annat framkommit att det sociala arbetet med personer som befinner sig i hemlöshet till viss del präglas av en traditionell syn på kön och att män i hemlöshet inte uppmuntras till att vara jämlika fäder. Vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med män som befunnit i hemlöshet och samtidigt haft barn under 18 år.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka hur civilsamh?llets fotbollsinitiativ i Sverige bidrar till sociala funktioner genom att fr?mja h?lsa, st?rka gemenskap och integration samt fungera som ett f?rebyggande verktyg mot utanf?rskap och kriminalitet. Studien avser ?ven att belysa vilka mekanismer och f?ruts?ttningar som m?jligg?r eller begr?nsar dessa processer. Studien genomf?rdes som en systematisk litteraturstudie baserad p? vetenskapligt granskade artiklar fr?n databasen ?Web of Science? identifierade genom Ume? universitetsbiblioteks s?ktj?nst.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva teorin om gerotranscendens och betydelsen inom omvårdnad. För att besvara syftet formulerades följande tre frågeställningar: hur beskrivs gerotranscendens i litteraturen: vilken inverkan har kunskap om gerotranscendensteorin på vårdpersonal och hur kan teorin om gerotranscendens tillämpas i omvårdnadsarbetet för att stödja den gamla människan. Resultatet baserades på nio studier med kvalitativ och kvantitativ metod där följande huvudkomponenter inom gerotranscendens identifierades: kosmisk transcendens: ökat behov av enskildhet, ökad känsla av samhörighet med tidigare generationer: svävande tidsuppfattning med behov av att reflektera över sitt liv: ökat värde av små glädjeämnen: förändrade sociala behov och ökad acceptans för sig själv och andra. Resultatet belyste vikten av att vårdpersonal betraktar tecken på gerotranscendens som ett normalt åldrande och som en process där äldre fortfarande utvecklades. Detta gjorde det möjligt för vårdpersonal att betrakta sitt eget och vårdtagarnas åldrande på ett mer positivt sätt.

Vår kandidatuppsats syftar till att undersöka stations- samt väntsalsmiljön vid Göteborgs järnvägsstation. Vi har valt att genom en kvalitativ undersökning belysa hur affärs- och turistresenärerna upplever stationsmiljön samt vilka behov de har.Göteborgs resecentrum har idag omkring 40 000 besökare varje dag, vilket ställer stora krav på tjänstemiljön som förvaltas av Jernhusen AB. Väntsalsfunktionen på stationen sköts av ett dotterbolag till Jernhusen AB som heter SRAB. Många av affärs- och turistresenärernas behov är gemensamma, som till exempel behovet av toaletter, matställen och sittplatser.Hos turistresenärer kan även andra behov dyka upp, som till exempel att lätt kunna göra sig av med bagage samt information om staden och dess sevärdheter. En målgrupp som affärsresenärer har ett större behov av en arbetsvänlig miljö än många andra resenärer.

Hur hanterar datorvana personer små mängder elektronisk information? Vad händer när dessa människor vill åt information som finns sparad på något annat ställe än där den ursprungligen skrevs? Ett problemområde är bokmärkeshantering i webbläsare och ett annat är elektronisk anteckningsföring. I detta examensarbete intervjuades fem personer för att analysera vilka behov som finns kring webbaserad informationshantering. Därefter analyserades dessa behov och genom itereringar togs en behovslista fram tillsammans med tre olika konceptplaner som stöd för vidareutveckling. Delar av konceptplanerna implementerades som en wiki med det serverbaserade skriptspråket PHP som grund.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Bakgrund: Var tionde kvinna i Sverige beräknas insjukna i bröstcancer under sin livstid. Sjukdomen innebär att kvinnorna går igenom känslor som karaktäeriseras av kris. Det är därför viktigt att vårdpersonalen har kunskap i hur man stödjer dessa kvinnor i krisarbetet. Studien knöt an till Joyce Travelbees omvårdnadsteori och kristeorin enligt Johan Cullberg. Syfte: Att belysa inom vilka områden bröstcancerdrabbade kvinnor har behov av stöd, i mötet med vårdpersonalen, för att krisarbetet ska underlättas.

Syftet med studien har varit att, analysera hur handläggare resonerar omkring varför människor med utländsk bakgrund är i behov av långvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handläggare och klient relationer.Jag kommer även att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att klienterna behöver stöd, baserad på analys av material.Som metod har jag använt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berättelser. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av systemteori och begreppet: relation.Jag använder mig även av litteraturstudier. Min studie är baserad på ett positivt förhållningssätt. Är inte så kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhållande inom organisationen och politiska strömningar i samhället sätter gränser för den enskilde handläggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse klienternas relation till socialsekreterare har.

Socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berättelser och åsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som står för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC är att stärka barns delaktighet i utredningar, vilket pågår i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund från den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.