Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift.

Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare. TeoriDe teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse.Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor.

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett specifikt samhällsproblem då det påverkar den privata tryggheten och rätten att bestämma över den egna kroppen och det egna livet, som är en mänsklig rättighet. Kvinnor och män lever på grund av våldet under olika villkor och våldet möjliggörs av den ojämställdhet som finns i samhället i övrigt, den genusordning som råder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsättning och som utsätts för våld är så kallat dubbelt utsatta på grund av funktionsnedsättningen och på grund av att de är kvinnor. Våldet kan även ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsättningen. Våld i nära relationer är ofta dolt för omvärlden och våldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Vad som utgör en begränsning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skiljer sig brett åt beroende på individ och situation, men ett gemensamt drag är deras osynliga karaktär. Att funktionsnedsättningen inte syns på utsidan behöver inte i rätt miljö utgöra ett hinder, men det ställer då också krav på omgivningens grad av tillgänglighet och bemötande. Ohälsan bland personer med funktionsnedsättning rapporteras som tio gånger vanligare jämfört med befolkningen i övrigt vilket också bidrar till att åtgärder bör genomföras. Att öka möjligheterna för den aktuella målgruppen till att bli mer fysiskt aktiva är en väg att gå. Syftet med uppsatsen var att undersöka gymmens tillgänglighet för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Uppskattningsvis beräknas idag 10-15 procent av alla par i Sverige vara ofrivilligt barnlösa och denna siffra beräknas stiga i framtiden. Ämnet ofrivillig barnlöshet är tabubelagt och känsloladdat, vilket bland annat kan medföra svårigheter i kommunikationen mellan den ofrivilligt barnlösa kvinnan och sjuksköterskan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet. På så sätt avses sjuksköterskan få fler verktyg i själva bemötandet för att kunna utveckla vårdrelationen. Resultatet har sammanställts genom analys av fem självbiografier, gällande kvinnors upplevelser av sin ofrivilliga barnlöshet.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska rådande jämställdhetspolitiska arbete på regeringsnivå för att presentera en översiktlig bild över dess problematiker och förtjänster. Studien har haft ett särskilt fokus på det jämställdhetspolitiska arbetets inkluderande och exkluderande konsekvenser. Studien bygger på en kvalitativ textanalys samt en mindre kvantitativ undersökning av två regeringsskrivelser som presenterar genomförda och planerade jämställdhetspolitiska åtgärder mellan åren 2007-2014. Jag har i huvudsak utgått ifrån ett intersektionalitetsteoretiskt perspektiv för att undersöka materialets användning av kategorin kön. Utöver detta har jag identifierat tre framträdande mönster i materialet; en diskrepans mellan problemformuleringar och problemlösningar, att män som grupp generellt är osynliga i materialet, samt att mäns våld mot kvinnor ofta artikuleras i termer av hedersrelaterat våld och förtryck. Den intersektionella delen av studien visar att jämställdhetspolitiken generellt visar en bristande förståelse för hur olika maktasymmetrier samverkar för att skapa ojämställda förhållanden mellan kvinnor och mellan män. Vidare visar den att politiken tar sin utgångspunkt i kvinnor (och män) som besitter privilegierade positioner samt att en vit, heterosexuell, fullt funktionell medelklassnorm lämnas oproblematiserad.

AbstractArtists ? the invisible assets; a qualitative study about the view on music rights and artist brands as intangible assets within music companies.This paper is a study of what view representatives from Swedish music companies have on activating music rights and artist brands as intangible assets. Throughout the paper, a discussion is held regarding what the representatives think about activating these intangible assets. From this, we have identified and analyzed possible pros and cons to such activation.Our interest to this question was brought to us when we realized that most music companies in Sweden have intangible assets without activating them. This is, even though these are their main source of income.

Media har ett indirekt, men samtidigt stort, inflytande på människors uppfattningar, värderingaroch åsikter. Många forskare är överens att media gör en åtskillnad mellan män och kvinnor i hur,var och när de framställs. Vi vill med denna uppsats lyfta fram bevis på att denna åtskillnad görsmellan manliga och kvinnliga företagsledare i den svenska näringslivsjournalistiken för att sedankomma med förslag på ändringar som reducerar gapet. Syftet är att skapa förståelse för läsaren urett nytt perspektiv, där tidigare osynliga strukturer ska träda fram i ljuset av denna förståelse. Föratt kunna skapa förståelsen har vi valt en abduktiv ansats, i vilken ingen enda generell sanningska avslöjas.

Det vårdande samtalet utgör en betydande del av omvårdnaden inom psykiatrisk vård och är således psykiatrisjuksköterskans främsta redskap att använda sig av. Ett vårdande samtal beskrivs som ett samtal som lindrar lidande och där hälsoprocesser kan uppstå. Efter litteraturgenomgång i ämnet visade det sig att endast ett fåtal studier i ämnet är gjorda vilket innebär att det föreligger en betydande kunskapsbrist i ämnet. Författarnas förhoppning är att följande studie bidrar med värdefull kvalitativ kunskap ur ett patientperspektiv med avsikt att förbättra omvårdnaden inom den psykiatriska kontexten, samt medverkar till att det vårdande samtalet framledes etableras som en evidensbaserad vårdaktivitet. Syftet med studien är att beskriva hur patienter med förstämningssjukdom erfar det vårdande samtalet med en psykiatrisjuksköterska.

Finns det för läraren osynliga faktorer som påverkat elevens studieval? Förstår eleven innebörden av de kurser som han/hon studerar/ska studera? Kan elever som haft problem med att hinna med studierna under utsatt tid hjälpa läraren att förstå hur och vad som påverkat deras studieval så att man lättare förstår de underliggande motiven i studievalen? Nio elever på tre skolor djupintervjuades, urvalet av respondenter gjordes av respektive huvudlärare. Kriteriet för de utvalda var att eleven studerat cirka två år i sitt gymnasieprogram och bedöms ha problem att klara godkända betyg. Utgångspunkten till val av frågeställningar förbereddes utifrån troliga ramverksfaktorer. Dessa ramverksfaktorer kan ha inflytande på elevernas val till gymnasieprogrammen och de valbara kurserna.

Genom en fallstudie av en organisationsförändring har vi studerat de anställdas upplevelse av kommunikation i samband med huvudmannabyte. Organisationsförändringen berör ett omvårdnadsboende för äldre som genom ett anbudsförfarande byter huvudman. Syftet med fallstudien var att beskriva och analysera kvalitativt olika uppfattningar om den förändring som organisationen genomgått. Frågeställningarna rör hur de anställda talar om hur kommunikationen på arbetsplatsen såg ut innan, under och efter byte av huvudman. Tidigare forskning pekar på vikten av att uppmärksamma både horisontell och vertikal kommunikation i en organisation samt hur en arbetsledning på bästa sätt kan få en engagerad och delaktig personal som inte upplever stress och oro.