Syftet med uppsatsen är att ge en bild av hur generella projektledningsmetoder används inom reklambranschen. Vi ville undersöka vilka aspekter av projektledningen som kan påverkas av de speciella förutsättningar som finns i reklambranschen. Varje reklamprojekt innehåller en skapandeprocess, och vi ville se hur sådant påverkar projektledningen.Vi sammanställde först ett antal generella projektledningsmetoder för att få en teoretisk bild av hur projekt kan bedrivas. För att ge läsaren en inblick i reklambranschen och hur reklam skapas, beskrev vi även reklam ur ett teoretiskt perspektiv.Med utgång från vår teori, genomförde vi en kvalitativ studie av sju reklambolag i Karlstad. Vi gjorde djupintervjuer med en projektledare från respektive byrå, under vilka de fick beskriva sitt projektarbete.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som främjar utveckling och lärande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgår ifrån två lärteorier. Dessa är Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tänkande är uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg på en stege. Varje stadie bygger på varandra och det handlar främst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet måste ingå i en social och kulturell kontext för att lära.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

SyfteEn utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. MetodJag genomförde en så kallad Ostrukturerad enkätstudie, d.v.s.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om och förståelse för hur olika elevgrupper, elever i behov av särskilt stöd respektive elever utan behov av särskilt stöd, uppfattar det pedagogiska förhållningssättet Entreprenöriellt lärande. Vidare syftade undersökningen till att jämföra elevernas upplevelser och se eventuella likheter och skillnader samt att få en insikt i om Entreprenöriellt lärande hade förändrat deras syn på lärande. Forskningsansatsen var fenomenologiskt inspirerad och den metod som använts är kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av fyra elever i behov av särskilt stöd och fyra elever utan behov av särskilt stöd, samtliga i årskurs 3 på gymnasieskolan. Undersökningen visade att båda elevgrupperna framhävde relationen till lärarna men de betonade den olika mycket. Eleverna i behov av särskilt stöd var mycket positivt inställd till läraren och dennes roll och menade att den var mer eller mindre avgörande för deras utveckling både kunskapsmässig och personlig. De menade att deras självkänsla hade blivit bättre, de hade blivit mer positiva och mer öppna under dessa tre år då de hade arbetat utifrån Entreprenöriellt lärande.

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en Ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern.

I denna uppsats har vi undersökt ämnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser på detta område men även vilka faktorer de tycker är viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det är möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och på så sätt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta område är viktigt att studera därför att det är ett relativt nytt ämne/ begrepp. Då vi lever i ett mer individualistiskt samhälle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hårdnar på arbetsmarknaden tycker vi det är viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjälp i sökandet på det nya jobbet. Vi valde därför att studera Priens (1992) modell över anställningsförloppet för att få en bättre förståelse för rekryteringens olika delmoment men även för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

Målet med uppsatsen har varit att undersöka hur det går att arbeta med rekreationsvärden i en vinstdrivande produktionsskog, från plantering till avverkning. Uppsatsen är uppbyggd utifrån tre frågeställningar; Hur kan man utveckla produktionsskogar med högre rekreationsvärden? Hur påverkar en sådan utveckling den vinstdrivande produktionen? Vad finns det för regler och styrmedel inom skogsbruket idag och hur påverkar de rekreationsmöjligheterna? Med hjälp av frågeställningarna har ett försök till underlag för vidare utredning tagits fram. Arbetet syftar även till att förmedla en överblick för hur det är möjligt att som landskapsarkitekt arbeta med landsbygdens utveckling. Första delen i uppsatsen är en litteraturstudie, här undersöks varför rekreation skall finnas inom produktionsskogen och vad som eftersöks i ett rekreationsområde. I litteraturstudien diskuteras även skötselmetoder, certifieringar och lagar.

För att skapa tillväxt och förnya sig måste företagen i Sverige hela tiden utvecklas och förändras mot vad de nationella och globala marknaderna efterfrågar. En av framgångsfaktorerna, främst för tjänsteföretag, är humankapitalet och utvecklingen av den. Humankapitalet är medarbetarnas erfarenheter, skickligheter och förmågor. Kompetensutveckling ses numera som en självklarhet i organisationerna och chefer lägger allt större vikt vid att utveckla deras viktigaste resurs, medarbetarna. Det är komplexa problem som skall lösas med välutbildad personal och inte en standardiserad maskinbearbetning, där det exempelvis handlar om att stansa ut en enhet metall eller att fylla ett kärl med smält järnmalm.

Bakgrund och problem: I takt med att allt mer information genereras har en problematik uppkommit kring hur man skall hantera denna i organisationernas IT-infrastruktur. Utbudssidan hävdar att deras nya lösningar kommer att revolutionera möjligheterna kring analys av alla olika former av data. Tillgång bättre information och förbättrade analysmöjligheter kan få stora konsekvenser för ekonomistyrningen förutsatt att det används på rätt sätt. Syfte: Vårt syfte är att identifiera och beskriva innebörden av begreppet Big Data samt hur de teknologier och verktyg som finns kan stödja ekonomistyrning. För att sätta området i ett större sammanhang har vi studerat begreppet utifrån tre aktörers perspektiv.

ABSTRAKT  Syfte: Detta arbete har haft två syften:1) Att skapa en ökad förståelse för hur en organisationsövergripande konsekvensanalys kan inverka på förändringsprocessers utfall.samt2) Att inleda utvecklingen av ett pedagogiskt verktyg för att genomföra konsekvensanalys i förändringsprocesser samt genomföra ett inledande test av detta verktyg.Metod: Detta arbete är en kvalitativ fallstudie. Efter en inledande litteraturstudie har metoden för datainsamling varit kvalitativa intervjuer av såväl Ostrukturerad som semi-strukturerad karaktär. Vid analysen av insamlad data har tillämpats ett hermeneutiskt synsätt.Resultat & slutsats: Den i undersökningen genomförda konsekvensanalysen visar tydligt hur en konsekvensanalys kan förändra underlaget för beslut, planering och implementering av förändring i organisationer. Grund för konsekvensanalysens betydelse har således funnits i såväl teori som empiri. Testet av verktyget visade att de fokusområden som tagits fram upplevdes som relevanta i undersökningsföretagets kontext.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Syfte: Studien syftar till att undersöka rektorers och lärares uppfattningar om hur en institutionsskola för elever med rörelsehinder och en kommunal skolas värld gestaltar sig i nuläget med tanke på delaktighet, samarbete och gemenskap i en för dem gemensam skola samt vilka framtidsvisioner som finns.Problemformulering:? Hur möts de båda världarna i nuläget i det praktiska vardagsarbetet?? Vilka framtidsvisioner finns?TeorianknytningExamensarbetet knyter an till det kategoriska och till relationella perspektivet som framställts av Persson (2003). I det kategoriska perspektivet utgår man från de konsekvenser, som följer efter det att det skett en diagnosticering grundad på en medicinpsykologisk modell som lägger fokus på avvikel-serna hos elever. I det relationella perspektivet förutsätts att de förändringar och anpassningar som görs i miljön genomförs efter faktumet att individerna är olika, beror snarare på en systemförändring än en individförändring. Metod: En kvalitativ fallstudie valdes och metoden för arbetet var semistrukturerade intervjuer med fyra rektorer och sex lärare.Resultat: I undersökningen framkom att rektorernas syn på nuläget för de båda skolformerna inte är samstämmiga när de gäller verksamhetsfrågor.

Idag, när industriernas storhetstid är över i Sverige, har nya områden för utveckling öppnats upp. Det handlar om ytor som förr tillhörde industrin men idag blivit något som kallas ruderatmark. För att spara på värdefull naturmark utanför städernas gränser väljer många städer att idag förtäta på dessa marker. Ruderatmark benämns även som skräpmark som trots namnet är en yta som ofta innehåller unika habitat för flora och fauna och är en speciell stadsbiotop som bidrar till en rik biodiversitet i städerna. Samtidigt är den i många fall förorenad med gifter och ses som ett hot mot människorna i staden. Ruderatmarkerna är dessutom i allra högsta grad en kulturell betingelse.