Den här studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgått från tre metoder, observation, intervju och enkät för att ta reda på vad barn gör och befinner sig på förskolans gård, pedagogens roll och syn på utevistelse och vad föräldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön används mest som starthjälp, för att leken ska komma igång, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus är att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstå. Samtliga pedagoger i studien ansåg att utevistelsen är oerhört viktig men att den sällan planeras utan utgår mest från frilek.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna.

Undersökningen som redovisas i den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares inställning och förståelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.Sex lärare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förståelse av PBS har föreställningskarta med intervju använts som metod. De olika föreställningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lärarnas förståelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan föreställningskartorna har sedan lett fram till resultatet.Resultatet visade att lärarna hade olika förståelse av PBS och att de hade gjort olika lärdomar. En slutsats är att förståelsen inte har något samband med inställningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstått  PBS som en lärprocess i vardagsarbetet har gjort lärdomar som de anser att de har kunnat omsätta i praktiken..

Syftet med studien är att undersöka vilka tankar och attityder lärare på en högstadieskola i Mellansverige har kring valet att köpa in iPads till eleverna. Ytterligare punkter är att undersöka hur lärare implementerar iPaden i undervisningen. En metodkombination av intervju och observation har genomförts för att få fram den data nödvändig för studien. Det resultat och de slutsatser som framkommit vid denna undersökning är att lärarna ansåg att iPaden tvingar lärare till utveckling, att elever och lärare kan arbeta mer kreativt på en iPad jämfört med en bärbar dator samt det läsprojekt som skett året innan iPads köptes in till eleverna tycks ha gjort lärarna positivt inställda till implementeringen av iPads i undervisningen. Lärarna tycks även använda iPaden när undervisningen gagnas av den..

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och på vilket sätt drama och folksagor kan hjälpa 10-12-åriga barn att utveckla sin återberättarförmåga. Jag har även försökt att finna ett sätt att med hjälp av gestaltning av folksagor skapa en bättre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptäckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lätt kan lära sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lättare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sådan undersökning, som skulle krävt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren från videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptäckt att gestaltning av folksagor fungerar både som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sätt att få en bättre uppfattning om andra människor i samhället..

?Vad hände med personlighetstesten??En kartläggning av vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt påMartina GustavssonAtt finna rätt man till rätt plats innebär att hantera mänskliga resurser med bra metoder för att identifiera rätt medarbetare. För att undersöka vilka urvalsmetoder rekryterare lägger vikt på genomfördes en enkätundersökning med 43 rekryterare. Resultatet visade att rekryterarna lade mest vikt på intervju som användes av en stor andel rekryterare i deras bedömning av arbetssökande medan minst vikt lades på test som användes av en måttlig andel. Resultatet visade en diskrepans mellan hur viktiga rekryterarna sade att personliga egenskaper var och vilken vikt de lade vid test.

Studiens syfte är att undersöka om den planerade högläsningen i förskolan tar fasta på läroplanens tankar om vad den är tänkt att leda till och om det är en passiv eller aktiv aktivitet för barnen. Tre pedagoger på olika förskolor har blivit observerade och intervjuade angående sin bilderboksläsning, då de under intervjuerna fått frågor rörande deras syfte med läsningen och varför man läser bilderböcker i förskolan. Anledningen till att jag valde intervju som metod var för att jag var intresserad av hur pedagoger egentligen tänker angående bilderboksläsningen i förskolan, men likaså om läroplanens mål synliggörs i verksamheten. Resultatet jag fått fram i min forskning är att den planerade högläsningen i det stora hela innebär vila och språkutveckling för barnen. Däremot skiljer sig de berörda pedagogernas lässtrategier åt och de har olika åsikter om hur bokläsningen ska gå till, samt vad de värderar som professionella lärare gällande högläsningen i förskolan..

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med denna studie är att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning på förskolan ur pedagogers och föräldrars perspektiv men även vad författare skrivit i ämnet. I arbetet ligger stort fokus på pedagogers och föräldrars roll under inskolningsprocessen men även på barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda på hur pedagoger och föräldrar kan underlätta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag använt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollärare och fem föräldrar.

Vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och på vilka sätt den används för barns grundläggande matematikinlärning. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? På vilka sätt beskriver pedagoger att de använder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? På vilka sätt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer. I studien har åtta pedagoger från grundskolans tidigare år intervjuats. Vår undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lärandets syfte. Samtliga pedagoger har svårt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.

Forskning kring omvårdnad av patienter med stickrädsla är i det närmaste obefintlig. Syftet med denna studie var därför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad vid stickrädsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som användes inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Föreliggande studie syftar till att belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja elever med hörselnedsättning som inkluderas i hörande klass i egenskap av skolsköterska och sin roll i Elevhälsan. Där av genomfördes intervjuer (n=8) med skolsköterskor verksamma i Kronobergs län vilka analyserades enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet identifierades i två kategorier Att identifiera elevens behov och Att samverka kring elevens behov med fem tillhörande subkategorier. Konklusionen var att skolsköterskor behöver information från andra samt att hörselscreening, utredningar och förebyggande arbete är viktiga verktyg för att finna och kunna stödja elever med hörselnedsättning. Skolsköterskor anser att kunskap och samverkan både i Elevhälsan och mellan kommun och landsting påverkar eleven i skolan..

Syftet med denna rapport är att undersöka vilka riskfaktorer det sociotekniska systemet bidrar med vid inmatning av producerade data till en specifik databas. Denna undersökning använder STAMP-metoden (Systems Theoretic Accidents Models and Processes) för att finna riskfaktorer i systemet. Metoden utgår från att samla data om systemet genom intervju, observation samt analys av annan dokumentation kring databasen för att sedan applicera STAMP-analys på dessa. Resultaten pekade på ett antal riskfaktorer vid inmatningen av producerade data, dessa kretsade primärt kring problem med existerande säkerhetsåtgärder, avsaknad av träning samt bristande kommunikation. Resultaten ledde till en slutsats om förbättringsåtgärder på dessa punkter.