Syftet med denna uppsats är att beskriva om och hur små företag använder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Små företag har begränsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet påverkar hur informationen används. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra små företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion är att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att väcka uppmärksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Syftet med denna rapport är att utreda vad matematik- respektive karaktärsämneslärare på yrkesprogrammen på gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en ämnesintegrering mellan deras ämnen. Med hjälp av en enkät har de två grupperna fått delge sina för- och nackdelar samt i vilken utsträckning de tillämpar en sådan ämnesintegrering. Enkäten användes också som underlag för en intervju som låg till grund för en beskrivning av hur ett ämnesintegrerat arbete kan gå till. Majoriteten av lärarna var positiva till att ämnesintegrera och ansåg att de tillämpade en sådan undervisning men endast ett fåtal samarbetade med sina kollegor över ämnesgränserna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om man kan använda fysisk aktivitet i skolan som ett hjälpmedel för barn och ungdomar med ADHD och DAMP och i så fall hur. Jag har undersökt detta genom intervju med fem idrottslärare på fältet. I litteraturdelen beskrivs diagnoserna ADHD och DAMP ur olika synvinklar, hur olika författare anser att fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan. Jag beskriver också det pågående forsknings projektet Bunkeflomodellen och visar några delresultat från projektet. I diskussionen reflekterar jag kring hur fysisk aktivitet påverkar kroppen och hjärnan, hur man kan underlätta idrottslektionerna för barn med ADHD och DAMP.

Detta examensarbete är en undersökning av metoder som lärare i tyska pågymnasieskolan använder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som språk och ämne är betydligt mindre än till andra främmande språk, harjag undersökt lärarnas sätt att utöva ett positivt inflytande på elever som kan hjälpa tillatt förhindra elever från att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvänt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalärare på gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna ärverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen är enavgörande faktor som hjälper lärare i tyska att skapa ett positivt inlärningsklimat iklassrummet.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande.Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer..

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering.

Studiens syfte är att analysera fyra pedagogers upplevda motivation att använda sig av dramapedagogik och se vilka eventuella variationer som påvisas. Den använda metoden är fokussamtal och intervju. Undersökningen är fenomenografisk och tre olika teman som tycks upplevas motiverande är: dramapedagogikens förmåga att beröra, ge möjlighet till ett fördjupat lärande och främja utveckling. Resultatet analyseras ytterligare utifrån Herzbergs och Ryan och Decis teorier om motivation. Trots ett antal kontaktpunkter med båda dessa teorier uppstår svårigheter i jämförandet.

Syftet med min uppsats är alltså att ta reda på hur man kan underlätta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken på att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgång. Den metod jag har använt mig av i undersökningen är kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit är att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likväl använda i det vanliga klassrummet, med små förändringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet så funkar de intervjuades arbetssätt även i det vanliga klassrummet. Något som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen läroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke på att dem ibland kan behöva mer träning inom det som hör till det sociala livet så att säga och att man inte hinner med det på samma sätt eftersom man har läroplanen att följa till punkt och pricka..

BAKGRUND: Vi har i vår undersökning tagit upp aktuell forskning kring laborativ matematik. Vi har valt att utgå ifrån konstruktivismen, kognitivism och sociokulturellt perspektiv.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på några pedagogers syn på laborativ matematikundervisning i förskoleklass till årskurs 6.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ studie, där vi genomförde vår datainsamling genom öppen intervju. Det var sex pedagoger som deltog i vår undersökning.RESULTAT: I undersökningen har det framkommit att pedagogerna ser stora fördelar med laborativ matematik för elevers inlärning av matematik. Pedagogerna anser att eleverna lär bättre då de får möjlighet att använda alla sina sinnen, de får ökad förståelse när matematiken är kopplad till deras vardag och intresset för matematik ökar när de har rolig. Resultatet av undersökningen visar också på att det fanns mer laborativ matematik ute på skolorna än vi trodde innan men att den typ av undervisning fortfarande kan utvecklas..

Syftet med min undersökning har varit att utifrån begreppen inkludering, individualisering, resurser och förutsättningar försöka ta reda på hur man resonerar kring elever i behov av särskilt stöd i grundskolan idag. Vilket stöd finns för eleverna? Det är en kvalitativ studie med intervju och observation som metod. Jag var vid två olika högstadieskolor i två olika kommuner under sammanlagt fyra veckor. Jag har också använt en bakgrundslitteratur samt att jag lutade mig mot tidigare forskning.

Konsultverksamheter har idag en stor mängd system och leverantörer att välja mellan vid val av att bli återförsäljare till ett nytt system. Denna mängd av system kan vid vissa tillfällen ställa till osäkerhet i form av vilket system som passar bäst in i verksamhetens portfolio. Genom en effektiv utvärdering kan dock detta avhjälpas och det system som passar bäst för verksamhet väljas. Uppsatsen bygger på en kvalitativ litteraturstudie där också en intervju utförts. Vidare har de teoretiska utgångspunkterna hämtats utifrån modeller såsom Standardsystem i Verksamheter och Välja och Förvalta Standardsystem. Dessa modeller ligger sedermera till grund för den modell som presenteras i uppsatsen och förenklar konsultverksamheternas problematik med att fatta ett genomarbetat val av system till sin portfolio..

Syftet med uppsatsen var att utreda förhållandet mellan strategi och innovation samt att diskutera eventuella andra faktorer som är relevanta för att förklara framkomsten av innovationer inom en organisation. Vår studie visar att det, i samstämmighet med teorin, finns ett visst kausalt förhållande mellan företagsstrategier och resulterande innovationer. Vi har dock utökat den teoretiska modellen med individers påverkan för att bättre förklara uppkomsten av innovationer inom fallföretaget. Fyra intervjuer med personer på olika nivåer inom fallföretaget har utförts. En intervju med en person som representant för kundperspektivet har dessutom genomförts.

Uppsatsen behandlar hur elever, lärare och skolan kan åtgärda och förebygga mobbning. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken syn elever har på mobbning och hur de vill att lärare och skolan skall agera när det uppstår en mobbningssituation. Via ovanstående får vi djupare kunskap om hur vi i vår framtida yrkesroll kan arbeta förebyggande mot mobbning. För att nå detta resultat har vi fördjupat oss i olika forskares teorier om vad mobbning är, vilka orsakerna är till att det sker, samt förslag på åtgärder.Metoden som användes för undersökningen var kvalitativ intervju med elever i årskurs 7-9. I resultatet framgår det att eleverna har en bild om vad mobbning är och att de önskar bättre hjälp och stöd från lärarna, genom bland annat diskussioner om mobbning tillsammans med dem.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod.Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar.