This essay discusses the Nordic region Bohuslän the decade after it became "Swedish" in 1658, during what I call the region's "transition period". The wide cause of the study is to show how the traditional understanding of this state shift (and of state shifts in general) need to be problemized and understood in the light of the state conditions of Early Modern Europe. By examine court protocols from the local-court of Orust and Tjörn (one of five local courts in contemporary Bohuslän) and the local noble's writings to the Swedish parliament, a tricky mixture of references to different territories gets observed and analyzed.To approach the difficult identity problems, I have assistance in Peter Sahlins' conclusions from his study of the French-Spanish borderland during the same period. Especially helpful are his identity schemes by which he (inspired by the Norwegian anthropologist Fredrik Barth) supposes that each identity originates from a counter-identity. This study ends up in an attempt to reconstruct the landscape of identities and counter-identities found in the sources, according to professor Sahlins' schemes.

I uppdrag av Kungälvs kommun har en kartläggning gjorts mellan olika kommuner inom Bohuslän samt Göteborg som senare ska fungera som planeringsunderlag för kommunen. Kartläggningen bygger på ett frågeformulär som har skickats till kommunerna Göteborg, Tanum, Öckerö, Tjörn, Orust, Strömstad, Lysekil, Sotenäs och Kungälv. Innan frågeformuläret skickades in gjordes en omfattande litteraturstudie om kommunernas hantering av sjöbodar.Utgångspunkten med kartläggningen har varit att ta reda på hur kommunerna hanterar sina sjöbodar, med avseende på exempelvis deras upplåtelseformer, upplåtelsetider, avgifter, avtalsvillkor, användning och styrning med hjälp av detaljplan, bygglov och tillsyn, kommunens egna reflektioner på hur deras hantering fungerar m.m.Teoridelen består av allmän information om:- Sjöbodar, definitioner och användning.- Arrende, då den är en utav de vanligaste upplåtelseformerna för sjöbodar, med avseende på anläggningsarrende och lägenhetsarrende.- Hyra, är en annan form av upplåtelse som används i ett par kommuner.- Hur det kan fungera när kommunen äger marken som ska arrenderas- En gemensam sjöbodspolicy som tillämpas i ett fåtal kommuner.Resultatet är en sammanställning av den information som har tagits reda på genom frågeformulärens svar. Svaren från frågeformulären informerade bland annat om att det finns mellan 25 stycken till 1200 stycken sjöbodar i kommunerna och att upplåtelse av sjöbodar sker vanligtvis genom arrende men också till viss del genom hyra. Upplåtelsetiden brukar vara på ett år med automatiskt förlängning.