Bakgrund Ett skiftarbete där nattarbete ingår innebär en ökad risk för ohälsa. Ett förändrat mönster för matintag, minskad fysisk aktivitet och sömn samt påverkad ämnesomsättning kan vara bidragande orsaker till detta. Rätt struktur på måltider i samband med nattpass kan bidra till att motverka skiftarbetets negativa effekter på hälsan.Syfte Studiens syfte var att utforska skiftarbetares tankar och attityder kring deras kostval i samband med nattpass.Metod Nio personer med 6 månader-23 års erfarenhet av skiftarbete som inkluderade nattpass rekryterades från ett företag. Enskilda intervjuer utfördes med hjälp av en halvstrukturerad frågeguide. Samtalen pågick mellan 35-60 minuter och spelades in på diktafon.

Uppsatsens syfte är att undersöka och belysa problematiken med skilda förklaringar av sekulariseringens orsaker och förståelsen av begreppet sekularisering som finns i ett vetenskapligt och vardagligt sammanhang. Svaren som jag har fått fram är att det på ytan ser ut som att informanterna och religionssociologerna har ett relativt lika synsätt. Det är först när du tittar närmare och verkligen tolkar texterna som du kan urskilja de stora skillnaderna och att de ligger i perspektivet hos den som berättar. Informanterna upplever förändringarna inifrån och är direkt påverkade av det som sker och är en del av det. Religionssociologerna å sin sida är åskådare, de ser det som sker över en längre tid och kan jämföra på ett helt annat sätt..

Detta är min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. Här finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor långa kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv värld. Här förklarar jag mina orsaker till hur världen ser ut samt beskriver varför jag valde detta ämne inom denna utbildning. Förutom självaste reflektionen innehåller även dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjälp av veckoreflektioner från varje arbetsvecka. Dokumentationen innehåller även källförteckning samt en ordlista..

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion. Litteraturgranskningen var baserad på en systematisk analysmetod beskriven av Goodmann (1 996).

Syftet med denna studie är att belysa utsattheten kring telefonisterna vid Regeringskansliets växel i deras arbete. Fokus för studien ligger på telefonisternas attityder och syner på sin utsatthet samt vad som är orsaken till att de i arbetet är utsatta.Studien utgår ifrån följande två frågeställningar:- Hur ser telefonisterna på sin utsatthet och sitt offerskap?- Kan man finna orsaker till telefonisternas utsatthet utifrån deras yrkesroller och placering inom myndigheten?Genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer har jag sökt svaren på dessa frågeställningar.Denna studies teoretiska förankring utgår ifrån delar av den befintliga forskningen på området om utsatthet i arbetet i form av våld och hot. Eftersom större delen av befintlig forskning på området handlar om vårdanställdas utsattheter i arbetet har jag valt att utgå ifrån den. En kombination av att de vårdanställda värnar om sin professionalism, inte vill att andras syner av deras yrkeskompetens ska påverkas till det negativa och att de skuldbelägger sig själva, bidrar till att de tonar ned och avdramatiserar sin utsatthet och offerskap.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället..

I mitt arbete ville jag få svar på följande frågeställningar; kan hundar uppleva stress? Vad händer i kroppen och vad innebär stress? Hur visar hunden att den är stressad? Vad är det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det något som kan göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras på litteraturstudier. Vid stress förändras normaltillståndet i kroppen genom frisättning av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motståndsfasen och utmattningsfasen. Det är under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan utvecklas.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benämns inom forskning som dropouts och kan av samhället betraktas som en problematisk grupp på arbetsmarknaden. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förväntningar kan påverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frågeställningar är enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande från lärare, skolpersonal och övriga vuxna under uppväxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstås i relation till normer och förväntningar de tycks ha förhållit sig till under uppväxten? Kvalitativ metod har tillämpats där intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Uppsatsen undersöker den arabiska grammatiska traditionens syntaktiska analysmetod av de mening som går under nemämningen "jumla ismiyya", och visar på bakomliggande orsaker till den strikta uppdelningen i denna tradition av alla arabiska meningar i "jumla ismiyya" och "jumla fi'liyya"..

Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur Migrationsverkets handläggare upplever delegationsuttagning av kvotflyktingar. Vilka hinder och utmaningar stöter de på under arbetet i delegationsuttagningarna?  För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ e-mailintervju som vi skickat ut till handläggare på Migrationsverk runtom i Sverige som deltagit i uttagningar av kvotflyktingar. För att få mer förståelse för analysens resultat har vi använt oss av ett gräsrotsbyråkratiskt perspektiv. Perspektivet ger möjlighet till ökad förståelse för handläggarnas situation.

Föreliggande arbete är en empirisk studie inom kursen Religionsdidaktik C, Högskolan i Gävle. Tidigare forskning har visat på ett lågt intresse bland svenska grundskoleelever för skolämnet religionskunskap men då Kristna friskolerådet år 2004 tog initiativet att genomföra underökningen ?Attityder i skolan? bland de kristna friskolorna, en underökning som Skolverket genomfört på de kommunala skolorna samma år, visade det sig att eleverna på en av friskolorna ansåg detta ämne som ett av de allra roligaste. Varför var det så? Religionskunskap ? vad ger det? är en jämförande studie av fyra friskolors niondeklassare som söker möjliga orsaker till elevers differentierade uppfattningar kring religionskunskapsämnet..

Syftet med denna studie var att undersöka fyra unga invandrarmäns erfarenheter och upplevelser av att tidigare ha suttit i fängelse. Jag ville försöka förstå varför dessa män hade börjat begå brott, deras intryck av möten med det svenska samhället. Mina funderingar besvarades genom att jag använde mig utav Beckers avvikelse/stämplings teori för att få vissa svar genom en kvalitativ studie, som innehöll djupintervjuer. Resultaten av studien har visat att orsaker till brottsbeteende hos invandrarna bland annat kan bero på utanförskap, integreringsbrist och diskriminering i samhället..

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper.