Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till Orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

Textbooks are a very influential medium considering the fact that they often introduce students to information they have never read or heard about before, and as such they become very important in forming students? opinions on different matters. In this study I have taken a closer look at five textbooks in history that are currently being used in the Swedish upper secondary school. My aim has been to find out how East Asia is pictured and also how much space East Asian history is given in these textbooks with the postcolonial theory as theoretical basis. My study shows that East Asia is given very little space compared to Europe in these books, with an average of less than a twentieth of the number of pages that deal with European history.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig..

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för Orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

Jag vill i den här uppsatsen lyfta fram olika berättartekniska aspekter i romanen, och visa hur dessa samverkar med varandra samt ger extra dimensioner till idéinnehållet. För att uppnå det vill jag använda mig av flera ingångar ? såväl narratologiska som retoriska ? för att på det viset framhäva flera olika effekter..

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till eurocentrismen. Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

This paper is an analysis of the novel Season of Migration to The North by Tayeb Salih. Season of Migration to The North was first published in 1967 and it is the most accomplished among several works in modern Arabic literature.I shall focus on one of the two major characters, Mustafa Said, a young Sudanese student whose brilliant career at school in Sudan and Cairo eventually brings him to England; he has a successful academic career in England as a lecturer at the University of London.One of the major themes of the novel is the confrontation between Mustafa Said and England, which in other terms is described as the confrontation between East and West. The conflict is rooted in colonialism. Mustafa Said?s native country, Sudan, was a British colony when the story takes place.

Det västerländska intresset för sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av sufism och islam.Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av sufism genom att relatera dessa till teorier om Orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter.

Den långa traditionen av sekularitet i Frankrike har ett stort inflytande i den publika sfären och har därmed blivit djupt rotad i den franska identiteten. Den sekulära ideologin har resulterat i en lag som förbjuder religiösa symboler i skolan. Sedan hösten 2004 får muslimska flickor inte längre bära slöja i skolan. Syftet med denna uppsats är att presentera unga muslimska kvinnors uppfattning och syn angående denna nya lag. Uppsatsen strävar efter att förstå hur lagen har påverkat dessa kvinnor.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet Orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer.

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen Orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ?andrafiering? av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ?vi? (svenskar) konstrasteras mot ?dem? (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring Orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

Då antagonismen mellan öst och väst forstätter att eskalera i vårt postindustriella samhälle är det viktigt att ta reda på de bidragande faktorer som leder till en fortsatt motsättning. Det är min uppfattning att Hollywood är en bidragande faktor till denna antagonism. Det är även min åsikt att Hollywood blir påverkade av USA:s Mellanösternpolitik i utformandet av de filmer där människor från Mellanöstern och islam porträtteras. Syftet med studien är att utifrån teorier såsom Orientalism, stereotypering, representation och common-sense antaganden analysera nio utvalda Hollywoodfilmer. Tre från 1960-talet, tre från 1990-talet och tre från 2000-talet för att klarlägga hur människor från Mellanöstern framställs och hur islam representeras. Syftet är även att med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys belysa hur samhället påverkar Hollywoods produktioner och hur dessa i sin tur påverkar samhället. Mot bakgrund av detta är Faircloughs trestegsmodell lämplig för att tydligöra det dialektiska samspel som existerar mellan samhälle och produktionen av film. Utifrån de teorier och metod som har presenterats har jag funnit att de nio utvalda filmerna framställer människor från Mellanöstern och islam på ett negativt sätt.

The way in which media discusses religion has changed over time. Due to the separation of state and church in 2000, the Swedish state to a lesser extent legitimizes its political ruling with references to religious concepts. As a result, a higher tolerance towards religious minorities can be said to have taken place. This is an ambiguous change however, where critique raised towards religious practices and expressions of minorities also occurs to a higher extent. The public debate is in large part conducted through the media, but is also seen to be produced and reproduced through the media?s discourse.