Sökresultat:
165 Uppsatser om Organiskt - Sida 10 av 11
Utredning av problem vid deponigasutvinning : Vid Östby miljöstation
På Östby miljöstation utanför Åmål finns en deponi med deponigasuppsamling. Mängden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt från augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i enSyftet med utredningen är att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslå åtgärder för att minska dessa faktorers påverkan på gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas än vad som gjordes i januari 2008. Målen är att öka gasflödet till gasstationen och minska läckage av växthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker från deponigasanläggningen i Östby.Metoden består av två delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror på minskad produktion.
Undersökning av det reducerade beståndet med öring (Salmo trutta) i Pinnarpsbäcken ? påverkan av substrat, habitat samt hydrokemi
Många av Europas öringpopulationer har dålig rekrytering. Flera variabler som påverkar rekryteringen av dessa bestånd har uppmärksammats i forskningen genom åren. Forskningen har oftast bedrivits på specifika bestånd, för att se vilka variabler som påverkar just dem. I Pinnarpsbäcken i Kinda kommun finns ett öringbestånd som har vikande populationssiffror. Bäcken har klassats som riksintressant och delar av den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-område.
Kombisådd utan separata gödselbillar :
Sammanfattning
Kombisådd av vårspannmål ökar mer och mer i södra Sverige. Därför är det intressant att
undersöka om ny kombisåteknik som dyker upp på marknaden är lika bra som mer traditionell
kombisåteknik. Detta examensarbete består av en litteraturpresentation om gödselplacering
samt ett fältförsök som jämför sådd av maltkorn med separata gödsel- och utsädesbillar med
sådd med kombinerade billar. I jämförelsen tas hänsyn både till avkastning samt kvalitet. Tre
lantbrukare som har erfarenhet av sådd med kombinerade billar intervjuades också.
När gödsel placeras nära eller tillsammans med utsädet finns det en stor risk att utsädet
eller plantorna skadas av salter från gödningen.
Återvinning av fosfor från avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fälla ut Struvit ur rejektvatten från rötat bio-P-slam
Hammarby Sjöstad är en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta område sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt så bra som vid tidigarebyggda bostadsområden. För vatten och avlopp blev utsläppskraven så hårda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mål. Därför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, där Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvärderas biologisk foforreduktion istället för kemisk fällning avfosfor.
Utvärdering av reglerstrategier i luftningssteget på Himmerfjärdsverket
På Himmerfjärdsverket söder om Stockholm finns åtta luftade bassänger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresätta vattnet skapas en miljö där mikroorganismer kan arbeta och omvandla Organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassänger på Himmerfjärdsverket står för nästan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och är därför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har några olika reglerstrategier utvärderats genom fullskaleförsök på verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger på ett tidigare utfört examensarbete vid Himmerfjärdsverket och ingår i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.
Löslighet och transport av sällsynta jordartsmetaller i Källfallsfältets gruvsandsmagasin
Löslighet och transport av sällsynta jordartsmetaller i Källfallsfältets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlägga vilka mekanismer som styr lösligheten av sällsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan Källfallsfältet i Västmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring är den främsta processen som styr pH i anrikningssanden, och därmed också indirekt REEs löslighet. Däremot är sulfidvittring ingen källa till REE i sig då ämnena inte föreligger sulfidbundna, något som oxiderat tillgänglighetstest NT ENVIR 006 visade.
Samband mellan vattenkemi, ekosystemstruktur och -funktion i två dagvattendammar
Dagvatten bildas då regnvatten inte kan infiltrera marken på grund av hårdgjorda ytor såsom vägar och hustak. Dagvatten är ofta kontaminerat av metaller, näringsämnen och andra föroreningar och bör därför renas i en anläggning innan det når recipient. En allt populärare metod för att omhänderta dagvatten är att anlägga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation är den viktigaste.
År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhålla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanläggningar i Stockholmsområdet. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hälsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingår i NOS-dagvatten.
Effekter på virkesproduktion och miljö av igenläggning av skogsdiken : en fallstudie nära Piteälven i Norrbotten
De skogliga våtmarkerna kring mellersta och nedre delen av Piteälven är starkt påverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga våtmarker anrikas ämnen som kol, kväve och olika metaller. Våtmarker är även rika på organiska syror och vätejoner. Om våtmarken dikas kan urlakning av anrikade ämnen ske, detta kan leda till negativa effekter på intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lägga igen gamla skogsdiken för att gynna våtmarksföredragande flora och fauna samt för-bättra vattenmiljön kring Piteälven.
Stabilisering av sulfidjord med flygaska och cement
Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga
halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av Organiskt
material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten
från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt
med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och
metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva
effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur
och medföra hälsoproblem hos människor.
Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och
kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som
undergrund.
1700-tals köksträdgård möter Varbergs fästning : -en processbeskrivning
Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ?En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Definitionen kommer från rapporten ?Vår gemensamma framtid? från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.
En poetiskt smyckad sinnlighet : Vilhelm Fredrik Palmblads Almqvistkritik i Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla
Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin år 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sätts Palmblads este-tiska hållning vid denna tid i relation till dels den han själv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod är huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN är kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.
Vad händer med slammet i Västra Götaland? -Hur sluthanteras slam från avloppsreningsverk idag och hur kommer det att se ut i framtiden?
De idag mest använda alternativen för sluthantering av slam är deponering, spridning på jordbruksmark, och olika former av annan användning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket händer idag inom ?slamhanteringsområdet? och till följd av nya lagar och mål kommer de tillgängliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gälla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet är att kartlägga sluthanteringen av slam från avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mål och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tänkas se ut i framtiden.
Toxicitetsanalys med luminescenta bakterier: undersökning av yt- och grundvatten från Gällivare bangård
Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns på Gällivare bangård, dels att få en uppfattning om toxicitetstest, främst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten från Gällivare bangård med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes även med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-värden efter 15 och 30 minuter har beräknats för de vattenprov där så varit möjligt. Vattnet från Gällivare bangård analyserades på laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket ämne som ger upphov till eventuell toxicitet.
Den hållbara trädgården : - utifrån kunskaper om hållbar utveckling
Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ?En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Definitionen kommer från rapporten ?Vår gemensamma framtid? från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.
UTVÄRDERING OCH FÖRBÄTTRING AV SYREREGLERINGEN VID HIMMERFJÄRDSVERKET
Att lufta biologiska bassänger vid ett avloppsreningsverk är en mycket energikrävande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras så att den blir så energisnål som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet på utgående vatten. Regleringen bör då ske vid flera punkter längs med en bassäng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanläggningen vid Himmerfjärdsverket utvärderats och ett försök till förbättring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanläggningen enbart består av en luftad del där nitrifikation och oxidation av Organiskt material sker.