Sök:

Sökresultat:

165 Uppsatser om Organiskt gödselmedel - Sida 10 av 11

 Utredning av problem vid deponigasutvinning :  Vid Östby miljöstation

PĂ„ Östby miljöstation utanför ÅmĂ„l finns en deponi med deponigasuppsamling. MĂ€ngden gas som kan extraheras har sjunkit kraftigt frĂ„n augusti 2007 till januari 2008. Organiskt material bryts ner i enSyftet med utredningen Ă€r att identifiera faktorer som orsakar problem vid gasutvinningen i Östby deponi, föreslĂ„ Ă„tgĂ€rder för att minska dessa faktorers pĂ„verkan pĂ„ gasutvinningen, samt undersöka om det kan tas ut mer gas Ă€n vad som gjordes i januari 2008. MĂ„len Ă€r att öka gasflödet till gasstationen och minska lĂ€ckage av vĂ€xthusgaser, samt förhindra att elproduktionen sjunker frĂ„n deponigasanlĂ€ggningen i Östby.Metoden bestĂ„r av tvĂ„ delar. Den första undersöker om minskningen av gas beror pĂ„ minskad produktion.

Undersökning av det reducerade bestÄndet med öring (Salmo trutta) i PinnarpsbÀcken ? pÄverkan av substrat, habitat samt hydrokemi

MÄnga av Europas öringpopulationer har dÄlig rekrytering. Flera variabler som pÄverkar rekryteringen av dessa bestÄnd har uppmÀrksammats i forskningen genom Ären. Forskningen har oftast bedrivits pÄ specifika bestÄnd, för att se vilka variabler som pÄverkar just dem. I  PinnarpsbÀcken i Kinda kommun finns ett öringbestÄnd som har vikande populationssiffror. BÀcken har klassats som riksintressant och delar av  den blev 2007 registrerad som ett Natura 2000-omrÄde.

KombisÄdd utan separata gödselbillar :

Sammanfattning KombisÄdd av vÄrspannmÄl ökar mer och mer i södra Sverige. DÀrför Àr det intressant att undersöka om ny kombisÄteknik som dyker upp pÄ marknaden Àr lika bra som mer traditionell kombisÄteknik. Detta examensarbete bestÄr av en litteraturpresentation om gödselplacering samt ett fÀltförsök som jÀmför sÄdd av maltkorn med separata gödsel- och utsÀdesbillar med sÄdd med kombinerade billar. I jÀmförelsen tas hÀnsyn bÄde till avkastning samt kvalitet. Tre lantbrukare som har erfarenhet av sÄdd med kombinerade billar intervjuades ocksÄ. NÀr gödsel placeras nÀra eller tillsammans med utsÀdet finns det en stor risk att utsÀdet eller plantorna skadas av salter frÄn gödningen.

Återvinning av fosfor frĂ„n avloppsvatten som behandlas med biologisk fosforrening : En studie i att fĂ€lla ut Struvit ur rejektvatten frĂ„n rötat bio-P-slam

Hammarby Sjöstad Àr en ny stadsdel i Stockholm. Vid planeringen av detta omrÄde sattes detupp ett speciellt miljöprogram. Generellt sett skulle allt göras dubbelt sÄ bra som vid tidigarebyggda bostadsomrÄden. För vatten och avlopp blev utslÀppskraven sÄ hÄrda att detnuvarande reningsverket i Henriksdal inte kunde uppfylla dessa mÄl. DÀrför byggdes det ettnytt reningsverk, Sjöstadsverket, dÀr Stockholm Vatten kunde testa ny avanceradreningsteknik.I en av försökslinjerna utvÀrderas biologisk foforreduktion istÀllet för kemisk fÀllning avfosfor.

UtvÀrdering av reglerstrategier i luftningssteget pÄ HimmerfjÀrdsverket

PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasin

Löslighet och transport av sÀllsynta jordartsmetaller i KÀllfallsfÀltets gruvsandsmagasinHugo de Campos PereiraSyftet med detta arbete har varit att kartlÀgga vilka mekanismer som styr lösligheten av sÀllsynta jordartsmetaller (eng. rare earth elements, REE) i sulfidhaltig anrikningssand vid den föredetta gruvan KÀllfallsfÀltet i VÀstmanland. För syftet har markvatten- och grundvattenprovtagning utförts, tillsammans med laktester och geokemisk modellering med Visual MINTEQ ver. 3.0.Resultaten visade att sulfidvittring Àr den frÀmsta processen som styr pH i anrikningssanden, och dÀrmed ocksÄ indirekt REEs löslighet. DÀremot Àr sulfidvittring ingen kÀlla till REE i sig dÄ Àmnena inte föreligger sulfidbundna, nÄgot som oxiderat tillgÀnglighetstest NT ENVIR 006 visade.

Samband mellan vattenkemi, ekosystemstruktur och -funktion i tvÄ dagvattendammar

Dagvatten bildas dĂ„ regnvatten inte kan infiltrera marken pĂ„ grund av hĂ„rdgjorda ytor sĂ„som vĂ€gar och hustak. Dagvatten Ă€r ofta kontaminerat av metaller, nĂ€ringsĂ€mnen och andra föroreningar och bör dĂ€rför renas i en anlĂ€ggning innan det nĂ„r recipient. En allt populĂ€rare metod för att omhĂ€nderta dagvatten Ă€r att anlĂ€gga dagvattendammar. I dammarna renas det inkommande dagvattnet genom flera olika processer, varav sedimentation Ă€r den viktigaste. År 2006 startades projektet NOS-dagvatten (Norrortskommuner i samverkan) i syfte att erhĂ„lla ökade kunskaper om funktionerna hos fem dagvattenanlĂ€ggningar i StockholmsomrĂ„det. I detta arbete utreds sambandet mellan den kemiska vattenkvaliteten och ekosystemens hĂ€lsostatus i Ladbro- och Tibbledammen som ingĂ„r i NOS-dagvatten.

Effekter pÄ virkesproduktion och miljö av igenlÀggning av skogsdiken : en fallstudie nÀra PiteÀlven i Norrbotten

De skogliga vÄtmarkerna kring mellersta och nedre delen av PiteÀlven Àr starkt pÄverkade av markavvattning i form av skogsdikning. I skogliga vÄtmarker anrikas Àmnen som kol, kvÀve och olika metaller. VÄtmarker Àr Àven rika pÄ organiska syror och vÀtejoner. Om vÄtmarken dikas kan urlakning av anrikade Àmnen ske, detta kan leda till negativa effekter pÄ intilliggan-de mark och vattendrag. WWF och Sveaskog i södra Norrbotten arbetar med en idé om att lÀgga igen gamla skogsdiken för att gynna vÄtmarksföredragande flora och fauna samt för-bÀttra vattenmiljön kring PiteÀlven.

Stabilisering av sulfidjord med flygaska och cement

Sulfidjord bestÄr av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehÄller höga halter av jÀrnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett strÄk lÀngs Norrlandskusten frÄn GÀvle i söder till Haparanda i norr. DÄ sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vÀtejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa Àmnen kan orsaka skador hos vÀxter och djur och medföra hÀlsoproblem hos mÀnniskor. Vid byggande pÄ och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskÀl, grÀva bort sulfidjorden utan istÀllet nyttja den som undergrund.

1700-tals kökstrÀdgÄrd möter Varbergs fÀstning : -en processbeskrivning

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

En poetiskt smyckad sinnlighet : Vilhelm Fredrik Palmblads Almqvistkritik i Törnrosens bok. Nemligen den Àkta och veritabla

Denna uppsats försöker utreda innebörden av den kritik Vilhelm Fredrik Palmblad i sin Är 1840 utgivna Törnrosens bok. Nemligen den Àkta och veritabla (TBN) riktade mot Carl Jonas Love Almqvists författarskap. Bokens kritik undersöks mot bakgrund av Palmblads verksam-het som kritiker i Swenska Litteratur-Föreningens Tidning. Dessutom sÀtts Palmblads este-tiska hÄllning vid denna tid i relation till dels den han sjÀlv som ung, under 1810-talet, ut-tryckte, dels till den som dominerade 1830-talets debatt. Uppsatsens metod Àr huvudsakligen idéhistorisk.I början av TBN Àr kritiken mot Richard Furumos, d.v.s.

Vad hÀnder med slammet i VÀstra Götaland? -Hur sluthanteras slam frÄn avloppsreningsverk idag och hur kommer det att se ut i framtiden?

De idag mest anvÀnda alternativen för sluthantering av slam Àr deponering, spridning pÄ jordbruksmark, och olika former av annan anvÀndning som markbyggnad och jordtillverkning. Mycket hÀnder idag inom ?slamhanteringsomrÄdet? och till följd av nya lagar och mÄl kommer de tillgÀngliga alternativen för sluthantering se annorlunda uti framtiden. För att kunna föra en diskussion om hur sluthanteringen kommer att se ut i framtiden behövs dels en överblick över vad som kommer att gÀlla i framtiden, dels en överblick över hur hanteringen ser ut idag. Syftet Àr att kartlÀgga sluthanteringen av slam frÄn avloppsreningsverken idag, att ge en sammanfattning av mÄl och regleringar, samt diskutera hur sluthanteringen av slam kan tÀnkas se ut i framtiden.

Toxicitetsanalys med luminescenta bakterier: undersökning av yt- och grundvatten frÄn GÀllivare bangÄrd

Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns pÄ GÀllivare bangÄrd, dels att fÄ en uppfattning om toxicitetstest, frÀmst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten frÄn GÀllivare bangÄrd med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes Àven med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-vÀrden efter 15 och 30 minuter har berÀknats för de vattenprov dÀr sÄ varit möjligt. Vattnet frÄn GÀllivare bangÄrd analyserades pÄ laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket Àmne som ger upphov till eventuell toxicitet.

Den hÄllbara trÀdgÄrden : - utifrÄn kunskaper om hÄllbar utveckling

Den mest anvÀnda definitionen av begreppet hÄlbar utveckling lyder: ?En hÄllbar utveckling Àr en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Definitionen kommer frÄn rapporten ?VÄr gemensamma framtid? frÄn 1987. HÄllbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

UTVÄRDERING OCH FÖRBÄTTRING AV SYREREGLERINGEN VID HIMMERFJÄRDSVERKET

Att lufta biologiska bassÀnger vid ett avloppsreningsverk Àr en mycket energikrÀvande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras sÄ att den blir sÄ energisnÄl som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet pÄ utgÄende vatten. Regleringen bör dÄ ske vid flera punkter lÀngs med en bassÀng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanlÀggningen vid HimmerfjÀrdsverket utvÀrderats och ett försök till förbÀttring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanlÀggningen enbart bestÄr av en luftad del dÀr nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->