Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns på Gällivare bangård, dels att få en uppfattning om toxicitetstest, främst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten från Gällivare bangård med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes även med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-värden efter 15 och 30 minuter har beräknats för de vattenprov där så varit möjligt. Vattnet från Gällivare bangård analyserades på laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket ämne som ger upphov till eventuell toxicitet.

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.

Bakgrunden till föreliggande examensarbete är att lakvatten från upplag med till exempel hushållsavfall och industriavfall kan ha miljöstörande egenskaper. För karakterisering av lakvatten finns inte några fastställda allmänna metoder. På IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, pågår ett projekt vars syfte är att utveckla en metodik med vilken lakvatten från avfallsupplag kan karakteriseras. Detta examensarbete utgör en del av karakteriseringen och syftar till att karakterisera lakvatten med hjälp av fraktionering efter partikelstorlek och multivariat modellering. Fraktioneringen grundade sig på en laborativ del baserad på tidigare utförda försök.

Deponering är inte längre en huvudsaklig metod för att göra sig av med avfall, istället energi-, materialåtervinns och återanvänds allt fler fraktioner. Sverige arbetar ständigt för att återföra restprodukter in till kretsloppet. Alla växter behöver olika näringsämnen för att gro och växa. Ungefär som människor behöver vitaminer och mineraler för att må bra. De viktigaste näringsämnena för växter, både på land i och vatten, är kväve, kalium och fosfor.

This paper deals with the embalming process in ancient Egypt. Samples were collected from six objects from Medelhavsmuseet in Stockholm. The objects were one supposed ladle and five different contents from pottery. Fourier transform infrared spectrometry (FTIR) and gas- chromatography/mass spectrometry was used to characterize the components of the materials. The result was then correlated with previously made analysis of embalming materials to discover similarities.

Dagvatten kallas det regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mängder av föroreningar som tungmetaller, näringsämnen och oljerelaterade ämnen, vilka kan göra stor skada om de når recipienter. För att rena dagvattnet och därmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. våtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom är de kostnadseffektiva.

Denna studie har undersökt tre tillagningsmetoder; kokning, stekning och ugnsbakning för att se om halten per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förändras efter tillagning i vätternröding. Proverna har testats för perfluoralkyl sulfonat (PFSA)/perfluorkarboxylsyror (PFCA), polyfluoroalkyl fosfater (PAPs) och perfluoroktan sulfonamid (FOSA)/ perfluoro-1-oktansulfonamid etanol (FOSE). Den substans som hittades i högst halt var perfluoroktansulfonat (PFOS). Resultatet visar att tillagad röding har lägre halter PFAS än färsk röding vilket tyder på att tillagningsmetoden påverkar PFAS, detta är intressant då tidigare forskning inte gett entydiga resultat. Resultatet tyder inte på någon risk för normalkonsumenter att överstiga tolerabelt dagligt intag (TDI) för PFAS vid konsumtion av vätternröding..

Stora materialmängder omsätts i byggsektorn, men en stor del restprodukter från byggande ochrivning hamnar på avfallsdeponi idag. Bygg- och rivningsavfallet är besvärligt att hantera och sorterapå grund av att mängden är stor, sammansättningen komplex och den innehåller många miljöfarliga ämnen.Syfte med examensarbetet är att ta reda på hur hanteringen av bygg- och rivningsavfall går till, vad som händer med avfallet efter att det har slängts, vilka olika faktorer som förekommer och hur avfallet kan återvinnas, återbrukas och på vilket sätt kan man förbättra hanteringen av avfallet på ett miljömässigt sätt.Examensarbetet består av två huvuddelar. Den teoretiska delen går igenom relevanta teorier ochinformation från litteratur och olika rapporter. I undersökningen tillämpas informationen från litteraturen och appliceras på de byggarbetsplatser och miljöföretag som valts att besökas.När det kommer till bygg- och rivningsavfall från olika företag kan det skiljas markant beroende påvar bygget ligger och vilket typ av arbete utförs. Det medför också hur stora massor som man slänger i olika containrar och om man har plast till alla containrar på det området som man befinner sig på..

Examensarbetets mål var att utforma två förslag på ett musik- och konsthus för placering i Växjösjön. Konstruktionen ämnas vara flytande och mobil.Gemensamt undersökte författarna byggnadens förutsättningar och möjligheter, i syfte att underlätta utformningsprocessen.Författarna utformade var sitt förslag. Det resulterade i två förslag med skilda arkitektoniska särdrag, skapade utifrån gemensamt stipulerade avgränsningar.Det ena förslaget är utformat med hjälp av geometriska former med raka sidor. Det kontrasterar mot det andra förslaget som har organiska och mjuka former..

Mitt examensarbete har berört skissprocessen kring en kopp, skål och tallrik för barn därden taktila upplevelsen genom stämpelintryck har utgjort formens visuella dekor. Jag hararbetat med ett lågmält uttryck inspirerat av Waldorfpedagogik där tanken om sinnenaskänslighet och varsamma mognad har varit central.Arbetet har fortgått systematiskt med formskisser och stämpelskisser, parallellt medutforskande av samspelet mellan glasyr och skärv hos det färdiga objektet. Skissarbetet harbedrivits praktiskt i lera med drejning som formningsmetod.Det slutliga uttrycket är en servis där skärv och glasyr framhäver varandra i sin enkelhet.Dekoren består av enkla, organiska former vilka lätt kan associeras till löv, bär eller grynoch är placerade i rytmiska grupperingar på objekten. Jag har genom mina val av dekor,skärv, glasyr och form velat stimulera till nyfikenhet och en fingrarnas upptäcktsfärd inomvardagens estetik..

På grund av maskinernas behov av att transportera bort restprodukter samt att nödvändiga vätskor ska kunna tillföras, har hål borrats ut ur betongbjälklaget i verkstad 77 vid Sandvik Toolings anläggning i Gimo under flera år. Detta utan att några större åtgärder har genomförts för att återställa bjälklaget till sin ursprungliga hållfasthet.Examensarbetets syfte är att kontrollera möjligheterna att göra hål i betongbjälklaget. Detta görs teoretiskt. Det som även skall besvaras är om det finns någon metod som kan återge betongbjälklaget en del av sin hållfasthet.Från Sandviks arkiv i Sandviken erhölls de ritningar som var aktuella. Dessa ritningar gav svar på byggnadens konstruktion.

Förståelse för hur vår mat påverkar klimatet blir allt mer viktigt. Grisproduktion har visat sig ha betydligt mindre klimatpåverkan än nötköttsproduktion dock har befintlig forskning visat att all köttproduktion relativt sett leder till stor miljöpåverkan. Att grisen står sig starkt i miljösynpunkt jämfört med nötkött ger inget skäl till att inte försöka göra grisen mer klimatsmart. Syftet med studien är att beräkna potentialen att minska den svenska grisens klimatpåverkan genom olika produktionsförändringar. De produktionsförändringar som undersökts är; användning av förnyelsebar energi till stall(vindkraft), biogasproduktion av gödsel och användning av restprodukter som foder och då matavfall. Detta är en screening-livscykelanalys där endast Global Warming Potential tas i hänsyn med ett 100 års perspektiv. Den funktionella enheten(FE) är 1 kg ben- och fettfritt griskött. Genom att använda förnyelsebar energi i form av vindkraftproducerad el till stall kan klimatpåverkan potentiellt minskas med 3,3 %.

Dagens samhälle är beroende av olja i olika former, och det råder stor osäkerhet om hur länge oljan kommer att räcka i den takt som den förbrukas idag. 1997 utarbetades Kyoto-överenskommelsen för att minska utsläppen av koldioxid. Under år 2003 kom EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30, som sätter upp riktlinjer för ett ökat användande av alternativa bränslen.Mitt syfte har varit att åskådliggöra biogasens framtida potential för som ett alternativtbränsle till bensin och diesel, samt att undersöka vad som krävs och vad som görs för att öka biogasproduktionen för att få ett utökat användande för att uppnå målen med EU: s biodrivmedelsdirektiv 2003/30. Uppsatsen har byggts på intervjuer med representanter från SvenskBiogas, Energimyndigheten, Svenskt Gastekniskt Center och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik). Vidare har även biodrivmedelsdirektivet legat till grund i uppsatsen, samt vetenskapliga artiklar och ett antal forskningsrapporter som har använts för att underbygga resultaten i uppsatsen.Resultatet i uppsatsen visade att den teoretiska framtida potentialen för biogasdrivna fordon, kommer att ligga någonstans mellan 10-17 TWh/år.

En utforskande studie gjordes i syfte att se om extraktion kan utföras på oljan som erhålls efter pyrolysav ved, för att denna olja ska lämpa sig bättre för användning som drivmedel. Det erhölls tre fraktionerfrån en pyrolysfabrik, varav två var energirika och kunde användas för att extrahera ut organisktmaterial. Extraktion utfördes med vattenlösningar för att minska kemikalieanvändningen och undvikakontaminering av den organiska fasen. Vakuumdestillation och filtrering användes också somkompletterande separationsprocesser. Parametrarna som användes var utbyte, TAN-tal och pH.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.