SyfteSyftet med studien är att undersöka hur tre förskollärare i förskolan beskriver att stödet för barn med autism är utformat och organiserat. För att precisera syftet utgår studien från tre frågeställningar:? Hur beskriver förskollärarna att stödet kring barnet med autism ser ut? ? Hur beskriver förskollärarna det stöd de själva får kring barnet med autism? ? Hur beskriver förskollärarna samarbetet kring barnet med autism?Metod Studien baseras på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare. För att finna svar på frågor angående förskollärarnas beskrivningar av hur stödet för barn med diagnos autism är utformat och organiserat har intervjuerna baserats på processfrågor. ResultatResultatet visar att gruppstorlek, en tydligt strukturerad och visualiserad verksamhet är viktiga delar i hur stödet är organiserat och utformat.

SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vårdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. När kommunikationen brister kan det leda till sämre omhändertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. På Försvarsmedicincentrum i Göteborg tränas teamen med medicinsk simulering med fokus på teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och påverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. Frågorna var semistrukturerade.

De senaste årtiondenas ökande globalisering har medfört att det blivit allt viktigare för företag att snabbt komma ut med nya produkter på marknaden samt lägga ned mer resurser på innovationsprojekt. I samband med innovationsarbetet förekommer oftast teamarbete i någon form, och på senare tid har det blivit populärt att använda sig av tvärfunktionella team där individer från olika avdelningar inom organisationen samarbetar. Studier visar att företag som använder sig av team oftare når framgång i innovationsarbetet, syftet med vår studie var därmed att: identifiera och förklara sambandet mellan bakomliggande faktorer till framgångsrika teamarbeten vid innovation. För att besvara detta syfte genomförde vi en survey-undersökning per telefon på 69 stycken svenska företag som har någon form av tillverkning i sin verksamhet. Vi valde att fokusera på sammansättningen, kommunikationen och strukturen på teamet som vi ansåg var de betydande delarna för att bygga ett framgångsrikt teamarbete inom innovation.

Distriktssköterskans ledarskap har historiskt sett utvecklats i takt med inflytande av samhällets värderingar och dess förändrade sjukdomsbild. Det auktoritära ledarskapet har under senare delen av 1900- talet successivt ersatts av det demokratiska ledarskapet med en holistisk syn på människan. Detta nya ledarskap ställer höga krav på samverkansformer vid vård av patienten. En övergång till en teambaserad organisation har enligt litteraturen visat sig fungera bra. Tidigare forskning visar att det krävs god arbetsledning i teamarbetet mellan distriktssköterska/ sjuksköterska och vårdpersonal för att patienten ska erhålla god vård.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd är organiserat i förskolan för barn med språkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att få reda på hur förskolor organiserar stödet till barn med språkstörning. Vi har intervjuat förskollärare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frågat dem dels hur stödet är organiserat och dels vilka förväntningar de har på specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt så är stödet till barn med språkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men också specialpedagog. Barnen remitteras till språkförskola via logoped eller specialpedagog.

Vid akut respiratorisk svikt är vård av patient i bukläge en potentiellt kostnadseffektiv åtgärd för att öka syresättning och lungcompliance. Det är dock en riskfylld åtgärd som kräver multipla omvårdnadsåtgärder. Syftet med den här uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvårds erfarenheter av att vårda patient som ventilatorbehandlas i bukläge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare.

Att kommunicera på ett effektivt sätt med närstående inom onkologin är en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad närstående upplever som god kommunikation, brister i den, samt att belysa eventuella orsaker till bristerna och förslag till förbättringar ur både närståendes och sjuksköterskors perspektiv. Joyce Travelbees omvårdnadsteori används som teoretisk referensram. Tio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att god kommunikation karakteriseras av god information, gott bemötande, individanpassning samt utbildning och stöd; brister i kommunikationen karakteriseras av dålig information och dåligt bemötande; brister ansåg orsakas av dålig information, dåligt teamarbete, inre samt yttre faktorer; förbättring av kommunikationen ansågs kunna ske genom bättre information, bättre bemötande, bättre miljö, bättre teamarbete samt genom hjälp till bemästring. För att kommunikationen skall bli mer effektiv bör sjuksköterskan vara uppmärksam på de närståendes individuella behov..

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av den professionella rollen i ett multidisciplinärt team inom psykiatrins ätstörningsenhet. Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet inom psykiatrins ätstörningsenhet. Undersökningsgruppen bestod av tio arbetsterapeuter med vid geografisk spridning över Sverige. Studien genomfördes via telefonintervjuer och intervjuutskrifterna analyserades med inspiration av en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av arbetsterapeutens roll i teamet?, ?Att erhålla stöd från teamets representanter?, ?Otydliga professionella roller i teamet? och ?Att sträva mot samma mål?.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades.

Varför stannar många skolor vid en yttre organisation i team medan utvecklingen av dess inre arbete går betydligt långsammare. Utifrån en fallstudie på en F-9 skola undersöks lärares och skolledares föreställningar om de hinder och möjligheter som finns för att kunna utvecklas till väl fungerande team. Vem eller vad är det som hindrar?.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse innebär mycket oro och stress för hela familjen. Forskning visar att långt ifrån all personal på intensivvårdsavdelningar idag ser föräldrar som en självklar del i barnets omvårdnad. Forskning tyder även på att föräldrar önskar närvara i barnets dagliga omvårdnad inkluderat akuta situationer såsom vid återupplivning. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av föräldrars närvaro vid återupplivning inom allmän och neonatal intensivvård. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes.

Att arbeta tillsammans inom vården benämns som att arbeta inom team. Teamet består vanligen av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Arbetsterapeutens främsta ansvar är att öka delaktigheten hos patienten under rehabiliteringen. För att uppnå bästa resultat under rehabiliteringen krävs interventioner där gott samarbete mellan yrkesgrupperna är en förutsättning. Arbetsterapeutens professionella identitet är viktig gentemot andra yrkesgrupper inom vården, och förstärks genom att arbetsterapeuter följer gemensamma modeller och teorier.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sin yrkesroll och vad som ingår i uppdraget. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från tre olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via strukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet som framkom under intervjuerna redovisas utifrån tre kategorier och ett tema: Att utvecklas i yrkesrollen och i teamarbetet trots avsaknaden av tydliga styrdokument om uppdraget. Kategorierna som framkom var: Yrkesroll, teamarbete och distriktssköterskans uppdrag.  Distriktssköterskorna upplevde sin yrkesroll som ett brett, fritt och ett varierande yrke med många möjligheter att utvecklas i.