Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Kvalitetsledning är ett ämne som företag ständigt behöver förbättra för att hålla sig uppdaterade i dagens dynamiska marknad. Företag X har på senare år vuxit organisatoriskt och gjort stora omorganiseringar, men kvalitetsarbetet på företaget har halkat efter och glidit ifrån företagets nya verksamhet, vilket bidragit till många kundreklamationer på grund av bristande kvalité.Företag X är därför i behov att uppdatera och utveckla dess kvalitetsledning för att sänka deras interna kostnader och öka kvalitén inom organisationen.Denna rapport syftar till att undersöka hur Företag X kan förbättra dess kvalitetsledning genom att undersöka teorier och litteratur inom kvalitetsledning. För detta syfte har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom 16 semi-strukturerade intervjuer inom organisationen.Det framgår att Företag X har ett grundläggande sätt att arbeta med kvalitetsledning, vilket skapar många kvalitetsbrister inom företaget.Med hjälp av det teoretiska ramverket har empirin analyserats där två rotorsaker identifierats inom Företag X; intäktsbaserad strategi samt småföretagarmentalitet i en stor organisation. Det är viktigt att Företag X utvecklar sitt kvalitetsledningsarbete genom att definiera kvalité och kommunicera detta tvärs genom hela organisationen. Företag X behöver standardisera processer och aktiviteter så att alla inom organisationen arbetar på samma sätt och mot samma mål..

Detta examensarbete på c-nivå, är en intervjustudie om chefers kompetensutveckling gjord på ett universitet. Det bygger på fyra intervjuer med chefer som har en prefektroll och en kompetensutvecklare som representerar universitetet. Syftet är att belysa organisationens mål och arbete med kompetensutvecklingen för chefer och se om målen överensstämmer med respondenternas upplevelser av kompetensutvecklingsinsatsen. Ger chefsutbildningen de förutsättningar som respondenterna behöver och hur upplever respondenterna kompetensutvecklingsinsatsen utifrån organisationens mål och syfte.Utifrån resultaten har paralleller dragits till tidigare forskning kring prefektens roll, kompetens och lärande, samt Ellströms teori kring anpassningsinriktat- och utvecklingsinriktat lärande för att se hur resultatet skulle kunna användas för att utveckla och möjliggöra en utveckling som leder till ett ökat lärande.Resultaten visar att organisationen har en chefsutbildning som möter chefernas behov och vidare framkom i resultaten att utbildningen var ett bra forum att diskutera erfarenheter och frågeställningar i, med personer på samma typ av position i organisationen.Det som framkom var också att respondenterna ansåg, utifrån sin upplevelse, att organisationen kunde utveckla en del moment i utbildningen. Bland annat hur prefekten kan leda/utveckla sin institution organisatoriskt på ett tydligare sätt.

Upplevelsen av att inte kunna kommunicera hos patienter som ventilatorbehandlas på intensivvårdsavdelningen uppfattas av sjuk- sköterskor som ett obehag och kan vara ett skrämmande minne för patienterna. Idag är dessa patienter mindre sederade och mer vaknaän tidigare, vilket ställer högre krav på sjuksköterskans förmåga att kommunicera. Denna litteraturstudie belyser hur vuxna patienter inom intensivvård som ventilatorbehandlas upplever kommunikation samt sjuksköterskans åtgärder för att underlätta kommunikation. Efter genomgången analys skapades fyra olika teman; patientens reaktioner, patientens delaktighet, sjuksköterskans bemötande samt kommunikationsmetoder. Patientens reaktioner präglades av; skräck, rädsla, förvirring, osäkerhet och frustration över att inte kunna kommunicera.

?The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly? by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent.To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly.The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms.

Tidigare forskning har visat att det finns kulturskillnader i det självbiografiska minnets uppbyggnad och att byte av socio-kulturell kontext kan påverka det självbiografiska minnet. Självbiografisk minnesspecificitet har dock inte tidigare studerats i ett kulturellt perspektiv. I denna studie jämfördes självbiografisk minnesspecificitet hos 19 iranier som migrerat till Sverige och 19 iranier i Iran. En variant av Autobiographical Memory Test användes, där hälften av ledorden var relaterade till iransk kultur och hälften var mer allmänna. Hälften av orden i vardera kategorin var positiva och hälften negativa.

Barn associerar invasiva ingrepp som till exempel nålstick med stress; smärta och/eller oro. Smärta och rädsla har ett starkt samband genom att smärtan kan göra barnet rädd och rädslan inverkar på smärtan. Att misslyckas med att förebygga eller lindra stickrädsla är skadligt för barn, dels det onödiga lidandet under själva proceduren, dels kan barns minne av smärtsamma upplevelser skapa deras framtida reaktioner på smärtsamma händelser.Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan och föräldrarna kan använda för att förebygga eller lindra barnets rädsla och smärtupplevelse i samband med stick.Forskningsöversikt valdes som metod. Artikelsökning genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 17 artiklar i resultatet.För att få resultatet från de vetenskapliga artiklarna överskådligt delades omvårdnadsåtgärderna in i tre rubriker: beteende hos föräldrar och sjuksköterskan, distraktion och smärtlindring.Distraktion hade överlag en god effekt likaså topikal smärtlindring.

Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag på hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna på Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? Går det att använda dessa krigsspel även om vi vill öva andra metoder? Ämnet är valt då stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns än så länge inga klara koncept och strukturer för hur manska använda denna metod.Studien inleds med att allmänt granska militärteori, krigsspel och informationsoperationer. De två senare granskassedan utifrån modellen med mål, begrepp och processer.

Title:Social media as a tool for organizational learningAuthor:David Chaaya & Filip FischerSupervisor:Stig Sörling & Tomas KällqvistBackground:People have always used different ways of communicating. Communication hasa vital role in organizations for control when management and employees are communicatingand interacting with each other to spread individual learning. Thru this contact, individuallearning can develop into organizational learning, which will benefit the whole organization.The most modern tool of communication is social media such as Facebook, Twitter andYoutube. The potential of these social media is disputed in society, but more and moreorganizations are using these kinds of media for communication.Aim:The purpose of this study is to illustrate how social media is used to control withinorganizations and also to create understanding how significant social media are fororganizational learning.Method:The method of this study originates from the ?aktörssynsätt? and is influenced byhermeneutics.

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Purpose: The purpose of this paper is to contribute with knowledge regarding the connection between the socialization process and the organizational commitment perceived by junior accountants. Based on Van Maanen and Schein's (1979) model, we intend to identify and describe how selected socialization strategies affect junior accountants? perceived affective, continuous and normative commitment during the initial five years in the firm.Research methodology: Semi-structured interview was chosen as the key approach for gathering essential data. Interviews were conducted at three major accounting firms with a total of eight interview participants. The study has a qualitative approach because of the ability to go in depth on the studied phenomenon.Conclusion: The socialization process consists of individual, informal, sequential, fixed, serial, and investiture strategies.

Intensivvårdssjuksköterskans (IVA-sjuksköterskan) arbete på en intensivvårdsavdelning (IVA) består definitionsmässigt av bedömning, monitorering, behandling och vård av patienter med potentiell, reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Arbetet innebär snabba beslut och varierande arbetsbelastning som i sin tur kan leda till stress. Syftet var att belysa orsaker till stress hos IVA-sjuksköterskan samt hur IVA-sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete på IVA. Litteraturstudie har använts som metod för att besvara syftet. Litteratursökningen resulterade i sexton artiklar, vilka har granskats avseende vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

Denna uppsats analyserar det litterära temat känslighet i Sigfrid Siwertz? roman En flanör. Begreppet känslighet definieras i relation till perceptioner och känslor och därefter belyses känslighetens uttrycksformer tematiskt i en närläsning av romanen. Analysen relaterar vidare till andra valda litterära gestaltningar, som kan sättas i sammanhang med verket. Speciellt fokus läggs vid att kontextualisera känsligheten med hjälp av litterära såväl som filosofiska jämförelsepunkter.

Forskning i laboratoriemiljö har visat att ökad ålder medför kognitiva nedsättningar vilket bland annat gäller för episodiskt minne. Däremot visar annan forskning att konsekvenserna för äldre i deras vardagsliv inte är så stora trots ökade kognitiva nedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka äldres hantering av minnessituationer i vardagslivet i relation till ett standardiserat mått för episodiskt minnesförmåga samt självskattning. Studien består av intervju- och observationsorienterade tillfällen om handling och matlagning, ett episodiskt minnestest, samt utförande av ett självskattningsformulär gällande användning av minneskompensatoriska strategier.Analysen pekade på fyra slutsatser som behöver framtida validering. Dessa är: (1) för att svaren på självskattningsformuläret ska skildra hur de kompensatoriska strategierna används i verkligheten måste individerna först medvetandegöras om vilka strategier de använder sig av; (2) i vilken utsträckning en individ planerar inför en aktivitet påverkar hur aktiviteten formas och således även minnesaktiviteten; (3) att planera och att hålla sig till sin planering är kognitivt belastande, vilket gör så att individer som är högpresterande med avseende på minnesförmåga har lättare för att planera en aktivitet samt hålla sig till planen och (4) att nedsättning i minnesförmåga medför en mer problemorienterad hantering av minnessituationerna..