Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics.

Bakgrund och problem: Skolmåltidsverksamheten i Sveriges kommuner är i behovav förbättring. I Torslanda stadsdel, i Göteborg, har ett förändringsarbete avskolmåltiderna genomförts med ett lyckat resultat. Det ordnades i form av ett projektsom kallades Torslanda Matprojekt. Författaren anser att det är viktigt att spridakunskapen om hur ett lyckat förändringsarbete kan genomföras.Det kan eventuellt ha skett ett organisatoriskt lärande under projektets gång. Ettförändringsarbete medför ofta ett visst motstånd, och det krävs resurser för attförändra en måltidsverksamhet.Syften: Författaren avser att beskriva hur ett eventuellt organisatoriskt lärande hargenomförts utifrån Senges idéer, vilket motstånd som har förekommit och hur och närde övervanns, samt förklara hur de ekonomiska resurserna har blivit hanterade.Avgränsningar: Uppsatsen fokuserar på projektets två första faser.

 Den ökade globala konkurrensen har lett till en mer osäker arbetsmarknad som kräver allt större flexibilitet hos individen. Osäkerheten på marknaden har lett till en upplevelse av anställningsotrygghet hos individen. Anställningsotrygghet antas ha konsekvenser för både individ och organisation. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om ledarskap kan reducera anställningsotrygghetens konsekvenser (arbetstillfredsställelse, organisatoriskt engagemang, intention att lämna organisationen och tillit till organisationen). Tre olika aspekter av ledarskap står i fokus: kommunikation med chefen, feedback från chefen och stöd från chefen.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Uppsatsens syfte är att analysera jobbrotation utifrån ett lärandeperspektiv. Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi med narrativ metod har vi tagit del av fem stycken berättelser från medarbetare på AstraZeneca och Polismyndigheten i Skåne. Genom berättelser har vi fått ta del av medarbetares erfarenheter, tankar, åsikter och känslor kring jobbrotation och lärande. Utifrån den bearbetade empirin har vi valt de områden vi funnit intressanta för vidare analys inom området för jobbrotation ur ett lärandeperspektiv. Till empirin har vi ställt följande frågor; Varför jobbrotera? Vad lärs? Vem lär? och För vem lärs?Vårt resultat visar att medarbetarnas inställning och attityd till jobbrotationens syfte och mål styrt de erfarenhter, tankar, åsikter och känslor som delgivits.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar för lärande som användningen av gamification skapar inom ett utvecklingsprogram. Forskningsfrågorna har varit: Hur upplever de chefer som deltog i steg 1 sitt lärande i programmet och gamet? Hur upplever de chefer som deltog i steg 2 sitt lärande i programmet och gamet? Vilka skillnader och likheter i uppfattningar finns mellan cheferna som deltagit i olika steg i programmet? Uppsatsens undersökning har genomförts i form av en kvalitativ fallstudie i ett utvecklingsprogram bestående av tre steg, som avser att förbättra en organisations kundnöjdhet. För att uppnå detta användas bland annat en plattform baserad på gamification då den innehåller poäng, resultattavlor och feedback. Syftet med att använda gamification i programmet är att öka erfarenhetsutbytet mellan chefer och medarbetare genom att skapa en feedbackkultur som ett naturligt lärande.

Syftet med denna studie är att belysa hur personal inom LSS upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande avseende sina måltidssituationer. Syftet är uppdelat i två frågeställningar, för det första hur personal upplever brukares möjlighet till inflytande och självbestämmande rörande måltider. För det andra, vilket organisatoriskt handlingsutrymme personalen har rörande brukares måltidssituationer. Det empiriska materialet består av sex intervjuer med sex informanter, som alla arbetar i två olika kommuner i Sverige. Resultatet visar att det har hänt mycket för brukarna i positiv riktning rörande självbestämmande, framförallt sedan avinstitutionaliseringen på 1980-talet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering.Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda.

Bakgrund: Lärande betraktas idag vara av hög relevans när det gäller organisationers utveckling och konkurrenskraft på marknaden på grund av den snabbt föränderliga omgivningen. I en lärande organisation ses lärandet som ett medel för att skapa en förändringsbenägenhet inom organisationen, skapa innovation, anpassa sig efter omgivningen samt för att skapa konkurrensfördelar. Det finns ingen entydlig definition av organisatoriskt lärande och inte heller hur organisationer agerar eller bör agera för att uppnå detta.Syfte: Studien har ett tvådelat syfte: För det första syftar den till att undersöka konstruktionen av organisatoriskt lärande med avseende på såväl planerade som oplanerade aktiviteter. Detta för att se vad som karaktäriserar lärandet och hur aktiviteterna bidrar till att medarbetarna lär. För det andra syftar den till att lämna rekommendationer som bidrar till förbättringar av lärandet.Metod: För att besvara vårt syfte har en kvalitativ fallstudie utförts genom semistrukturerade intervjuer och observationer på äldreboendet Rosen.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.

Frågeställning: Vilka faktorer har möjlighet att underlätta för både idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har är att de har svårt att få sina genererade idéer att verkligen implementeras på avdelningar. I dagsläget får platscheferna välja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de är ansvariga över. Många idéer sällan genomförda, vilket är något de vill förbättra. Den problematik som författarna står inför är att försöka skapa en lösning, eller förslag på hur denna process samt förslagens hållbarhet kan förbättras.Syfte: Syftet är att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att åtgärda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlätta processen i sin helhet, från idé till implementering.Metod: Bygger på en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förståelse.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Försvarsmakten har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedläggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet är en av de vapenslag som har gått från flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som är artilleriets insatsförband har kännetecknas som ett förband med lång räckvidd och kraftig verkan. Med pjäser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden.