SAMMANFATTNINGTitel: Valutariskhantering vid rörelseexponering - En kvantitativ studie av svenska börsföretagNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare: Gustaf Bergquist och Jimmy Mattsson.Handledare: Peter Lindberg.Datum: 2015 - juni.Syfte: Syftet med studien är att studera förekomsten av skillnader och likheter mellan svenska börsnoterade företags hantering av rörelseexponering mot valutarisk beroende på vilket segment de tillhör på Stockholmsbörsen.Metod: Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Data har samlats in genom internetbaserade enkäter som sedan har ställts mot tidigare forskning och teorier. Utfallet har sedan analyserats genom korrelationsanalys och presenteras tillsammans med resultatet.Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på förekomsten av flertalet skillnader och likheter vad gäller hantering av valutarisk som kan kopplas till segmenttillhörighet. Den slutsats som dras i studien visar att benägenheten att skydda sig för rörelseexponering mot valutarisk och att hantera valutarisk internt är störst hos företag på Large Cap och att benägenheten att ta hjälp externt vid valutariskhantering är störst hos företag på Small Cap. Gällande förekomsten av storleksrelaterade likheter visar studien att dessa är relativt små.Förslag till fortsatt forskning: Då denna studie är av kvantitativ natur skulle det i framtiden vara intressant att komplettera enkätundersökningen med intervjuer för att ge en bättre förståelse kring valutasäkringsprocessen.

Uppsatsen syftar till att undersöka likheter och skillnader kring anställdas förhållningssätt och upplevelser till deras arbete beroende på om deras yrke anses ha hög status eller låg status. I den teoretiska referensramen belyser jag relevant teori till mitt forskningsområde. Den inleds med en redogörelse för yrkesstatus och närliggande begrepp för att på en grundläggande nivå kunna förklara dess innebörd. På så sätt kan läsaren få en ökad förståelse kring forskningsområdet. Vidare presenteras tidigare forskningsresultat kring yrkesstatus.

Ekonomibyggnader är en förutsättning för lantbruksproduktionen och underhåll bör således vara en central angelägenhet i ett lantbruksföretag. I perioder med sämre ekonomi, då företa-gare måste se över sina kostnader, är det möjligt att underhåll och investeringar får stå till-baka. Om underhållet på mjölkgårdens stallbyggnader och byggnadsinventarier negligeras kan det leda till att omfattande reparationer eller nyinvesteringar krävs för att kunna fortsätta produktionen. Sådana åtgärder är vanligtvis dyrare än förebyggande underhåll samtidigt som en förutsättning för att vara rationell som mjölkproducent är att hålla kostnaderna nere. Ge-nom att hålla kostnaderna nere idag och skjuta på underhållet kan de framtida kostnaderna öka vilket mjölkföretag eventuellt inte klarar av med marginalerna i mjölkbranschen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkar mjölkföretagarens beslut att un-derhålla ladugård och ladugårdsinventarier samt öka förståelsen för den ekonomiska betydel-sen som underhåll medför i ett mjölkföretag.

Att kunna nå ut med sitt budskap och att budskapet uppfattas på rätt sätt blir allt viktigare inom marknadsföringen i vissa branscher i och med den ökande konkurrensen mellan företag och då företag försöker differentiera sig gentemot konkurrenterna. Det är viktigt för vissa företag att redan under studenternas studietid försöka förmedla sina budskap, som studenter sedan kan ta med sig ut i arbetslivet då de exempelvis ska söka arbete eller då de kanske kommer att inneha beslutsfattande positioner i olika företag.Syftet med denna uppsats är att undersöka kommunikationen som två valda företag, KPMG och Lindebergs Grant Thornton, använder sig av för att marknadsföra sig som potentiella arbetsgivare till ekonomistudenter i Uppsala. Uppsatsen undersöker hur väl företagen förmedlar sina budskap samt hur budskapet tas emot av målgruppen, det vill säga studenterna. Utgångspunkten är dock studenternas uppfattning av viktiga budskap, detta jämförs sedan med skickade budskap. Om diskrepans mellan förmedlat budskap och uppfattat budskap föreligger kommer en diskussion att föras om vad detta kan bero på.

Denna magisteruppsats, skriven för Stockholms universitets magisterkurs i historia som ett led iFörsvarshögskolans chefsprogram, har som syfte att beskriva och diskutera svensk luftoperativkrigsplanering 1958-1966 utifrån ett doktrinbegrepp. Någon uttalad luftoperativ doktrin fanns intevid denna tid varför denna får rekonstrueras utifrån en metod där ett antal faktorer beskrivs.Exempel på dessa är högre säkerhetspolitiska och militärstrategiska nivåer, lägre taktiska nivåer,upplevd hotbild, ledning, flygvapnets krigsplanläggning, samverkan med andra försvarsgrenar ochutveckling av nya vapensystem. Källmaterialet består i huvudsak av flygstabens hemliga arkivfrån samma år, vilket inte har studerats tidigare utifrån ett liknande syfte. Vidare problematiserasdoktrinutvecklingen genom att den även diskuteras utifrån olika perspektiv vars värde för ökadförståelse prövas.De konkreta frågeställningarna lyder:- Hur kan flygvapnets luftoperativa doktrinutveckling 1958-1966 beskrivas?- I vilken mån kan denna doktrinutveckling förstås utifrån rationalistiskt respektiveorganisatoriskt synsätt?Utifrån det överordnade säkerhetspolitiska ställningstagandet om alliansfrihet följde ett relativtstarkt försvar och den så kallade svenska linjen.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvård är något som fått alltmer uppmärksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvården. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade områden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvård som kännetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning är ett exempel på en mer deltagarorienterad styrform som innebär olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sådana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken är dock omdiskuterat.

Globaliseringen blir alltmer påtaglig och integrationen mellan länder ökar, vilket betyder att klyftan mellan de finansiella marknaderna minskar. I takt med en allt större global finansiell marknad placeras monetära tillgångar internationellt. Utifrån detta ställs det högre krav på investeraren med anledning av fler risker och ett utökat behov av information. Riskerna kan till exempel vara förknippade med naturkatastrofer, politiska beslut samt fluktationer i rådande växelkurser. Enligt flera studier räcker det inte enbart med att genomföra ?korrekta? värderingar och analyser för ett investeringsbeslut.

Denna uppsats handlar om Falköpings Kommuns ungdomsboende. Ungdomsboendet startades för två och ett halvt år sedan. Man startade detta dels för att reducera kostnader av institutionsplaceringar men även för att hitta alternativa lösningar för ungdomarna. När kommunen valde en hemmaplanslösning innebar det också samverkan mellan nya parter inom den egna organisationen. I denna studie är fyra aktörer centrala.

 Personalen i serviceföretag har ett lågt beslutsfattande och är även de som arbetar närmast kunden. De har ofta en huvudsaklig uppgift, försäljning. Det är många gånger säljarna som avgör om kunden blir en återkommande kund eller inte, baserat på bemötandet och servicen som ges. Det bör ligga i företagets intresse att ha en motiverad personal, som tar väl hand om kunden. Det finns många teorier gällande detta ämne, denna uppsats fokuserar på Hackman och Oldhams arbetskaraktärsmodell.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benämnas som kulturmiljöer, vilket är hela områden som har påverkats av människan på ett eller annat sätt. I dessa områden fanns andra värderingar än endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hållbarhet och utveckling. Båda dessa begrepp är grundpelare i uppsatsens teoretiska utgångspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin är en förgrening till systemteori, i vilken samhället ses som en helhet. Enligt resiliensteorin är samhället likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhället, dessa variabler är; sociala, politiska, miljömässiga och ekonomiska.

Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter.

Den här uppsatsen handlar om ledarstilar i kombination med personalneddragningar. Syftet med denna studie är att undersöka vad det finns för olika ledarstilar och hur de kan användas för att åstadkomma ett fungerande ledarskap. Våra frågeställningar är: vilka olika ledarstilar förekommer i de organisationer som vi har undersökt? Sker det någon förändring i ledarstilen vid personalneddragningar? Bakgrunden till detta ämnesval är att vi utifrån vår egen arbetslivserfarenhet har varit i kontakt med ledare som har haft olika sätt att leda. Vi ville undersöka detta närmare för att få en uppfattning om vilka klassiska ledarstilar som finns och hur de kan användas i olika situationer.

Bakgrund: Investeringar har olika syfte för verksamheter och det är vikigt att investera för överlevnad på marknaden samt att skapa konkurrensfördelar. Företag investerar till stor del för att följa sin strategi och uppnå sina mål. På grund av begränsade resurser pågår hela tiden en avvägning mellan vilka investeringar som ska genomföras och för att kunna genomföra dessa krävs det att vissa rutiner efterföljs, dessutom är även planering av investeringar av stor vikt för att investeringsprocessen ska vara effektiv och väl fungerande. De olika stegen i investeringsprocessen ska vara sammankopplade och då även de personer som är involverade i investeringsarbetet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Scania Oskarshamns investeringsprocess och utifrån detta undersöka hur den är kopplad till verksamhetens strategi samt ta reda på om de olika delarna i investeringsprocessen är integrerade med varandra.Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att enbart använda Scania Oskarshamn som underlag till vår undersökning då den annars skulle bli allt för omfattande och därmed följer det att vi inte fokuserar på Scania som koncern.Metod: Vi har valt en kvalitativ metod i form av en enfallsstudie. I denna studie har vi haft ett beskrivande och ett utforskande forskningsintresse, detta på grund av att vi dels har beskrivit investeringsprocessen på Scania Oskarshamn, dels utrett hur den är kopplad till strategi samt hur stegen är kopplade till varandra.

Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera.Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är:- Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke?- Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering?- Hur kan en ompositioneringsprocess gå till?Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin.