Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott.Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation.Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång.Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser.Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott.

Närbyråkrater är de tjänstemän inom offentlig sektor som har direkt kontakt med medborgarna. Det är således dem du som medborgare kommer i kontakt med när du är i behov av stöd från samhället. Det som avgör vilken hjälp du får är dels lagar och regler men även närbyråkraten själv, då de i sitt arbete har ett visst handlingsutrymme. Därför är det inte konstigt att diskussionerna ständigt gått mellan huruvida man bör utöka eller minska närbyråkratens handlingsutrymme. Vi har valt att undersöka Arbetsförmedlingen och vårt syfte med uppsatsen var att undersöka hur arbetsförmedlarens arbetsuppgifter och handlingsutrymme har förändrats under 2000-talet då flera organisatoriska förändringar har ägt rum under denna period.För att besvara vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom vi ville skapa en förståelse för arbetsförmedlarnas arbetssituation.

Med en förståelse för att fysiska, ekonomiska, biologiska, organisatoriska, sociala, kulturella och estetiska värden måste utvecklas parallellt för ett hållbart samhälle valde jag ändå att endast lyfta de sociala och kulturella aspekterna i mitt examensarbete för att skapa en bättre förståelse för dessa frågor i planeringsprocessen. Begravningsplatsen är ett forum för mångkulturalitet i Sverige och en viktig del av vår fysiska miljö oavsett trostillhörighet. Syftet med mitt arbete var att undersöka hur framtida begravningsplatser skulle kunna se ut med tanke på att allt fler kulturer och religioner påverkar samhällsutvecklingen. Målet var att mitt examensarbete skulle ge en skildring av dagens begravningskultur men också fungera som ett planeringsverktyg vid utformning av framtidens mångkulturella begravningsplatser med syftet att verka integrerande för samhället. Arbetet skulle också verka som ett bidrag i debatten kring integration.

SammanfattningTitel: Internprissättning och dess effekter vid Örebro läns landsting och Landstinget i VärmlandFörfattare: Gun Stångberg, Susanna Arakelyan och Caroline HultmanHandledare:Fredrik KarlssonKursansvarig: Pia NylinderBakgrund: Internprissättning utgör ett viktigt ekonomiskt styrverktyg som sätter pris på de interna utbyten som kan ske mellan två olika parter. Den bidrar till en bedömning av resultatet på de berörda enheterna. Internprissättningen är av stor betydelse ur resultatenhetens perspektiv. Oftast används internprissättningen för att medverka till att medarbetarnaska bli merkostnadsmedvetna och att motivera dem till ett ekonomiskt tänkande. Internprissättningen underlättar att se vad slutproduktenkostar genom hela förädlingskedjan.

AbstractSverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller ungdomar med psykosomatiska besvär. Detta medför frågan om vilka stödinsatser som finns tillgängliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frågor som psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus är inställt på ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsättningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter är beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att söka kunskap och förståelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hälsa i skolorganisationen. Vi har även som målsättning att finna lösningsförslag på den problematik som studien finner inom det specificerade området.I den nya skollagen, som börjar gälla från och med 1 juli, 2011, står det att det ska finnas "tillgång" till en elevhälsa för eleverna, vilket även innefattar bland annat skolkuratorer.

Bakgrund/ProblemdiskussionÄmnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den.Metod/Teoretisk referensram/AnalysGenom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

BakgrundLedarskap finns på alla nivåer inom en organisation. För att patientsäkerheten skall kunna tillgodoses krävs ledarskap från både sjukhusledningen, chefssjuksköterskorna och de kliniskt arbetande sjuksköterskorna. Den legitimerade sjuksköterskan skall ha förmåga att fördela och samordna omvårdnaden samt leda och prioritera det patientfokuserade omvårdnadsarbetet på ett kvalitetsmedvetet sätt.SyfteSyftet med studien var att beskriva sambandet mellan ledarskap inom omvårdnad och patientsäkerhet.MetodStudien genomfördes som en forskningsöversikt då detta ansågs vara en metod som skulle kunna belysa det uppställda syftet. Sökord formulerades utifrån syftet och strukturerade sökningar genomfördes i de nätbaserade databaserna PubMed och CINAHL. Efter att 16 artiklar till resultatet valts ut bearbetades, analyserades och kvalitetsbedömdes de.

Den här uppsatsen baseras på studie som genomfördes på ett fallföretag under vårterminen 2015. Fallföretaget är Nordens största e-handelsbolag och har cirka 150 anställda. Studien baseras på flertalet hypoteser som skapats utifrån kritiska framgångsfaktorer. En kritisk framgångsfaktor kan ses som ett viktigt område att ta hänsyn till för att uppnå organisatorisk framgång. Ett informationslogistiskt perspektiv har präglat den här undersökningen.

SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas på vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gällande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det åligger därför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvärdering. Det finns ett värde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förändring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlätta det kliniska arbetet och det är därför viktigt att riktlinjerna innehåller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och värdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gällande mödrahälsovårdens basprogram.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

På SAAB Aerostructures i Linköping utvecklas och tillverkas delsystem, så som dörrar och skevroder, till kommersiella flygplan åt framförallt Boeing och Airbus. Inom flygindustrin går utvecklingen mot en större användning av kompositmaterial i denna typ av strukturer. För att befästa sin position på marknaden och bygga kunskap kring konstruktion i och tillverkning av kompositmaterial har SAAB startat ett forskningsprojekt kallat GF Demo. Projektet syftar till att ta fram nästa generations kompositstrukturer för civilflygplan, samt att utveckla effektiva produktionsprocesser för detta. En utmaning med konstruktioner i kompositmaterial är den dyra och komplexa tillverkningsprocessen.

I dagsläget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits på marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 är en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav på miljöarbetet. Kraven är mer riktade mot organisatoriska frågor, där företagen själva sätter upp sina mål. Detta examensarbete är utfört vid Skanska Sverige AB, Väg och Anläggning Norr, Distrikt Norrbotten, som är certifierade enligt ISO 14001 sedan år 2000.

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar på att det hindrar dem från att göra ett rättssäkert arbete. Lösningen på de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. Socialtjänstens övergripande mål är att skapa så goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmätning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjälpa socialtjänsten att nå detta övergripande mål.

Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka rektorers syn på pedagogiskt ledarskap i grundskolan och få kunskap om hur rektorerna tillämpar detta i praktiken. Syftet var också att få kunskaper om rektorers uppfattningar om vad det innebär att vara pedagogisk ledare och deras möjligheter att utöva det.Teori: I den teoretiska bakgrunden presenteras de mest väsentliga statliga och kommunala kraven på rektorsuppdraget. Vidare presenteras, utifrån tidigare forskning, tre huvudbegrepp; svensk ledarskapstradition, teorier om skolledarskap och pedagogiskt ledarskap. Genom en litteraturgenomgång inom skolområdet har några teoretiska utgångspunkter angående ledarskap och definitionen av pedagogiskt ledarskap belysts. Metod: Det empiriska materialet är baserat på intervjuer.