Sök:

Sökresultat:

988 Uppsatser om Organisatoriska skäl - Sida 57 av 66

Att se matematiken : i lek och omsorg pÄ en smÄbarnsavdelning

I förskolans uppdrag ingÄr att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet Àr att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lÀrandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var dÀrför att urskilja faktorer som pedagoger erfar pÄverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som pÄverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgÄr frÄn en fenomenografisk forskningsansats. En utgÄngspunkt för fenomenografin Àr att det sÀtt pÄ vilket mÀnniskan tar itu med problem speglar och förÀndrar förstÄelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

Systematiskt brandskyddsarbete vid Fasadelement Verkstads AB

Den 1 januari 2004 trÀdde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte dÀrmed RÀddningstjÀnstlagen. Ett av mÄlen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dÄvarande Svenska RÀddningsverket ett allmÀnt rÄd (SRVFS 2004:3) dÀr det bland annat stÄr att fastighetsÀgare eller nyttjanderÀttshavare Àr skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprÀtthÄlla ett skÀligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten Àmnar reda ut vad som bör ingÄ i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan pÄ riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag belÀget i LuleÄ som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmÀnna rÄdet gÀllande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer faststÀlldes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehÄlla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och ÄtgÀrdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhÄllsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots Àr det inte sÀkert att brandskyddet nÄr en efterstrÀvansvÀrd nivÄ.

Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

SmÀrta hos barn : sjuksköterskans bedömning och behandling av smÀrta hos barn

BakgrundSmÀrta Àr en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och sprÄkliga förmÄga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smÀrta. I ljuset av detta Àr sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smÀrtskattning och behandling för att pÄ sÄ sÀtt undvika de konsekvenser en obehandlad smÀrta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smÀrta hos barn.MetodDen valda metoden Àr litteraturöversikt dÄ författarna ansÄg att det pÄ bÀsta sÀtt skulle beskriva kunskapslÀget inom det valda omrÄdet samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjÀlp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtskattning och smÀrtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa Àr: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

Mellanchefers förvÀntade roller inom offentlig verksamhet vid organisatorisk förÀndring

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förÀndringar inom offentliga verksamheter, samt hur förvÀntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts pÄ olika verksamheter inom BorÄs Stad och Göteborgs Stad som under studiens gÄng bedrev förÀndringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgÄngspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjÀnster som mellanchefer, nÀrmare bestÀmt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförÀndringar, upplevde mellancheferna det Àven som negativ att de stÀlldes inför en osÀkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

Barn till förÀlder med förstÀmningssyndrom - upplevelser, konsekvenser och ÄtgÀrder

Bakgrund: Barn till förÀldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lÀtt missas nÀr det Àr förÀldern som anses sjuk och i behov av vÄrd. Dessa barn fÄr inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmÄgor och potential förÀndras under uppvÀxten och blir pÄverkade av den situation de lever i. Att leva som nÀrstÄende till en psykiskt sjuk förÀlder Àr förknippat med oro, rÀdsla, skam och ansvar men Àven med förhoppning om förbÀttring och normalitet.

Sjuksköterskans information till cancerpatienter i samband med cytostatikabehandling

InformationssĂ€kerhet Ă€r ett omrĂ„de som kommit att sĂ€ttas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har frĂ€mst tekniska lösningar för att skydda viktig information fĂ„tt uppmĂ€rksamhet, det Ă€r först pĂ„ senare tid som informationssĂ€kerhet har börjat uppfattas som ett komplext omrĂ„de som innefattar sĂ„vĂ€l tekniska, som organisatoriska och mĂ€nskliga faktorer. För att efterstrĂ€va en god informationssĂ€kerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete lĂ€ggas pĂ„ att utveckla informationssĂ€kerhetspolicys och sĂ€kerhetsansvariga mĂ„ste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anstĂ€llda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anstĂ€lldas efterlevnad av informationssĂ€kerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssĂ€kerhetsbestĂ€mmelser avspeglar sig inom tvĂ„ vĂ„rdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts dĂ€r sĂ„vĂ€l observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att sĂ€kerhetsmedvetandet och efterlevnaden av sĂ€kerhetsbestĂ€mmelser inom de undersökta organisationerna Ă€r tĂ€mligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

AffÀrsmÀssigt motiverad - en analys av begreppet i rÀnteavdragsbegrÀnsningsreglerna

De första reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar trÀdde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som dÄ infördes fanns det möjlighet att undgÄ bolagsbeskattning i Sverige med hjÀlp av s.k. rÀntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skÀrpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebÀr att alla lÄn i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln fÄr anses vara tÀmligen lÀttillÀmpad och har inte heller diskuterats nÄgot avsevÀrt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.

Fysisk planering ur ett folkhÀlsoperspektiv ? fallstudie i Hjo

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

KartlĂ€ggning och utformning av det systematiska arbetsmiljöarbetet: en studie utförd pĂ„ Hans Nilssons Åkeri AB

Hans Nilssons Åkeri AB Ă€r ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar frĂ€mst gods frĂ„n LantmĂ€nnen, betongvĂ€ggar och hus. Företaget har tio anstĂ€llda, utöver arbetsgivaren, varav en Ă€r transportledare. Studiens syfte var att kartlĂ€gga det systematiska arbetsmiljöarbetet pĂ„ Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundlĂ€ggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkĂ€ter, utgjorde grunden till Ă„tgĂ€rdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Fyra kommuner fyra riktlinjer : En komparativ studie av fyra kommuners riktlinjer

Titel: Fyra kommuner och fyra riktlinjerFörfattare: Patrik MöllhagenProgram: InformatörsprogrammetPeriod: VT12Universitet: Högskolan i GÀvleSyfte: Syftet med uppsatsen var att jÀmföra fyra svenska kommuner av ungefÀr samma storlek och innehÄllet i deras riktlinjer för arbete med sociala medier. Samt jÀmföra hur vÀl deras riktlinjer avspeglar de riktlinjer som tagits fram av en svensk myndighet pÄ uppdrag av staten. Detta för att se vilka organisatoriska och kommunikativa skillnader och likheter det finns bland de fyra kommunerna. Syftet fullgörs genom att studera de fyra kommunernas riktlinjer utefter en uppsÀttning specifikt utformade frÄgor. Teori: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr hÀmtade ur Àmnena medie- och kommunikationsvetenskap och organisationskommunikation. Den första teoretiska utgÄngspunkten berör kommunikation som en process för att överföra meddelanden frÄn en punkt till en annan, fokus lÀggs pÄ tydlighet som ska underlÀtta för mottagaren att avkoda meddelandet.

Sekt eller samfund? : en studie av pingströrelsens organisatoriska utveckling

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. SamfundsfrÄgan har alltid varit en kÀnslig frÄga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ÀndÄ bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen Àr dock mycket skral frÄn församlingarnas sida och frÄgan Àr om rörelsen kan gÄ enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens Ärliga pastorskonferens dÄ det fÀrska bildandet av föreningen ?Pingst fria församlingar i samverkan? behandlades.

Ämnesintegrering : gymnasielĂ€rares syn pĂ„ Ă€mnesintegrering gĂ€llande matematik och yrkesprogram

Enligt Skolverket (2003) sÄ har yrkeselever lÄg motivation och dÄlig förstÄelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett Àmnesintegrerat arbete kan pÄverka denna lÄga motivation och den dÄliga förstÄelsen som finns för Àmnet. I flertalet styrdokument sÄ pÄpekas vikten av samverkan pÄ skolorna för att uppnÄ alla mÄl. Trots detta sÄ förekommer det sÀllan nÄgon samverkan och jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ orsaker till detta. Syftet med arbetet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrering gÀllande matematik och yrkesförberedande linjer.

Kroppsideal och Àtstörningar ur ett genusperspektiv : En kvalitativ studie om synen pÄ kroppsideal och stört Àtbeteende i förhÄllande till genus och könsroller

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Kunskapscentrum i kunskapsintensiva organisationer - Centers of Excellence

Dagens konkurrensutsatta miljö gör det nödvÀndigt för företag och andra organisationer att nyttja de resurser som finns tillgÀngliga inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. En viktig aspekt i arbetet med att finna konkurrensfördelar Àr att ta till vara och samordna den samlade kunskapen hos personalen. Ett begrepp som man allt oftare trÀffar pÄ inom organiserandet av kunskap Àr Centre of Excellence, eller kompetenscentrum. Det finns dock ingen entydig innebörd av detta begrepp, och det förekommer i flera olika sammanhang, pÄ skilda nivÄer - som delar av stora företagskoncerner - som arbetsform i samarbete mellan myndighet, högskola och industri ? som statusgaranti för individ- eller gruppbaserad kompetens.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->