Sedan mitten av 90-talet har antalet sjukdagar kopplade till anmälda fall av arbetssjukdom orsakad av belastningsfaktorer samt sociala och organisatoriska faktorer ökat dramatiskt. Allt fler får problem i arbetet på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar. Under åren 2004?2006 prioriterar Arbetsmiljöverket insatser mot branscher med stora arbetsmiljöproblem så som omsorg och sociala tjänster. Syftet med denna studie var att kartlägga socialförvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete inom en enhet för att sedan kunna utveckla ett arbetsmiljöledningssystem som skulle kunna implementeras i förvaltningen och leda till förbättrat arbetsmiljöarbete.

Vår ambition med den här studien har varit att belysa hur rättsäkerheten och kvaliteten bibehålls utifrån de beviljade besluten till det når de individer besluten gäller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjänsten. De insatser som varit aktuella för studien är de insatser inom hemtjänsten som kräver att det upprättas en målstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjälp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har också tagit hjälp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnå rättsäkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förståelsen med målstyrt arbete beskrivs även de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera på.Vi har i studien använt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress.

Barnhälsovården i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolåldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivföräldrar respektive biologiska föräldrar upplevde kontakten med barnhälsovården, vilka förväntningar de hade på barnhälsovården samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om föräldragrupperna hade olika behov när det gällde kontakten med barnhälsovården och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien är av kvalitativ design och intervjuer har genomförts både individuellt och i grupp med biologiska föräldrar och adoptivföräldrar.Resultatet visar att adoptivföräldrar förväntade sig och erbjöds färre insatser från barnhälsovården än biologiska föräldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de träffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavårdscentralen.

Interdisciplinärt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Bakgrund och problem: Socialsekreterarna i Göteborg har uttryckt oro över den ökade arbetsbelastningen och de minskade resurserna. De menar på att det hindrar dem från att göra ett rättssäkert arbete. Lösningen på de problem som upplevs kan ligga bortom ökade finansiella resurser och eventuellt vara relaterade till styrsystemets utformning. Socialtjänstens övergripande mål är att skapa så goda sociala effekter som möjligt givet tilldelade resurser. Styrsystemets olika delar, prestationsmätning, strategi och budgetering utgör tillsammans ett verktyg som kan hjälpa socialtjänsten att nå detta övergripande mål.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever bemötandet från professionella inom socialtjänstens funktionshinderenhet och inom habilitering och skola samt att undersöka hur föräldrarna upplever insatser och deras funktioner.Metod För att undersöka föräldrarnas upplevelser har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv i vår analys för att fånga personernas upplevelsevärldar. Vi har intervjuat sex föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som bor i samma kommun.Vi har använt ett empirinära förhållningssätt vilket innebär att vi utifrån vår empiri har skapat teman. Vi beskriver resultatet utifrån fem övergripande huvudteman och 14 underteman som vi tog fram genom vår analys. De huvudteman vi skapat är relationer, kommunikation, kunskap, stöd och förslag till förändring och de underteman vi tagit upp belyser det som vi sett som viktiga delar till huvudtemana.

Sverige har bidragit med trupp till internationella insatser sedan 1950-talet. Detta har gjorts med bidrag från framför allt markstridskrafter men även med luftstridskrafter. Det dröjer fram till 2006 innan beslut tas om en marin internationell insats i form av korvettförband som bidrag till FN-insatsen UNIFIL i Libanon. Denna insats har fram till idag följts av fyra marina insatser, en förlängning av UNIFIL i Libanon 2007 och tre insatser i Somalia under åren 2009-2013. Beslutet om den marina insatsen i Libanon är för marinen banbrytande.

Studien ?Att skapa innovation? är en kvalitativ studie med syfte att undersöka organisatoriska faktorers påverkan för främjandet av innovativa processer samt att besvara frågeställningen ?Hur skapas framgångsrika innovativa processer??. Med organisatoriska faktorer avses främst ledarskap och organisationskultur i kreativa miljöer. Med ett tvåstegsurval genererades sammanlagt tolv respondenter till studien. Genom ett strategiskt samt ett snöbollsurval identifierades fem framgångsrika reklam- och kommunikationsbyråer genom Regi och Dagens Industris rankning ?Årets byrå?.

Studien är utförd i anslutning till ett pågående forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nå ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper på olika utbildningsnivåer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. Frågeställningarna omfattade handledares tankar om mål och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvägagångssätt i grupphandledning, gruppens inverkan på handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning på olika utbildningsnivåer. Nio handledare ingick i studien.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

Olyckor sker dagligen och vid nästan alla olyckor uppstår någon form av negativa konsekvenser för miljön. Räddningstjänsten har lång erfarenhet av insatser som förhindrar eller begränsar skador på människor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nätverket ?Grön räddningstjänst? som finns i Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av samverkan mellan räddningstjänsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöolyckor. Detta för att räddningstjänsten måste kunna lära sig om hur miljön påverkas av olyckor och dess insatser.

Intraprenörskap är ett relativt okänt begrepp i jämförelse sin motsvarighet entreprenörskap. Intraprenören kan stå för förnyelse och mervärdesskapande inom en redan etablerad organisation. För att besvara problemformuleringen ?Vilken inverkan samt betydelse kan individen och den organisatoriska kontexten ha för intraprenörskap?? besvarades forskningsfrågornaFinns det några gemensamma egenskaper att identifiera bland intraprenörer som kan kopplas till dess innovativa arbete?Går det att identifiera några särskilda kontextuella förutsättningar som krävs för att intraprenörskap ska uppstå?Vem, vad eller vilka kan vara skapare av den intraprenöriella organisatoriska kontexten?Studien utfördes genom en kvalitativ metod med hermeneutiskt synsätt samt tolkning. Urvalet utgjordes av sex anställda intraprenörer inom olika organisationer, vilka belönats med bemanningsföretaget Talentia ABs pris för intraprenöriellt arbete.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.