Eftersom e-post Àr ett utbrett kommunikationsverktyg som inte sammankopplats med orga-nisatoriskt lÀrande i nÄgon större utstrÀckning, anser vi det vara ett praktiskt och teoretiskt intressant ÀmnesomrÄde. Syftet med uppsatsen Àr att visa om anvÀndningen av e-post kan kopplas till organisatoriskt lÀrande. Förutsatt att denna koppling kan göras undersöker vi hu-ruvida e-post bidrar till eller hÀmmar det organisatoriska lÀrandet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt detta görs. Undersökningen utgÄr frÄn en litteraturgenomgÄng som beskriver kunskapsteori, lÀrande-teori och knowledge management. Vidare definieras e-postmediets egenskaper som kommu-nikationsverktyg.

Synen pÄ ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste Ären förÀndrats frÄn att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebÀr att det inte lÀngre Àr företagets immateriella resurser som Àr företagets frÀmsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anstÀllda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte lÀngre sjÀlvklart för ett företag att tillhandahÄlla alla tekniska lösningar till sina produkter pÄ egen hand. DÄ konkurrensen frÄn lÄgkostnadslÀnderna dessutom ökar stÀller detta nya krav pÄ vÀstvÀrldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) Àr en snabbt vÀxande specialitet inom röntgen dÀr utvecklingen av ingreppen har gÄtt frÄn att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersÀttas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan mÄnga gÄnger ersÀtta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebÀr mindre risk, mindre smÀrta och kortare konvalescenstid. Men Àven om ingreppen har relativt smÄ ingÄngssnitt jÀmfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vÄrdrelaterad infektion. FörutsÀttningarna för att kunna bevara de aseptiska förhÄllandena pÄ en interventionell radiologisk avdelning ser dock annorlunda ut jÀmfört med operationsavdelningar. BÄde den fysiska miljön och arbetssÀttet skiljer sig Ät.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivÄn.Undersökningsföretaget Àr ett medelstort företag som ingÄr i en större koncern. De har under flera Är genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anstÀllda. I dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hÀlsa och prestation vilar pÄ individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivÄn pÄverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det omrÄden pÄ organisationsnivÄ som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen.

1 januari, 2004 trÀdde en ny lag i kraft, Lag om skydd mot olyckor, och den gör gÀllande att det Àr fastighetsÀgaren eller verksamhetsutövaren som har ansvaret för brandskyddet pÄ en arbetsplats. I och med den nya lagen upphörde brandsynen frÄn rÀddningstjÀnsten och ersattes med tillsyn. WB TrÀ hade dÀrför behov av att fÄr hjÀlp med att inrÀtta ett fungerande och förebyggande brandskyddsarbete, ett s.k. SBA med tillhörande dokumentation. Mitt uppdrag har bestÄtt av att jag för företagets rÀkning som examensarbete ska organisera och utarbeta rutiner för ett fullgott förebyggande brandskyddsarbete (SBA) samt utföra överenskommen dokumentation av detta arbete.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

AnvÀndbarhet Àr en term som anvÀnds för att bedöma kvaliteten hos ett grÀnssnitt. God anvÀndbarhet Àr viktig dÄ den ger en ökad produktivitet och andra affÀrsfördelar i form av fÀrre misstag och bÀttre kvalitet pÄ slutprodukten. AnvÀndbarhet Àr en viktig designprincip men Àr en svÄr egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar anvÀndbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgÄng, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad anvÀndbarhet Àr, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar.

Den forskningsfrÄga som uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i Àr pÄ vilket sÀtt entreprenörskap förekommer i Svenska kyrkan. Detta besvaras genom att betingelser och förekomst analyseras som ett fenomen i styrnings och ledningsfunktionen i Svenska kyrkans verksamhet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betingelser och förekomster i Svenska kyrkan genom de processer, system och former som finns i organisationen. Metoden som anvÀnds Àr abduktion dÀr den hypotetiskt deduktiva metoden vÀxelspelar med den induktiva metoden.Olika teorier om entreprenörskap presenteras och teoridelen forsÀtter med en genomgÄng av Svenska kyrkans organisation samt uppbyggnaden av en offentlig och ideell organisation. Efter dessa delar följer ett kapitel om socialt entreprenörskap utifrÄn innebörden i bÄde organisation och entreprenörskap.

Syfte: Bakgrunden till syftet kommer av ett intresse att utveckla gymnasiesÀrskolans verksamhet nÀr det gÀller samverkan med gymnasieskolan och olika inkluderande undervisningslösningar. Examensarbetet syftar till att beskriva och analysera hur lÀrare och rektorer inom skolformerna gymnasiesÀrskola och gymnasieskola uppfattar begreppen samverkan och delaktighet. UtifrÄn dessa uppfattningar diskuteras organisatoriska förutsÀttningar för lÀrande och kunskapsutveckling hos elever med utvecklingsstörning.Teori: Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt frÄn ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv som Àr ett perspektiv dÀr samspelet mellan skolans organisation och verksamhet och de enskilda eleverna stÄr i fokus. Studiens forskningsintresse kan beskrivas i termer av att tolka och försöka förstÄ hur begreppen samverkan och delaktighet uppfattas av lÀrare och rektorer och hur detta pÄverkar gymnasieskolans organisation och utvecklingsstörda elevers kunskapsutveckling.Metod: Arbetet hÀmtar sin inspiration frÄn fenomenografin vars grund Àr att studera variationen i uppfattningar av fenomen eller kort sagt mÀnniskors olika sÀtt att uppfatta sin omvÀrld. Datainsamlingen Àr gjord med hjÀlp av 15 kvalitativa intervjuer med rektorer och lÀrare verksamma inom gymnasiesÀrskolan och gymnasieskolan i tvÄ kommuner i Sverige.

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

I samband med en omorganisation av hÀlso- och sjukvÄrden i Region GÀvleborg dÀr bland annat fyra divisioner bildades infördes det balanserade styrkortet som styrverktyg i verksamheten. Styrkortet var ett intressant verktyg för hÀlso- och sjukvÄrden dÄ det inkluderar sÄvÀl finansiella som icke-finansiella aspekter. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för hur det balanserade styrkortet anpassas inom offentliga hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer med avseende pÄ om det bidrar till ett gemensamt sprÄk och en helhetsbild av verksamheten. Denna undersökning gjordes utifrÄn en kvalitativ fallstudiedesign inom Region GÀvleborgs hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Undersökningen utfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer dÀr fokus legat pÄ chefer och ansvariga personer inom den berörda verksamheten. Den teoretiska referensramen inleddes med allmÀn forskning kring styrkortet för att sedan smalas av till en mer anpassad bild av styrkortet inom studiens valda bransch. Resultatet visade att styrkortet medförde ett gemensamt sprÄk samt att kommunikationen mellan de tre organisatoriska nivÄerna spelade en central roll för en fungerande verksamhet.

Bakgrund; FörskrivningsrÀtten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva lÀkemedel och följa upp under behandlingens gÄng utan att nÄgon annan profession behöver konsulteras. Detta innebÀr att distriktssköterskor kan fÄ en ökad helhetssyn i omvÄrdanden av patienten och dÀrmed kan omvÄrdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som sÀger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnder sin förskrivningsrÀtt nÄgra enstaka gÄnger i veckan, och drygt 40 procent nÄgon gÄng i mÄnaden. Detta visar pÄ att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sÀllan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden.

Bakgrund: Forskningen kring projekt har under senare Är ökat i omfattning. En anledning Àr att projektorganiseringen utgör ett sÀtt att samla ett antal specialister för att fÄ dem att samverka mot ett gemensamt mÄl. Utöver de interna relationer som uppstÄr i projekt förekommer det Àven involvering av interorganisatoriska partners i samarbetet vilket Àr speciellt vanligt i byggprojekt som karaktÀriseras av en hög grad av interorganisatorisk specialisering. Problemformuleringar: Den utprÀglade specialiseringen inom byggprojekt fordrar som all annan typ av specialisering, samordning och koordinering av resurser med den skillnaden att det hÀr handlar om samordning över de organisatoriska grÀnserna. Det som denna studie behandlar Àr dÀrför de relationer byggföretag har till sina underentreprenörer i samband medbyggprojekt.