Problem: Organisationer Àr socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan mÀnniskor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten pÄverkas av kÀnslor och individers sÀtt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur kÀnslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tÀnkas fÄ för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka tolka, och dÀrmed bidra till förstÄelse för hur en av dessa kÀnslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av Ätföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

Med utgÄngspunkt i de senaste Ärens uppmÀrksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstÄtt mellan arbetsgivare och arbetstagare vÀcktes ett intresse att studera vad som lÄg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstÄtt grundade sig i att anstÀllda upptrÀtt pÄ sÀtt som inte ansÄgs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmÀnheten. Studien Àmnar besvara frÄgor kring hur Polisen som organisation formar sina anstÀllda med utgÄngspunkt i teorier om identitetsarbete.En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade bestÄr av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer frÄn svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar nÀrmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser.I resultatet framkom indikationer pÄ, utifrÄn de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter Àr relativt individuellt.

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhÀlsan i Sverige har skillnaderna i hÀlsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan anvÀndas för att minska skillnaderna i hÀlsa Àr att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ lokal nivÄ.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med det folkhÀlsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.Metod: Till denna studie har anvÀnts en kvalitativ metod dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultaten visar pÄ att personalen överlag var positivt instÀlld till att arbeta med folkhÀlsoprojektet och till att försöka fÄ in fungerande delar i ordinarie verksamhet.Personalen ser ocksÄ till övervÀgande del positivt pÄ den samverkan som finns. De hinder som finns, bÄde pÄ lÄng och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska.Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hÀlsa och en positiv syn pÄ att arbeta hÀlsofrÀmjande. Det finns förutsÀttningar för folkhÀlsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken Àr en förutsÀttning för att hÀlsofrÀmjande arbete ska lyckas.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. MĂ„nga av Sveriges kommuner stĂ„r idag inför stora besparingskrav dĂ€r metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillĂ€mpas. Undersökningens syfte var dĂ€rför Ă€ven att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förĂ€ndras vid organisatoriska förĂ€ndringar. Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer med Ă„tta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts. Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hĂ„rdnat till följd av en turbulent tid prĂ€glad av konkurrensutsĂ€ttning, kundval och decentralisering.Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte gĂ„r att ha fullstĂ€ndig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frĂ„gor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna frĂ€mst komma frĂ„n kollegor samt ekonomer.Intressant var hĂ€r att vid frĂ„gor som rör ekonomi efterfrĂ„gas endast stöd frĂ„n ekonomer medan vid frĂ„gor som rör personal- och andra driftsfrĂ„gor efterfrĂ„gas kollegialt stöd.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr i hög grad ett system med stÀndigt pÄgÄende förÀndring och med krav pÄ förbÀttring och utveckling. FörÀndring mÄste ses som ett kontinuerligt tillstÄnd och för att leda i en sÄdan organisation krÀvs ett demokratiskt ledarskap dÀr medarbetaren ses som medskapare och dÀr chefen leder processen och inte individen. FortgÄende utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lÀrande organisation och det Àr av intresse att studera hur chefer omsÀtter dessa kunskaper i vardagen. Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbÀttringsarbete. Resultatet visar att förÀndringsvilliga, engagerade, mÄlinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillÄtande klimat dÀr medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förÀndringar gÀllande tid sÄ att erfarenhetsutbyte kunde ske.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgÄr ifrÄn olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie Àr att ge en bild av hur en kommunal socialnÀmnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en lÄngsiktig strategi för samverkan.Denna fallstudie granskar samverkan mellan psykiatrin och socialtjÀnsten i en kommun i Stockholms lÀn. Ansatsen Àr organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som samverkan innebÀr. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar sÄsom lÀkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för samverkan, utvÀrderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

Outsourcing Àr idag för mÄnga företag ett strategiskt vÀgval för ökad flexibilitet och kostnadseffektivitet. Allt fler företag har upptÀckt fördelarna med att lÀgga ut de funktioner som inte tillhör kÀrnverksamheten. IT ses mÄnga gÄnger som nÄgot dyrt som tar lÄng tid att bemÀstra och kan dÀrför vara enklare att outsourca till nÄgon som kan det bÀttre. Undersökningar har dock visat att företag upplever vissa problem med sin outsourcing, vilket kan bero pÄ att förvÀntningarna pÄ outsourcing har ökat. Detta antagande styrks av att bÄde författare och undersökningar visat pÄ att det ökade missnöjet till viss del beror pÄ förvÀntningar pÄ outsourcing.

Syftet med vÄr uppsats var att fÄ en djupare insikt i och kunskap om hur de mÀnniskor som arbetar med försÀkringsÀrenden pÄ FörsÀkringskassan upplever och ser pÄ sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar söker svaret pÄ hur handlÀggarna uppfattar sina möjligheter till egna initiativ i handlÀggningsarbetet. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor frÄn ett ?inifrÄnperspektiv? har vi valt att hÀmta empirin frÄn en fokusgruppintervju med fyra tjÀnstemÀn som arbetar med handlÀggning pÄ en FörsÀkringskassa i Mellansverige. VÄrt teoretiska utgÄngslÀge var Johan Asplunds teori om den sociala responsiviteten och Roine Johanssons teori om organisatoriska begrÀnsningar i kundrelaterat arbete.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste Ären ökat. TillgÄngarna i dessa företag bestÄr, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anstÀlldas kompetens, utbildning och fÀrdigheter. Det finns idag mÄnga olika mÀtmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen vÀljer att redovisa sitt humankapital och varför man vÀljer just detta tillvÀgagÄngssÀtt. Vi vill Àven identifiera om det har skett nÄgra vÀsentliga förÀndringar i företagets sÀtt att redovisa humankapital under en begrÀnsad period.    AvgrÀnsningar: Uppsatsen har avgrÀnsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femÄrsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och dÀr fallstudien anvÀnds som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka dÀrmed utgör primÀrdata.

Bakgrund:Samtidigt som konsulter mÄste tillhandahÄlla ny och professionell expertis verkar de i en förÀnderlig omgivning dÀr gÄrdagens kunskap snabbt blir utdaterad. FÄ studier har undersökt om det kan finnas en potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulten kopplad till sin kompetens. För att förstÄ om osÀkerheten finns bör arbete med kunskap studeras inom konsultverksamheter.Syfte:Vi vill beskriva hur tyst kunskap sprids inom en konsultorganisation genom att studera hur arbete sker med att skapa förutsÀttningar för konsulterna att dela tyst kunskap mellan projektteam. Genom beskrivningen vill vi bidra med förstÄelse för hur delning av tyst kunskap möjligen kan minska potentiell, upplevd osÀkerhet hos konsulterna.Metod:Arbetet bestÄr av en fallstudie av en konsultverksamhet inom IT branschen. En kvalitativ forskningsstrategi med en abduktiv ansats föranligger dÀr datagenerering har skett genom fokusgrupp och individuella intervjuer.Slutsatser:Organisatoriska förutsÀttningar för tyst kunskapsdelning mellan projekt Àr ett öppet arbetsklimat dÀr samarbete, vilja och goda relationer uppmuntrar konsulterna att dela kunskap.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr ett vanligt fenomen som kan orsaka problem för bÄde individen och samhÀllet. Forskning finns som visar att patienter med annat modersmÄl kan riskera att erhÄlla otillrÀcklig vÄrd. SamhÀllet blir allt mer mÄngkulturellt och sjuksköterskor möter ofta patienter som inte har svenska som modersmÄl. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att identifiera, bedöma, behandla samt utvÀrdera lÄngvarig smÀrta hos patienter med annat modersmÄl. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

Uppsatsens syfte har varit att bringa klarhet i vilka organisatoriska merkostnader implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning har medfört för företag pÄ Stockholmsbörsens A-lista. Ambitionen var sÄledes att dels försöka fÄ svar pÄ vilka kostnader som pÄverkats men ocksÄ med hur mycket de pÄverkats. Koden representerar en ökad sjÀlvreglering i och med principen ?följa eller förklara?. Inom svenskt nÀringsliv har Koden kritiserats för att sjÀlvreglering till sin natur Àr konkurrensbegrÀnsande eftersom vissa aktörer sinsemellan gör upp hur regelverket ska se ut.