The purpose of this essay is to evaluate how the big changes in prices are effecting pigproduction. My calculations show how much there will be left for interests and amortisation. I?ve chosen not to calculate the costs of buildings. The condition from the beginning is a production of pork with 10.000 pigs per year. Instead of buying piglets, I?ve calculated on breeding them and for that purpose I will need 440 sows. I?ve investigated the working hours and given examples of how to decries these. My conclusion is that with the prices we have to day, pork production is a hard business..

Bakgrund: Sjuksköterskestudenter kan kÀnna sig sÄrbara i början av sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och kan pÄverkas bÄde positivt och negativt av bemötandet frÄn bÄde handledare och övrig personalgrupp.Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser av bemötande frÄn handledare och övrig personalgrupp och hur detta pÄverkar förmÄgan att utföra omvÄrdnad, samt studenternas upplevelse av studentrollen.Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer.Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Bemötande frÄn handledare; Bemötande frÄn övrig personalgrupp och Studentroll. Ett bra bemötande karaktÀriserades av vÀnlighet, involvering i arbetet och förmedlande av trygghet. Ett dÄligt bemötande kunde bestÄ av försummelse, att kÀnna sig i vÀgen och dÄlig struktur. Studenterna hade haft skiftande roller under VFU och samtliga hade positiva aspekter. Studenterna upplevde att de hade utvecklats i sin förmÄga att utföra omvÄrdnad.Slutsats: Studien pÄvisar att det Àr viktigt för studenter hur de blir bemötta pÄ sin VFU, och vilken roll de fÄr pÄ arbetsplatsen.

Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att lÀrande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lÀrande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt bildskapande under den fria leken med barn i tvÄ förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder tre aspekter som centrala för barns gemensamma bildskapande under fri lek; Gemensamt bildskapande som lek, Gemensamt bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt bildskapande som arena för förhandlingar.

Unga vuxna Àr en grupp som i allt större utstrÀckning söker stöd för sina psykiska svÄrigheter. Att hitta samtalsformer som Àr verksamma Àr dÀrför av stor vikt för mÄlgruppen. PÄ S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i Äldrarna 18-29 Är ?Upp till fyra samtal? ? en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sÀtta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den hÀr typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till mÄlgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare.

NÀr man skall införa förÀndringar för att uppnÄ förbÀttringar i ett företag sÄ Àr det lÀtt att enbart se förÀndringen i ett ekonomiskt perspektiv. Det som mÄnga glömmer bort Àr hur företagets anstÀllda som befinner sig mitt i förÀndringen pÄverkats psykologiskt av förÀndringsprocessen. Den hÀr studien har sitt fokus mer i hur de anstÀllda har upplevt bytet hellre Àn genom hur det teoretiskt kan förbÀttra företaget ekonomiskt. Syftet med studien Àr att beskriva hur personal pÄverkas av förÀndring, bÄde generellt och hur de upplever bytet till agil testning. Och vad som kan göras för att bearbeta de problem som kan uppstÄ.Studien grundar sig pÄ data insamlat frÄn intervjuer, observationer och dokumentanalys för att utvÀrdera hur utvecklarna pÄ ett smÄföretag har upplevt och pÄverkats av övergÄngen till agil testning.

Lean Àr ett arbetssÀtt som bygger pÄ att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar vÀrde för kunden. Traditionellt har Lean anvÀnts i produktionsprocesser, men har pÄ senare tid Àven spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats sÄ mycket om Àr administrativa processer. Administrativa processer bestÄr huvudsakligen av informationsflöden och Àr svÄrare att mÀta Àn material i produktionsprocesser.Denna studies syfte Àr att undersöka möjligheterna med att anvÀnda Lean i administrativa processer genom att utgÄ frÄn olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har anvÀnt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. AnstÀllda pÄ fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angÄende deras administrativa processer.

Ideella organisationer befinner sig i ett förÀnderligt klimat dÀr de stÀndigt utsÀtts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rÄdande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesÀtt frÄn företagsvÀrlden, sÄ kallad företagisering. Studien inriktar sig pÄ hur en extern reglering kan pÄverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebÀr flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet pÄvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag dÀr en företagisering bÄde Àr pÄbörjad samt i nutid Àr en pÄgÄende process.

Det kan vara svÄrt att vÀrdera ett företag, dÀr hÀnsyn ska tas till alla delar som kan öka verksamhetens vÀrde. En vÀrdering grundar sig till största delen pÄ Ärsrapporter. PÄ senare Är har det blivit vanligare för företagen att Àven redovisa de ickefinansiella aspekterna, som till exempel miljö och socialt ansvar. Syftet med uppsatsen Àr att bidra med förstÄelse kring begreppen hÄllbarhet och företagsvÀrdering i en relation med varandra. Vi Àmnar utreda om hÄllbarhetsredovisning anvÀnds vid en företagsvÀrdering och i sÄ fall i vilken utstrÀckning.

Bakgrund: Arbetet pÄ akutmottagningar kan variera frÄn att vara förhÄllandevis lugnt till att arbetsbelastningen blir mycket pressad och stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan. Att reagera med ett stresspÄslag som en respons pÄ en akut situation Àr en naturlig del av arbetet. Det Àr viktigt att sjuksköterskan kan ÄterhÀmta sig och hantera arbetssituationen dÄ detta annars kommer leda till ohÀlsa. Om sjuksköterskan ska kunna bemöta och hantera de krav som stÀlls mÄste det finnas möjligheter att utveckla en bra copingstrategi. Det Àr av vikt att undersöka av vad sjuksköterskan pÄverkas av i sin arbetssituation och hur han/hon pÄverkas dÄ detta kan fÄ konsekvenser för omvÄrdnaden.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

Som rubriken lyder handlar denna uppsats om kommunikation pÄ olika sÀtt i ett matematikklassrum. Kommunikation kan ses ur olika aspekter, hur den uppstÄr, pÄ vilket sÀtt den framstÄr samt vad den innehÄller. Enligt min studie uppstÄr kommunikation genom att antingen lÀraren styr den eller att eleverna rÀcker upp handen, frÄgar rakt ut eller sÀger lÀrarens namn. Varför den uppstÄr i sammanhang nÀr eleven söker kommunikationen kan vara hjÀlp med tal i boken, matematikrelaterade frÄgor, frÄgor om pennor, friluftsdagar eller annan information. I ett enskilt samtal Àr det dessa Àmnen lÀrare och elev talar om och lÀrarens sÀtt att anvÀnda sprÄket skiljer sig i denna situation i jÀmförelse med helklassgenomgÄngen.

Sverige beskrivs ofta som ett av vÀrldens mest sekulariserade lÀnder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för mÀnniskor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhÀllet har blivit mÄngkulturellt har Àven den andliga och religiösa mÄngfalden ökat. Inom hÀlso- och sjukvÄrd har man under de senaste Ären diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka motiv för börsintroduktion som angavs av de svenska bolag som noterades pÄ Stockholmsbörsen 1997 och att undersöka huruvida bolagens ledning anser att mÄlen med de angivna motiven har motsvarat förvÀntningarna, samt att undersöka vilka andra eventuella effekter börsintroduktionen har medfört. Vi har som helhet genomfört en kvalitativ studie. VÄr undersökning innehÄller emellertid tvÄ olika delar med olika karaktÀr. Den första Àr en undersökning av prospekten, dÀr vi undersöker de motiv som angivits av bolagen för den förestÄende börsintroduktionen. Dessa motiv jÀmför vi sedan med vad som framkommit av den vetenskapliga litteraturen.