Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det finns ett samband mellanolika aspekter av skolans psykosociala arbetsmiljö och 15-Äriga ungdomars subjektivtskattade livskvalitet. I fokus stÄr skolarbetets organisering med svenska niondeklassaresupplevelse av krav i skolarbetet, kontroll över dess planering och innehÄll samt tillgÄng tillstöd och praktisk hjÀlp frÄn sina lÀrare. Bakgrunden Àr den ökade rapporteringen av psykiskohÀlsa för denna Äldersgrupp och de senaste Ärens relativt omfattande hÀlsoforskning omskolans psykosociala miljö och förekomsten av psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr.Som ett komplement till detta har hÀr istÀllet elevers subjektivt skattade livskvalitetanalyserats, vilket kan betraktas som en relativt bred hÀlsoindikator som delvis Àr kopplattill psykiska och psykosomatiska hÀlsobesvÀr men som ocksÄ kan spegla vÀlbefinnande iett vidare perspektiv. Den centrala frÄgan Àr om dessa aspekter av skolan har en sÄ vidinverkan att de Àven pÄverkar hur eleverna betraktar sin livskvalitet i stort?Studien bygger pÄ data frÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀtundersökning ? SkolbarnshÀlsovanor? som utgör en del av ett internationellt samarbete samordnat av WHO.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Bakgrund: Vid svÄr sjukdom dÀr behandlingen bestÄr av avancerad övervakning samt lÀkemedels- och ventilatorbehandling pÄ en intensivvÄrdsavdelning, utsÀtts patienten för stor stress. VÀlbefinnandet och det psykiska tillstÄndet under och efter denna behandling Àr komplexa vilket kan innebÀra drömmar, vanförestÀllningar och minnesstörningar frÄn vÄrdtiden.Syfte: Syftet Àr att utforska de positiva aspekterna av att vakna upp utan minnen efter att ha vÄrdats i ventilator.Metod: Studien Àr en beskrivande tvÀrsnittsstudie gjord utifrÄn ett kvalitativt perspektiv med Gadamers hermeneutiska ansats. Patienter som vÄrdats i invasiv ventilator och varit djupt sederade intervjuades utifrÄn öppna frÄgor för att ges tillfÀlle att berÀtta om sin upplevelse med egna ord. Resultat: De positiva aspekterna var att fÄ sova, att kÀnna trygghet och att fÄ en ÄterberÀttelse. Att fÄ sova gav smÀrtfrihet, underlÀtta andning och vakna utan konsekvenser av det man vÄrdats för.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst omrÄde vÀrdesÀtter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr svaren har sammanstÀllts i tabeller och diagram. Vad som gör ett omrÄde attraktivt Àr personligt och beror pÄ mÄnga olika aspekter, vilka vi har försökt att faststÀlla i arbetet..

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

Med hÀnvisning till hur fine dining restauranger i Sverige idag lÀggs ned alternativt byter koncept föreföll det relevant att undersöka vilka betydelsefulla faktorer som avgör huruvida ett fine dining koncept blir konkurrenskraftigt. Med hÀnvisning till detta formulerades syftet att identifiera betydelsefulla faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept. Med kvalitativ ansats och ett induktivt förhÄllningssÀtt har vi undersökt detta problem med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Studien har under hela processen utgÄtt frÄn FAMMs fem aspekter, rummet, mötet, produkten, atmosfÀren samt styrsystemet och modellen har anvÀnts för att analysera insamlad empiri samt strukturera resultatet. Studien har pÄvisat flertalet faktorer som bidrar till ett konkurrenskraftigt fine dining koncept.

I denna studie undersöks hur sex lÀrare i svenska pÄ högstadiet arbetar med att utveckla elevers samarbetsförmÄga. DÄ denna förmÄga inte betygsÀtts men poÀngteras som viktig i lÀroplanerna Àr det av vikt att se hur arbetet med förmÄgan fortgÄr. Resultaten har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuer. De har sedan analyserats med hjÀlp av Meads responsteori samt Lewins fÀlt- och kanalteori. I resultatet framkommer att lÀrarna anser ett givande och tagande, samt en förstÄelse för att flera Àr smartare Àn en, som viktiga aspekter av samarbete.

SammanfattningSyfte: Syfte Àr att beskriva strategiska aspekter en smÄföretagare möjligen kananvÀnda vid en introduktion.FrÄgestÀllning: Hur kan en smÄföretagare introducera en produkt?Metod: Teori inom forskningsÀmnet har granskats och ett omrÄde har identifierats dÀr ett teoretiskt bidrag kan göras. Teorin har sedan analyserats mot det empiriska materialet som samlats in frÄn egenföretagare och olika former av inkubatorer genom semistrukturerade intervjuer, detta for att fastslÄ vilka aspekter som kan anses mer betydelsefulla för egenföretagare vid introduktioner.Slutsats: Tidpunkten nar det kommer till samhallsekonomiska faktorer som hög ochlÄgkonjunktur för introduceringen Àr inte lika avgörande som teorinframhÀver. Teorin hÀvdar att en introducering i en lÄgkonjunktur bör senarelÀggas, nÄgot som inte stÀmmer dÄ en smÄföretagare kan dra fördelar av att introducera i en lÄgkonjuntur som han inte kan i en högkonjunktur. För mÄnga smÄföretag Àr en lokal introduktion att föredra för att kunna vÀxa organsikt och riskfritt.

Syfte med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn elevhÀlsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhÀlsans uppdrag att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna, hur ser representanterna pÄ begreppen hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mÄl. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter frÄn elevhÀlsan samt en representant vardera frÄn skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mÄende, helhetssyn och samverkan Àr viktiga aspekter dÄ begreppet hÀlsofrÀmjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete Àr tidiga insatser utifrÄn riskfaktorer för individen och gruppen, samt stÀrka individen och gruppen utifrÄn att dessa. Det lyfts Àven tankar om att förebyggande arbete Àven innefattar att stÀrka individen utifrÄn dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utstrÀckning. Det finns mÄnga likheter kring hur det hÀlsofrÀmjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen dÀr kulturarv anvÀnds för att skapa attraktiva besöksmÄl. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan fÄ konsekvenser. Uppsatsen handlar bÄde om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmÄlen vÀljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet pÄverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl pÄ en destination. Genom att kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrÄn tre nivÄer.

Inledning: Helhetssynen pÄ rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av mÄnga olika aspekter som pÄverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) Àr det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hÀnsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation Àr teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhÀllelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgÄngspunkt i en helhetssyn pÄ rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten pÄverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frÄgestÀllningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn pÄ rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevÀrt förbÀttrad, detta utvÀrderas med olika sjÀlvskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

MÄltidskunskap Àr ett relativt nytt och outforskat omrÄdet. Forskare menar att mÄltiden Àr en diffus sak att undersöka och att det krÀvs mer djupgÄende forskning kring Àmnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp mÄltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter Àr mötet. Mötet Àr en stor del i gÀstens helhetsupplevelse dÄ det Àr dÀr all kontakt med personalen sker.

Syftet med studien var att utvÀrdera vad tidigare klienter pÄ LenagÄrden HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som vÀrdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. UtvÀrderingsfrÄgorna utgick frÄn LenagÄrdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgÄngsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har anvÀnts som utgÄngspunkt för resultaatanalysen.UtvÀrderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vÀnlighet och respekt samt personalens kompetens ansÄgs vara vÀrdefulla faktorer i behandlingen. SjÀlva terapin och behandlingsmetoden ansÄgs av samtliga intervjupersoner vara givande.

I detta arbete har jÀrnvÀgens effekter som trafiksystem studerats och vad samhÀllet TorsÄs anbelangar Àr det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en ÄterupprÀttad spÄrbunden trafik. GrundförutsÀttningarna för kommunen och samhÀllet skulle förÀndras drastiskt, bÄde pÄ lokal, regional och nationell nivÄ. BÄde kapaciteten att komplettera sin omvÀrld sÄvÀl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhÀllet och kommunen ett helt nytt utgÄngslÀge för att utvecklas och vÀxa. En jÀrnvÀgsstrÀckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens lÀge te sig avlÀgset och vissa viktiga aspekter har ocksÄ lÀmnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en jÀrnvÀg för kommunens invÄnare.

Bakgrund: En viktig del av företagsstrategin Àr marknadssegmentering. Genom den kan företag fÄ bÀttre kunskap om sina kunder och deras behov och dÄ kan kunderna nÄs effektivare. Marknadssegmentering Àr ett vÀl utforskat Àmne och det har utvecklats hjÀlpmedel och modeller för att underlÀtta för företag att utarbeta en vÀl fungerande marknadssegmentering. Trots den akademiska vÀrldens försök att konkretisera teorier till praktiska riktlinjer, verkar de inte fungera i verkligheten. Företag vet inte hur de ska hantera den information som finns tillgÀnglig, vilket enligt oss Äterspeglar en brist i samspelet mellan den akademiska vÀrlden och företagsvÀrlden.Syfte: Med den hÀr uppsatsen vill vi undersöka om det finns ett gap mellan den marknadssegmentering som har utvecklats i den akademiska vÀrlden och den marknadssegmentering som anvÀnds i den praktiska företagsvÀrlden.