Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.

Utvecklingen inom nÀringslivet tycks gÄ mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta fÄr? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hÄllbar utveckling Àr ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmÀrksammat ramverk i sammanhanget Àr Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen sÄvÀl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hÄllbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats Àr att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hÄllbarhetsredovisning samt identifiera och pÄvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hÄllbar utveckling. VÄr analys bygger pÄ en kvalitativ undersökning, eftersom vi Àr intresserade av hÄllbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa sÄ mÄnga aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns nÄgon heltÀckande hÄllbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hÄllbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet med och redovisningen av hÄllbar utveckling..

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosförestÀllningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsÀtt pÄ och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen faststÀller ocksÄ att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstÄ en religion krÀvs det Àven att man studerar hur religionen praktiseras av mÀnniskorna. Uppsatsen behandlar Àven litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förstÄelse kan erhÄllas vid möten mellan elever och mÀnniskor frÄn olika religioner.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivÄ: Examensarbete, 15 poÀngTitel: ?Alla cyklar likadant ÀndÄ? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer pÄ högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och Är: VÄrterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrÀndbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frÄgor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet Àr att undersöka hur lÀrare lÀgger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrÄnperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgÄngspunkt i lÀroplanen, anvÀnt oss av intervjuer med verksamma lÀrare och enbarnmorska pÄ ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi anvÀnt annan relevantlitteratur.ResultatLÀrarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska kÀnna sig inkluderade, oavsett sexuelllÀggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och krÀnkningar av hbtpersoner.Relevans för lÀraryrketDetta arbete Àr tÀnkt att generera olika förslag pÄ utvecklingsomrÄden gÀllande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung frĂ„n ca 1500 Ă„r tillbaka i Etiopien, dĂ€r det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet vĂ€lkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige intrĂ€dde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnĂ€rer, författare, etc. Även om antalet kafĂ©er i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen Ă€r fikandet idag mer populĂ€rare Ă€n nĂ„gonsin.

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Ämnet kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r ett aktuellt Ă€mne för dagens arbetsmarknad. Generationen Baby Boomers, den ovanligt stora efterkrigsgenerationen, personer födda mellan 1946 ? 1964 (Valueoptions, 2015), kommer de kommande 10 Ă„ren att gĂ„ i pension vilket riskerar att Ă€ven deras komptetens gĂ„r förlorad.Kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r Ă€ven aktuellt vid ett Ă€garskifte eller en nyanstĂ€llning. Om kompetensöverföringen inom organisationer inte sker pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ löper det en stor risk att vĂ€rdefull kunskap gĂ„r förlorad. Kompetensen och den tysta kunskapen Ă€r viktiga att identifiera och bevara till nyanstĂ€lld personal.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Syftet med studien var att beskriva hĂ€lsorelaterad livskvalitet, Ă„ngest/depression och vĂ„rdtillfredsstĂ€llelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvĂ€rsnittsstudie genomfördes som en enkĂ€tstudie kompletterat med medicinska data frĂ„n Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrĂ„gningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. NiohundratrettiotvĂ„ kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Denna rapport belyser aspekter som kunder borde vara medveten om vid kontraktering med en molnleverantör. Molntekniken Àr effektiv, skalbar och relativt enkel att implementera, men det finns ocksÄ ett antal nackdelar med tekniken som kunder borde vara uppmÀrksam pÄ. I denna rapport Àr fokuseringen pÄ hur villkoren och avtalen vid kontaktering med molnleverantörer ser ut, men fokus ligger ocksÄ pÄ att öka medvetenheten med riskerna vid kontraktering under en lÄng tidsperiod. Det finns fortfarande mÄnga frÄgetecken som behöver övervÀgas och analyseras nÀr det gÀller molntekniken. Inriktningen pÄ denna rapport Àr dÀrför kontrakten och designen av dessa ser ut och som leverantörerna oftast skriver ihop till sin egen fördel.

Avsikten med det hÀr examensarbetet Àr att studera ramfaktorerna för anvÀndning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lÀrares attityder gentemot anvÀndningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten Àr ocksÄ att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som anvÀndningen av museer i undervisningen kan ha. MÄlet Àr ocksÄ att försöka ta reda pÄ hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbÀttras. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lÀrare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som pÄverkar anvÀndingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer.

Studien handlar om mÄngfald med fokus pÄ tvÄ olika aspekter; mÄngfaldsbegreppet ochmÄngfaldsarbete i praktiken. Med utgÄngspunkt i en stadsdelsförvaltning inom Göteborgs Stadhar vi undersökt hur begreppet mÄngfald tolkas av personer pÄ olika organisatoriska nivÄer, föratt utröna huruvida det verkar rÄda samsyn kring begreppet. Vi har Àven undersökt hur personernapraktiskt arbetar med mÄngfaldsfrÄgor, samt analyserat hur individers tolkningar ochuppfattningar om begreppet relaterar till mÄngfaldsarbete i praktiken.Begreppet mÄngfald Àr svÄrfÄngat och mÄngtydigt och det saknas en fast definition. Denna studieredogör frÀmst för tidigare forskning rörande mÄngfald som organisationsidé samt kritiska studierpÄ omrÄdet. För att skapa förstÄelse för vÄr empiri har vi anvÀnt oss av översÀttningsteori somillustrerar hur mÄngfaldsbegreppet tolkas och sprids inom organisationen.