Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringDatum: 2013-05-29Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens Högskola, VästeråsFörfattare: Frida Källgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, Förändringsprocess, organisatorisk förändring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förändringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen på Consulting AB förändrats till följd av den organisatoriska förändringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förändringsprocessen kunnat göras bättre?Syfte: Syftet är att undersöka den interna kommunikationen på Consulting AB inför och under deras förändring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förändrats till följd av förändringen samt om den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Intervjufrågorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förändringsprocessen. Genom hårt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som väl fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förändringen till kontorslandskap blivit öppnare och det på grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare än att använda mejl.Vissa förbättringsmöjligheter inför framtida projekt har upptäckts och dem är förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förändringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind på avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förändringen..

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet.Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa.Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå.

I denna uppsats har jag valt att undersöka hur ledningen i en kommunal verksamhet arbetar med arbetspolicyn. Jag har även undersökt vad som definierades som organisatorisk olydnad och hur det hanterades i balansförhållandet mellan kontroll och förtroende. Jag har försökt fånga ledningens och anställdas upplevelser kring arbetspolicyn, kontroll och förtroendeförhållandet.Intervjuerna med de två cheferna och medarbetarna genomfördes på deras respektive arbetsplats, dels av praktiska skäl och dels för att intervjuerna var arbetsrelaterade. Jag använde mig av en intervjumall som bestod av tolv öppna frågor. Nästan alla åtta intervjuerna tog mellan 40-60 minuter, en intervju tog endast 30 minuter.

Syftet med denna studie är att studera sambandet mellanorganisatorisk rättvisa, delaktighet, tillit till ledning och motivationhos arbetstagare inom vuxenutbildningen. Syftet är även att undersökasambandet när det kontrolleras för kön, ålder, yrke ochanställningsform. För att besvara studiens syfte har data samlats invia ett standardiserat frågeformulär och därefter har deskriptivstatistik tagits fram, en korrelationsanalys har utförts samt envariansanalys där flera gruppers medelvärdesskillnader har jämförts.Studiens resultat visar att det finns ett signifikant positivt sambandmellan variablerna organisatorisk rättvisa, delaktighet och tillit tillledning. Det finns dock inget signifikant samband mellan variabelnmotivation och de övriga variablerna. Sambanden kvarstår somsignifikanta respektive icke signifikanta när det kontrolleras för kön,ålder, yrke och anställningsform.

Abstract Uppsatsen behandlar ämnena organiatorisk förändring samt varumärkesladding. Även identitet, profil och image diskuteras. I arbetet har vi använt oss av Lindex som fallföretag. Omladdning av ett varumärke blir aktuellt när märkets brand equity stagnerat eller när företag önskar förändra de värden som är kopplade till varumärket. Detta tillsammans med en organisatorisk förändring har varit aktuellt i vårt fallföretag Lindex.

Detta är en studie över hur det är att vara anställd under förhållanden av en organisatorisk tvetydighet. Det är ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat på anställda hos bemanningsföretag där den anställde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag på samma gång. Syftet med studien är att förstå hur personal anställda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhållanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil är uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvägens angreppssätt och en kvalitativ forskningsstrategi.Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser på sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den.

Denna studie ämnar att skapa en holistisk grund för bedömning av kvalitet och acceptans hos informationssystem och åstadkommer detta genom att omfatta ett organisatoriskt, infologiskt och ett socialt perspektiv. Studiens huvudfråga lyder:Vilka slags kriterier är avgörande för att kunna bestämma ett informationssystems kvalitet och acceptans samt hur bör de tillämpas?Som svar på studiens huvudfråga kan följande slutsatser härledas:? Att det råder en stor likhet mellan teoretiska respektive empiriskaföreställningar kring de tre formerna av systemacceptans och attde bedömningskriterier som tillsammans skapar grunden för konstruktionen av SAM kan anses vara fullständiga.? Att grupperingen av kriterierna i SAM under organisatorisk, infologisk respektive social acceptans har skapat en överblickbar och kärnfull föreställning men också en förståelse kring varför denna gruppering är viktig.? Att ett informationssystems kvalitet påverkar och påverkas av helaorganisationens beteende. Detta innebär att den vanligt förekommande bedömningen av organisatorisk acceptans kan ses som en otillräcklig faktor för systemacceptans.Dessa kunskaper har tillkommit genom en systematisk utredningsprocess där grunden till utredningen ligger i skapandet av en starkt validerad modell, vars reliabilitet dock är begränsad med hänvisning till tidsbrist..

Introduktion: Arbetsrelaterade besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar är vanligt förekommande. Arbetsplatsen är en miljö där människor spenderar en stor del av sin dag och är därför en betydande arena för hälsofrämjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar anställdas psykiska hälsa. Metod: Metoden som användes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.