Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Syfte: Beskriva ett exempel på användandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hälso- och sjukvården samt beskriva förändringar kopplat till modellen. Syftet är även att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till användandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervägande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC används som ett mätsystem på avdelningen i uppsatsen.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Syftet med studien är att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anställning av chef går till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna är även intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien är inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade på chefsrekrytering som organisationsmässigt skiljer sig så mycket som möjligt från varandra för att få en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika områden som består av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien är utförd genom intervjuer på sju deltagande rekryteringsföretag belägna i Mälardalen.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringDatum: 2013-05-29Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST), Mälardalens Högskola, VästeråsFörfattare: Frida Källgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen på Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förändringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, Förändringsprocess, organisatorisk förändring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förändringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen på Consulting AB förändrats till följd av den organisatoriska förändringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förändringsprocessen kunnat göras bättre?Syfte: Syftet är att undersöka den interna kommunikationen på Consulting AB inför och under deras förändring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förändrats till följd av förändringen samt om den hade kunnat genomföras på ett bättre sätt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med abduktiv ansats. Intervjufrågorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förändringsprocessen. Genom hårt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som väl fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förändringen till kontorslandskap blivit öppnare och det på grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare än att använda mejl.Vissa förbättringsmöjligheter inför framtida projekt har upptäckts och dem är förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förändringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind på avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förändringen..

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo åren expanderat kraftigt i Sverige och visar på rekordhöga omsättningar, där allt fler söker sig till branschen. Det har också på senare år blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig på studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket också är det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen är att förstå bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstå vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas känsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen består av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där ansatsen är induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkätundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen består av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Samtidigt som användandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept från vissa vårdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det något de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssäkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssäkerhetsarbetet påverkats av olika aktörers syn på ansvarsfrågor. Arbetet har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där hanteringen av e-recept mellan Kalmar läns landsting och Apoteket AB står i fokus. Representanter från Apoteket AB, Kalmar läns landsting, Datainspektionen och Sjukvårdsrådgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstå och förklara de olika organisationernas syn på e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssäkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

This is an art-remix project that focuses on a dream about art and music remixed and made within a context of nonviolence. The goal is to create temporary (and in the long term hopefully stabile) spaces of peace. It will be done within places where change needs to come, where it needs to be heard/seen/experienced. Weapon exports from Sweden are increasing even though there is research showing that nonviolent resistance in conflict is more effective. In this essay I discuss nonviolence and how I can implement that in my work to find a meaningful work for both me and my neighbours.

Denna studies övergripande syfte är att studera hur personer som härbärgerar flyktingar ser på relationen mellan individers handlingar och hela samhällets ansvar för flyktingarna. För att uppnå syftet studeras tre mer konkreta frågeställningar; hur människor som härbärgerar papperslösa finner legitimitet för sin handling, hur de tror att andra människor i samhället ser på deras engagemang och vad de själva tycker om människor som inte är engagerade i detta. Studiens teoretiska utgångspunkt bygger på Jürgen Habermas arbete för att begreppsligöra civil olydnad. I syfte att sätta in dessa i en förståelse hur informanterna ser på sig själva i relation till samhället används också Georg Simmels teoretiska tankar om samhället utifrån hans begrepp; kristallisering, dubbel kategorisering av människor och församhälleligande (vergesellschaftung). Som metod för att samla in studiens källmaterial används en tematiskt öppen intervju. Kodning och analys genomförs med så kallad databaserad kodning, som sedan med hjälp av identifierbara underteman (antingen förbestämda eller skapade av informanterna) försöker bena ut en tankestruktur hos informanterna som kan besvara på studiens frågor.Resultatet av studien visar att legitimeringen har två delar. En är att de bistår med akuta åtgärder som exempelvis tak över huvudet för människor i nöd, den andra är att de vill ändra "systemet" på längre sikt.  När det gäller den andra frågan, menar informanterna att de i många fall beskrivs som hjältar av andra. Den sista frågan kan delas upp i två delar.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhållande till sina personalgrupper inom äldreomsorgen. Idag ställs det höga krav på kommunikation i de snabbföränderliga organisationerna som äldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven på enhetschefen och därmed ökar svårigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgänglig för underställd personal. Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna är beroende på avståndet mellan chefernas geografiska placering i förhållande till sina personalgrupper. För att få svar på vår forskningsfråga har vi använt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas.

Titel: På spaning efter friskfaktorer! En kvalitativ studie om hur arbetsrelaterad hälsa upplevs och vilka friskfaktorer som gör att man mår bra på arbetet.Syfte: Studiens syfteär att beskriva hur arbetsrelaterad hälsa upplevs samt att identifiera vilka friskfaktorer som anses vara nödvändiga för att vidmakthålla hälsa.Metod: Studien är enempirisk studie med kvalitativ ansats. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra informanter. Tolkning och analys har gjorts utifrån kvalitativinnehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Resultatet består av sju huvudteman och tre subteman, som bildats av de kategorier och koder som förelåg. Huvudteman somframkom var; Hälsa, Friskfaktorer, Medvetenhet,Livskamrat, Ohälsa, Arbetsrelaterad ohälsa och Medvetet handlande. Temat Friskfaktorbestod av tre subteman, vilka var; Individnivå,Gruppnivå och Organisatorisk nivå.