Detta examensarbete behandlar slamhanteringen pĂ„ Sibbhults avloppsreningsverk (Sarv).I denna rapport tas det upp hur avvattningen och förtjockningen av slammet gĂ„r till i dagslĂ€get och vilka förĂ€ndringar som kan göras för att förbĂ€ttra dessa processer.HĂ€r visas Ă€ven vilka eventuella vinster som kan fĂ„s med förĂ€ndringar och eventuella investeringar i en avvattningsapplikation. Redan med smĂ„ medel kan förtjockningen av slammet förĂ€ndras, Ă€ven om det inte införskaffas en mekanisk avvattnare, som t ex med inblandning av polymerer i avloppsvattnet.För att finna olika fungerande alternativ har information insamlats frĂ„n flera företag som tillhandahĂ„ller applikationer för slamavvattnare. Information har Ă€ven införskaffats genom egen erfarenhet under min verksamhetsförlagda utbildnings (VFU) period pĂ„ SArv, och vid diskussion med personal som arbetar vid vatten- och avloppsreningsverken i Östra Göinge kommun..

Företag investerar idag vÀldigt mycket pengar pÄ att sÀkra sina fysiska och logiska tillgÄngar med hjÀlp av tekniska skyddsmekanismer. Dock Àr all sÀkerhet pÄ nÄgot sÀtt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur gÄr det avgöra att organisationen kan lita pÄ individens omdöme och kunskap? Hur gÄr det avgöra om en organisation har en god kultur kring sÀkerhet? Genom att utvÀrdera sÀkerhetskulturen kan organisationer fÄ ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bÀttre förmÄga att hantera det som hotar verksamhetens tillgÄngar. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet sÀkerhetskultur Àr bÄde oense kring vad som utgör god sÀkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvÀrderas.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? hur identitet tillskrivs svenskar i olika la?nder i va?rlden, beroende pa? vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemomra?de bero?r identitetsskapande processer da?r ma?nniskor av olika nationaliteter mo?ts och agerar med varandra. Jag utga?r fra?n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver fo?rha?llandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspra?k.

Sammanfattning  Datum: 2011-05-16NivĂ„: Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- & teknikutveckling, HST, MĂ€lardalens högskolaFörfattare: Johanna Gremberg 9 februari 1984Titel: Ökad kontroll för controllern        - hur en controller ska arbeta för att tillföra största möjliga verksamhetsnyttaHandledare: Marie MörndalNyckelord: Controller, business controller, verksamhetscontroller, controllerns rollFrĂ„gestĂ€llning: Hur   ska   en   controller   inom   Scanias   produktion   arbeta   för   att   tillföra  största  möjliga  verksamhetsnytta?    Syfte: Undersökningen   syftar   till   att   beskriva   och   analysera   hur   en   produktionscontroller   pĂ„   Scania   ska   arbeta   för   att   tillföra största möjliga verksamhetsnytta.  Metod: Studien Ă€r av en kvalitativ karaktĂ€r och baserades pĂ„ sekundĂ€rdata i form av böcker och artiklar inom Ă€mnet ?controlling?. Den datainsamlingsmetod som anvĂ€ndes var personliga intervjuer utifrĂ„n ett selektivt urval med 7 respondenter frĂ„n Scania.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Syftet med denna uppsatts Ă€r att utreda energianvĂ€ndningen i fastigheten Sörby UrfjĂ€ll 37:3 och samman stĂ€lla en energibalans.MĂ€tningar gjordes pĂ„ elanvĂ€ndning, av temperaturer i ventilationskanaler och temperatur loggning gjordes i fastigheten. Under platsbesöken undersöktes anvĂ€ndningen av maskiner, antalet mĂ€nniskor som vistas i de olika delarna av fastigheten samt att maskiner, kylskĂ„p, datorer och lampor rĂ€knades och eleffekten pĂ„ dessa registrerades.UtifrĂ„n mĂ€tningar, statistik och observationer berĂ€knades temperaturverkningsgrader ut pĂ„ ventilationssystemen, vĂ€rmetillskott och vĂ€rmeförluster berĂ€knades. Med utgĂ„ngspunkt i berĂ€kningar och statistik sammanstĂ€lldes en energibalans.ÅtgĂ€rder har utifrĂ„n de resultat som uppkom under arbetets gĂ„ng för att effektivisera fastighetens energianvĂ€ndning tagits fram. ÅtgĂ€rdernas kostnader och hur invecklade de Ă€r varierar frĂ„n att tĂ€ta springor och rengöra fönster till att byta ut stora ventilationssystem..

Författare:Elin Larsson och Ida Persson, studenter vid Magisterprogrammet i Projektledning vid Karlstads universitet.Bakgrund: Agila metoder Àr ett samlingsnamn för ett antal processer frÀmst inom mjukvaruutveckling, men Àven för projektledning (Cervone 2011). Detta arbetssÀtt kom under mitten av 1990-talet som svar pÄ en önskan om ett mer flexibelt arbetssÀtt och intresset för dessa metoder har ökat markant de senaste Ären (Lindvall et al. 2002). I en omfattande studie kring bland annat motivation har Amabile och Kramer (2011) definierat termen inner work life som de processer som tillsammans bearbetar de intryck som en person fÄr utifrÄn arbetsdagens  hÀndelser. Beroende pÄ hur dessa hÀndelser pÄverkar personen presterar denne mer eller mindre bra pÄ sitt arbete.Problemdiskussion: Enligt Tessem och Mauer (2010) har allt fler organisationer börjat anvÀnda sig av agila metoder med ett gott resultat pÄ deltagarnas kÀnsla avmotivation.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

Syftet med denna examensrapport Àr att ta fram ett eftermonterbart whiplashskydd till BMW 5-serie. Detta eftersom att denna modell, jÀmfört med modeller i samma prisklass, har fÄtt mycket dÄliga resultat i tvÄ oberoende whiplashtest.Projektet resulterade i ett skydd som enkelt och tryggt kan monteras pÄ nackstöden i bilen. Skyddet reducerar risken för en whiplashskada genom att minska det kritiska avstÄndet mellan huvud och nackstöd. Konstruktionen av skyddet Àr okomplicerad men designad sÄ att den inte kan röra sig ur lÀge vid en kollision.För att nÄ fram till detta resultat har en designmetodik anvÀnts som Àr lÀmpad för just detta ÀndamÄl. Designmetodiken innefattar olika processer sÄ som brainstorming och evalueringsmatris.Resultatet i denna rapport Àr endast ett koncept, sÄ vidare utveckling krÀvs för att nÄ fram till en fÀrdig produkt..

De senaste Ären har konkurrensen inom textilbranschen ökat avsevÀrt. Produkter pÄ modemarknaden Àr fler. Den förÀndrade efterfrÄgan ifrÄn kunder innebÀr att kunden krÀver nyheter oftare och det har lett till snabba trendvÀxlingar. Ledtider mÄste kortas om modeföretag ska vara beredda pÄ de snabba trendvÀxlingarna. De korta ledtiderna stÀller krav pÄ effektivitet och flexibilitet i företagens processer.

Spel idag krÀver en enorm mÀngd arbetstimmar för att skapas, dÀrför behövs alltid sÀtt att spara tid och automatisera processer. Algoritmer för polygoniseringen av skalÀrfÀlt, som Marching Cubes, har under de senaste Ären blivit ett allt vanligare tillvÀgagÄngssÀtt för att automatiskt generera terrÀng. Scenkomplexiteten och kraven för visuell kvalitet i dagens spel ökar stÀndigt. DÀrmed kommer ocksÄ kravet för prestandaeffektiva renderingsmetoder. Deferred rendering Àr en renderingsmetod som kan hantera scener med stora mÀngder ljuskÀllor och hög scenkomplexitet samtidigt.

Aim: The challenges that arise from the development of the digitalization are forcing organizations to adjust their activities and operations to meet the needs of the society and organizationÂŽs important stakeholders. To be able to keep up with the developments organizations are constantly changing. These changes must be communicated to their stakeholders in a way that makes sense to them and to ensure that mutual understanding is achieved for the change to be succesful throughout the organization. The main purpose of this paper is to study an organizations communication during a change process. The focus lies on organizational communication strategies and the sensemaking processes as organization communicates about the change to its important stakeholders.Contribution:This paper will contribute to the field of organizational communication by filling a gap on empirical studies of internal communication during an organizational change.Method: The main method for this paper is the qualitative interviews.

MĂ„nga av dagens företag vĂ€xer sig större genom förvĂ€rv och fusioner. I efterhand beskrivs mĂ„nga av dessa processer som misslyckade. Vanligt Ă€r att integrationsprocessen brister vad gĂ€ller hanteringen av de mĂ€nskliga resurserna. Syftet med denna studie var att fĂ„nga olika parters upplevelse och erfarenhet av förvĂ€rvsprocesser och dess hantering, samt hur förvĂ€rven upplevts pĂ„verka organisationen. Åtta personer kopplade till samma konsultföretag intervjuades och data analyserades med induktiv tematisk analys.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram nÄgra personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebÀra för dessa mÀnniskor och hur de upplever att dessa erfarenheter har pÄverkat dem. Genom att intervjua personer som sjÀlva har migrerat har vi kunnat ta reda pÄ hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förÀndrats och vilka resurser och tillgÄngar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svÄra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstÄtt detta resultat utifrÄn ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbÀttras med fokus pÄ de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..